Hjälp Kastrering
Nu har jag stora problem här.. Denhär frågan har väl säkert dykt upp 1000 gånger men bättre att fårga en gång för mycket än en gång för lite..
Vi har nu fått hem våra två killar och de båda är i brunst och går knappt alls ihop.. Och nu vill vi kastrera dem.. Men vad är bättre att chipp kastrera dom eller göra det kirurgiskt? vad är fördelar och nackdelar.. och vilka "sjukdomar" (kom inte på ett bättre ord) kan man förebygga med de olika kastreringssätten…
Jag tycker du ska avgöra detta själv, det är väldigt delade meningar om vilket som är att föredra.
Läs på om implantat och kirurgisk kastrering. :)
Hälsningar Malin
Asså veterinärerna här i finland har ju jätte dålig erfarenhet om illrar och pratar endast om kirurgisk kastrering.. och att dom tror de e dåligt att lägga till olika hormoner åt dem o tror det orsakar canser.. Så nu har jag jätte mycket beslutsvårigheter..
Läs på om det vis nätet? För och nackdelar.
Har du möjlighet att ringa till sverige så hade jag ringt en kunnig svensk veterinär och rådfrågat, jag personligen rekomenderar i så fall cecilia på fågelkliniken.
Hälsningar Malin
Vanliga p-sprutor eller andra liknande preparat ökar risken för cancer så jag förstår om din veterinär är osäker om h*n har lite erfarenhet om suprelorin.
Fördelar:
Man förebygger risken för binjuretumör. Illern tappar inte lika mycket muskelmassa.
Nackdelar:
Det är inte bestående, utan man måste göra det vartannat år.
Det är mina personliga åsikter :)
Sajtvärd på Iller.ifokus
jag ska kastrera min iller nu på fredag. han ska få kirurgiskt kastrering.
Välkommen till ferretplanet.se :)

Jag har valt suplelorinimplantat på dom tre senaste illrarna och är än så länge mycket nöjd med resultatet om man jämför med dom tre tidigare som varit kirurgiskt kastrerade.
Båda dom två som nu är i livet av dom kriurgiskt kastrerade har egentligen hela livet visat ett beteende som tyder på överskott av hormoner. En vanlig kirurgisk kastration tar ju inte bort hormonproduktionen, bara förmågan att fortplanta sig. Förra året fick båda dom grabbarna varsitt suplelorinimplantat som komplement till den kirurgiska kastrationen.
Den ena eftersom han alltid varit orange (som ökat under "brunsttider") och betett sig mer eller mindre som en okastrerad hane mot alla andra illrar som han kommit nära. Gränsen gick förra sommaren när han inte ens kunde tolerera en tio veckors honvalp stor som en handflata… I oktober skaffade vi en ny handvalp som var femton veckor när han kom och redan då en stor grabb och han accepterades bättre än någon annan iller har gjort av honom sen han var valp.
Den andra hanen började visa tecken på hormonproblem (binjuretumörer), fick aldrig någon vinterpäls förra året och la inte på sig någon vintervikt, var allmänt sur och grinig på allt. Han betedde sig allmänt som en okastrerad hane. Även han blev en helt annan iller när vi satte implantatet och dämpade hormonproduktionen.
För mig är fördelarna med implantat att mina illrar mår bättre. Dom av våra som inte är kirurgiskt kastrerade har en helt annan muskelmassa än dom som är det. Dom visar inte ett överhormonellt beteende som dom kirurgiskt kastrerade har gjort. Det minskar risken för binjuretumörer.
Nackdelen är ju då att man måste göra om det ungefär vartannat år samt att dom kan gå i verkligen racerbrunst om dom är på väg i brunst när man sätter implantatet samt att en del honor blir skendräktiga vilket kan vara jobbigt både för dom och ägare.
När vi pratar hanar kommer jag såvida inget drastiskt händer använda suplelorin i framtiden. När det gäller honor sätter jag minst ett och sedan är det alltid en avvägning mellan riskerna med binjuretumörer/operation/livmodercancer som ska till när det väljs inför framtiden.
Bor du i Finland rekomenderar jag att du tar kontakt med Lisa på http://www.pickpocketsferrets.tarinoi.net/ hon pratar svenska (och finska såklart ;)) och är mycket trevlig och hjälpsam. Vet att de använder sig av en duktig och illerkunnig veterinär så hon kan säkert ge dig goda tips och råd till vart du ska vända dig om du inte bor nära deras veterinär

