varför förstör det din dag? det är val bara att säga att det är en iller och gå vidare! det är ju inte så många som har illrar! men jag blir sur om dom försöker jämföra dom med hamstarar!

en unge sa en gång.

mamma mamma kolla en hund eller nåt!

 jag brukar skratta åt alla konstiga komentarer! ;)

Idag tog jag med Turbo på en tur mot majbrasan. Han gick motsträvigt dit. Men hemvägen sprang han med stora skutt.

Jag kom inte många cm förrän jag stoppades på nytt av folk. Inte en enda negativ kommentar. Jag har förklarat mycket, låtit barn klappa och poserat med Turbo inför fotografer. Vi hade det jättetrevligt men det var lite jobbigt för min dotter Ebba som vart sur för att det tog för lång tid att komma till fiskedammen.

Jag har aldrig blivit dåligt bemött av folk, jag tycker det bara är roligt att få lära folk rätt.

Turbo var så duktig, inte en enda smakbit tog han   ;-)

Jag brukar åxå vara "snäll" och glatt berätta att illrar minsan äter torrfoder typ bästa kattmaten och att de minsan går på låda och itne biter på kablar för de är minsan inga gnagare. Samma frågor varje gång… *suck* Oftast är det bara roligt. Men vissa dagar vill man bara vara ifred och slippa bli stoppad av varje passerande människa. Så jag förstår dig Mimmie… Bara att hålla god min och försöka svara så kort som möjligt innan man går vidare. Sen kan man låta bli att ta ögonkontakt, hur mycket de än glor, då är det bara att gå vidare såvidare de inte ändå börjar prata med en.  Brukar funka för det mesta när man är på sånt humör. hehehe…

för ett tag sedan hade jag lite problem att förklara vad en iller var för något hellst för min grannes tjej som är rysska och inte alls kan mycket svenska eller engelska men jag lyckades iaf. och hon tyckte dom var jätte söta =) men jag hade det kämpigt då hehe

Jo du, jag har lärt mig vad iller heter på ett flertal språk under min tid som illerägare. Franska, spanska, turkiska…engelska (såklart) och portugisiska. Just nu kommer jag dock bara ihåg uttalen på franska termen, så det är ingen idé att försöka skriva dem… hehehe…

Jag tycker det beror på mitt humör för dagen om jag tycker det är jobbigt med folk som frågar eller inte.

Oftast tycker jag bara det är trevligt, för de som stannar och pratar tycker bara att de är jättesöta och frågar vad det är för djur och så. De som inte tycker de är söta brukar mest stirra och passera förbi. Ibland hör man människor prata med varandra om "vad var det där för något? inte hundar i varje fall!". Det roligaste/dummaste jag har hört var en halvstor unge som ropade och pekade: "Kolla råttor!"

Här om dagen blev vi forograferade av jättesnäll tant :)

Om jag inte vill bli störd så är det bara att titta åt ett annat håll och se otillgänglig ut, som om man inte ens märker att det finns andra människor ute. då är det nästan aldrig någon som vågar komma fram och fråga en massa.

haha :)

 Milton har inte tid o låta mig svara på mer än att det är en iller och han kan bitas ja ;)

Jag brukar ljuga…  Säger nämnligen att de går på lådor inne, vilket oftast inte är sant här hemma men det vill jag ju inte säga till folk jag inte känner.

hehe man ska trycka upp en t-shirt där det står: nej det är inte en bäver, mink, mård, utter, hund, järv, råtta, mus eller vessla, det är en ILLER.

Jag förstår inte hur det kunde låtas försråa din dag ? Jag brukar bara svara glatt att hon är en iller och trippa vidare med henne, det är många som tycker att hon är fantisktiskt, och det är kul! :)

#9: Jag har en t-shirt där det är en iller på och så texten: Jag är ingen råtta jag är en iller.

Tror ni det hjälper? Nepp, de frågar i alla fall vad de är. ;-)

Äh men det är ju drygt att man inte kan få va ifred när man är ute med iller tycker jag. Jag tycker det är drygt att folk alltid tar sig friheten att fråga saker. Visst jag förstår också att många tycker det är trevligt att få berätta om sina illrar. men det är likadant när man är ute med hund, alla tycker Tindra är så söt o ska klappa..jag vill inte alls att de ska klappa på henne för det leder bara till att hon vill fram till varenda människa hon ser när man är ute bland mycket folk och det är väldigt jobbigt.

Som djurägare har man rätt att säga ifrån om man inte vill att folk ska hälsa på ens djur. Själv hör jag till den sort av djurägare att jag gärna låter folk hälsa på mina djur.
Men på mina villkor.