Enkelt om kastrering;
http://iller.ifokus.se/articles/4f29404b88f47251b90027eb-kastrera-din-iller?articles-1
Fördjupning om Suprelorin;
http://trickytrixie.tripod.com/hormones.htm
Artikel skriven av Vet. Marianne Tornvall;
http://www.veterinaren.nu/artiklar/iller/kastration/kastration-iller/218
Lite information på svenska, om du är duktig på engelska finns det en hel del mer!
Du kan även använda sökfuntionen här och bara skriva in Suprelorin så dyker det upp massa diskutioner.
Hoppas du hittar svar på dina frågor!
Personligen är enda alternativet Suprelorin-implantat.
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Som sagt det bästa är att söka efter information, här på forumet finns massa bra diskussioner och information att hämta.
Personligen skulle jag aldrig någonsin kastrera en hane kirurgiskt igen. Jag lägger gladeligen lite mer pengar vartannat år. Ser hur mycket finare min nuvarande hane som har ett suprelorinimplantat är i kroppen och ja på alla sätt jämfört med min tidigare hane som krypte ihop och blev en räka i formen efter en kirurgisk kastrering. Så för min del talar allt för suprelorin.
Yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the "present."
Det är något du själv bör avgöra vad som är bäst, när det gäller chip så är man idag inte säker på vilka biverkningar det eventuellt kan ge och det krävs minst 10-15 år innan man riktigt vet vad konsekvenserna kan leda.
#10 fast det finns forskning på iller och suprelorin som sträcker sig lite över 12 år…. så visst finns det ganska så mycket underlag gällande eventuella biverkningar
#11, inte enligt veterinären Marianne tonvall och jag väljer att tro på henne.
#11 fast om det finns vetenskapliga studier på iller och suprelorin publicerade från slutet av 90 talet/början av 2000 talet så är det inte så mycket att argumentera emot ;) Det säger sig självt att en veterinär kanske inte har tid och möjlighet att leta igenom alla vetenskapliga databaser efter iller relaerade artiklar. Men det finns det andra som har ;)
jag har nu 3 illrar som jag valde att hålla bort från brunst på 3 olika sett - en iller är kastrerad kirurgiskt från början, andra har suprelorin och vid 2 års åldern får kirurgiskt kastrering och en ska jag hålla endast på suprelorin.
Välkommen till ferretplanet.se :)

Marianne må vara bra men hon kan inte allt och har inte läst allt. Jag har sett ett par studier som SaraE visat mig så jag vet att dom finns.
En sökning på Scholar google på "ferret + Deslorelin" (det verksamma ämnet) ger relaivt många sidor med resultat. Sedan kan man variera sökningen i oändlighet och hitta ännu fler vetenskapliga studier som tar upp just iller och suprelorin implantat (te.x Mustela putorius furo + suprelorin, ferret + suprelorin, ferret + chemical castration, mustelids + deslorelin osv osv osv.)
http://scholar.google.se/scholar?start=0&q=ferret+%2B+deslorelin&hl=sv&as_sdt=0
Ni får gärna argumentera men jag står fast vid min åsikt och ville säga att det är upp till ts vad h*n väljer att göra.