Om man å andra sidan vänder på det, om NI ser en annan iller på stan med din husse, kan ni då motstå att springa fram dit och kolla läget? Själv hör jag till dem som tvärnitar med min bil när jag ser ett intressant djur. Senast tvärnitade jag närjag såg en karelisk björnhund (rätt ovanlig hundras som man inte ser så ofta i södra sverige), vart bara tvungen att hälsa på den och bekanta mig med husse. Så det är dubbelt, jag gillar inte alltid när folk stannar oss och illrarna, men jag stannar gärna själv folk med intressanta djur. Jag respekterar dock om de ser ointresserade ut av att stanna. :)

Jo visst har jag fått många underliga förslag på vad det kan vara och måste medge att jag blir en aning förnärmad när min stiliga Ida blir kallad hamster… Ida får stanna hemma om jag är på så pissigt humör så att jag inte orkar bemöta alla dumma kommentarer.

Har full förståelse för dig Emmi, jag vet ju att du är ute väldigt mycket med dina "grävlingar"  och att höra förolämpningar varje dag kan bli påfrestande i längden.

Oftast tycker jag att det är kul och tar tillfället i akt att hålla en liten kort föreläsning om illrar och deras beteende. Min 6 åriga pojke har också lärt sig att förklara att Ida minsann inte äter upp gardinerna eller hugger i halspulsådern när man sover.

Jag blir faktiskt sårad när någon går stora omvägar och visar en tydlig blandning av äckel,skräck, vämjelse och avsky, eller när kärringen med feta taxen skriker åt mig att mordiska rovdjur borde förbjudas i stan. Suck! Saliga äro de enfaldiga

#15 ja de där hemskingarna kan verkligen ta ner en till ett kasst humör.. många ggr undviker jag ställen där det kan va mkt folk när jag är ute med iller pga all uppmärksamhet..

Haha, tack vare denna sida så vt jag att det heter iller man kan gott och väl tänka mig klämma fram nåt som mink eller vessla, de liknar väl lite

Fniss.. En kompis brukar säga vesslingar..

Det skönaste någon kallat Speicher, min systers iller, är nog en säl.. :P

här har vi hört både bäver, utter, sköldpadda (???) och snigel (????)

haha ja man kan undra hur det står till med svenska folkets biologi kunskaper.. visserligen kan ja förstå mink, vessla, mård det är ju ändå liknande men bjärn, säl, sköldpadda?!!??!

ja, visst e det sorgligt? Iller tillhör ju ändå sveriges fauna, det är inget skumt importerat djur. gaaah denna okunskap!

igelkott, sork… har vi fått höra. *fnys* Men råtta är det vanligaste

Nej, här är det hamster som gäller. Kanske är olika delar av sverige, vem vet :)

Jag blir inte trött av att folk visar sitt uppenbara intresse, absolut inte. Men när de frågar vad det är för någe djur och SEDAN kommer med sina fördommar. Tex.

Oh.. vad är det där för någonting?
En Iller..
En iller, mhm, men biter inte de på kablarna?

DÅ besitter man inte så mycket kunskap om arten..

Och AlbaStiffler, du visste ju faktikst att det var en Karelisk Björnhund . Skulle det komma fram en person som var intresserad av att diskutera eller veta mer om illern som husdjur hade jag bjudit in dem på fika, men jag vill helst bli besparad folks fördomar, eller iaf. dra ner på dem .

Är det ingen som känner en viss form av dubbelhet när ni är ute med dem? Många stannar och gullar med Oliver och konstaterar att illern är ett gulligt husdjur, söta och behändiga.
Och jag kan inte annat än mima med stängda ögon när jag går däifrån *Köp ingen iller, köp ingen iller.. måtte de inte gå och köpa sig en iller*

För trotts att jag är ute och promotar illern och försöker få bort mördarstämpeln på dem, så är det ett gulligt djur, och sådant säljer!

Jag säger givetvis som det är när de frågar, att de bits så blodet sprutar ibland. Men jag tror inte alltid att de lyssnar med det örat ner de ser djupt in i ett par ödmjuka illerögon som glittrar av oskylldighet. Odjur!

#15 jag hade skrikit tillbaka: "Ja men vad gör då DU SJÄLV här ute?"

Jag är åxå pisstrött på folk som tror att det är råttor, marsvin, möss mm. Det är ju faktiskt inga gnagare!!!!!!! Här omkring bor typ bara utlänningar och de verkar aldrig veta vad det är för ena djur.

#25 det är inte så konstigt att människor från andra kulturer inte vet vad det är för något du kommer med… vilket väldigt många svenskar inte heller gör. Men i många kulturer har man inte husdjur förutom boskapsdjur.

Har inte så mkt problem med att folk inte vet vad iller är. Så vanligt är det inte att se illrar varesig ute eller i media. De vet säkert massor som jag inte har en aning om.

Sen beror ju alla fördommar på okunskap och rädsla och det bästa är ju att informera dem då.

Jag möter oftast positiva människor. Det är väldigt mycket pensionärer där jag bor och alla från överklassen. trodde att de skulle vara mer negativa men de visar bara intresse. Visst tycker de att de är lite obehagliga, men de är genuint intresserade.

När jag hade med mig Cathy på stan häromdagen var det många som sa positiva saker och många som kom fram. Konduktören på tåget hem blev kär och satt med oss hela resan.

#24> Den där dubbelheten, med att delvis göra reklam för djuret men samtidigt tala emot djuret, för att dåliga ägare inte ska köpa en iller, kör jag med ofta. Jag brukar vara nogrann med att berätta skillnaden mellan en hamster och en iller för att folk inte ska tro att det är något djur som de lätt kan köpa till sina barn, som typ en kanin eller hamster. Och att de lever läääääänge och kräver mycket tid och uppmärksamhet, precis som en hund. Och att de inte kan sitta i bur. Men många kan fortfarande gå därifrån och tro att de är lika lätta att ha som en hamster.

Nu tror ju jag iofs att iller funkar bättre i barnfamilj än vad de flesta gnagare gör. Illrar är väldigt tåliga djur som samtidigt kan säga ifrån om de inte gillar läget. Tycker det kan va bra om de biter lite så barnen lär sig att de inte kan hantera djuren hur som helst. En gnagare är ju ofta väldigt skör och bör inte hanteras av barn. Med undantag marsvin som jag förstått är tåliga.

men givetvis krävs det ju som med alla djur att föräldrarna tar sitt ansvar och uppfostrar illern ordentligt i så fall. Och givetvis ska man veta vad det är för djur man ger sig in på att köpa. För säkert är det så att många vet inte vad det innebär med lådträning, bitiga valpar o resten som kommer på köpet ;)

Jag har hört Marsvin och Utter :P

Sen var det en som sa: jaså, en sån som man gör pälskragar av…

När jag var ute för ett tag sen så gick jag med Goliath transportburen för att jag skulle släppa ut honom på fotbollsplanen o fotografera honom lite, då såg en unge buren och ropa, "vad har du i buren?" och jag tänkte.. "happ då va det kört :P" ville ju gå och fota… hsh, då kom hon och kollade och fråga vad det va för nåt och sen ropa hon på sina kompisar och jag tänker mest…bleuh, låt mej fortsätta nu,, hehe 

men det va lite kul för ett av barnen fråga hur gammal han va och jag sa lite över 1 år och då svara hon "han ser ny ut".. skönaste kommentaren ever.

ja för en vecka sedan när jag åkte tåg med mina flickor så fick jag höra att det var minkar så det var ju iaf i närheten hehe=) men tjejen hade aldrig hört att man hade illrar som sällskap och hon hade heller aldrig sätt någon. så hon fick en stjärna i kanten av mig för de hehe

Det som irriterar mig absolut mest i frågoväg är nog.

Kan man ha dem som husdjur?  Är du inte rädd för att de biter ihjäl dina barn?

Dessa frågor får jag ofta. och då oftast när jag har Sanna med mig som går och bubbar på en av pälsarna. Gärna precis när hon pussar dem med.
Gaahhh, dumt folk det finns.

Vart så sur en dag på HC förra året då jag fått höra detta massvis under dagen i parken att jag svarade.

Jodå, det händer att de käkar en unge eller två ibland. Men jag har så många att lite svinn får man räkna med.

Japp sedan gick jag.
Dålig mamma och dålig illerägare i det läget. Jag vet. Inte något att vara stolt över och absolut inget som sätter våra pälsar i bättre ljus. Men jag skyller på en dålig dag.

#34 du ska nog se att de förstod det sarkastiska i det hela. :)

det är rätt komiskt hur t.o.m vuxna svenskar kan vara så obildade :P
något jag dock blir förbannad av, det är folk som kommer fram och mumlar "det är ju såna som man bara ska ha som kappa" eller "såna ska skjutas!" ååh!!

#34 HAHAHAHAHAHA!!
Åsa, du är förhärlig ibland!

jag har nog bara trevligt folk härikring. när vi går ut med Marw så stannar alla…utom de som är ute o joggar. De vänder sig bara om. annars frågar folk vad det är o en tant som kom ut ur sitt hus o pratade i telefon sa " MEN…en iller…det kom precis förbi en tjen här som hade en iller…trodde först det var en hund men den var ju så liten"

Tycker bara det är kul med respons då jag bara fått positiv :o)

#37: Tror det värsta är att det smittar av sig på mina barn.

Som när en tant frågade just de där frågorna och Sanna var med. Och hon svarade:

_Jo de bits. Titta (så visade hon jätteärret på handleden)!! Fast jag dog inte av det. Och nu har det gått över.

Jaja, ibland önskar jag att jag kunde vara tyst och tänka innan jag öppnar munnen. Det tycks dock inte vara en av mina starkare sidor. Tyvärr.

Jag brukar ha ett stort tålamod när folk frågar om mina killar. MEN jag tycker INTE att det är okej att folk är så oartiga och tar för givet att det är okej att rusa fram och klappa och ta på dem bara för att iller fortfarande är ett "ovanligt" husdjur. Där går min gräns!

Men artiga och frågvisa människor är alltid välkomna att klappa.