Väljer suprelorin alla dagar före kirurgisk kastrering. Har nu 7 st med chip här hemma. Funkar jättebra, inga stressbeteenden som Hanna nämner, inga sommarsvansar, ingen förlust i muskelmassa. Jag oroar mig inte för binjuretumörer och insulinom som jag gjort på mina kastrerade illrar (som även fått det) och jag väntar mig få ha mina älsklingar i livet i fler år än de som var kastrerade.
Tråkigt att stå benfast vid en åsikt när det kommer bra argument mot den. Det finns ju studier, Marianne rekomenderar suprelorin framför kirurgisk kastrering osv osv. Finns i min värld endast ett argument för att kastrera kirurgiskt och det är plånboken.
Ser stor skillnad på Amon och Marita som idag är 4 år, jämfört på mina tidigare illrar då de var lika gamla. De tidigare började se gamla ut vid den åldern. Det gör inte de med chip, de är fräscha på ett annat sätt. Yngre och piggare.
Nu är detta absolut inget illa menat mot er här på forumet och jag menar inte att ni inte kan, tvärt om jag vet att många av er är väl pålästa.
Men för mig är det en självklarhet att man lyssnar på en veterinär framför en privat person inne på ett forum, hur bra argument denne än lägger fram.
Nej jag säger inte att veterinärer kan allt och alltid är så pass pålästa som man önskar, men dom är trots allt veterinärer.
Man kan aldrig veta vem som sitter på andra sidan datorn(om man nu inte känner er).
Jag personligen vet att dessa studier finns och att Sarae är väldigt väl påläst om detta, men hur ska en person som inte känner henne veta det och varför skulle denna lita på vad en främlig säger framför en veterinär?
Hälsningar Malin
#19 fast ingen har väl sagt att personen i fråga inte ska göra sig sin egen uppfattning och blint lyssna på de som skriver här? Och kan det bli bättre än att få länkar till informationssidor och förslag på veterinärer att kontakta själv? Sedan måste jag säga att det är många gånger jag litat mer på andra och den information jag själv letat upp framför en veterinär.. det finns så många diskussioner om detta som gäller foder, fasta och sjukdomsdiagnoser som inte varit anpassade till iller. Det gäller väl att höra vilka åsikter som finns (speciellt när åsikter efterfrågas) och sedan själv ta ställning. Ingen här kan ju tvinga någon till några beslut :)
Sajtvärd på Iller.ifokus
#20 Självklart ska man ta till sig och lyssna, och det är super bra med länkar man kan läsa på. Det är inte så jag menar.
Det jag vill ha sagt det är att jag förstår om man i slut ändan väljer att lyssna på sin veterinär om man inte är speciellt kunnig själv och har svårt att förstå/läsa dom olika studierna.
Som sagt, jag vet ju vilka dom flesta av er är, har träffat er och pratat mycket med er och har inga svårigheter att lita på det ni skriver, men för en person som inte känner er och vet vem personen bakom "nicket" är så har jag full förståelse för att man lyssnar på sin veterinär.
Hälsningar Malin
Tack så mycket för era åsikter.. Jag har nu hittat en veterinär en bit bort som har lite erfarenhet av illrar och hon sa att hon nog skulle fixa en chippkastrering.. SÅ skönt att äntligen hitta någon som inte säger att hon inte vill hjälpa mig med mina små sötnosar.. Så nästa onsdag bär det av till veterinären för mina små.. Hoppeligen skall de bli lite bättre vänner efter det.. Brunsten e nog inget trevligt måste jag säga.. De biter varandra o skriker så jag blir rädd ibland att de dödar varandra..
Men ännu en fråga som nog inte har något med det här att göra.. Men hur mycket skall en iller äta om dagen..? De skall ju hela tiden ha mat framme.. Men jag tycker dom äter så jätte mycket att jag är rädd att de skall bli jätte tjocka.. Kan någon ge en jämförelse med en katts matvanor typ..?
#22 hur mycket dem äter (av torrfoder) beror på vilken kvalitee det är på foder - är det en högvalitativ torrfoder så det borde räcka med 30-40 gram om dagen per iller, är det en sämre kvalitee på foder med spannmål på andra plats i ingrediens förteckning så ska dem äta mer av den foder för att tillgodose sina dagliga behov.
Välkommen till ferretplanet.se :)
#22 Sen varierar ju vikten över året. Våran Bogey väger 1.3-1.4kg på sommaren och på vintern är han en riktig liten tjockis på runt 2kg.

När det gäller iller finns det så få riktigt kunniga veterinärer, så att ta tips från illerfolk med kunskaper tycker jag i många fall kan vara tryggare. Många veterinärer hinner inte titta på ny forskning om iller även om det finns. Det är inte deras prioriterade djur.
Kan väl konstatera att efter att ha fått min hund felbehandad utav 11 olika veterinärer på 2 olika djursjukhus… så sätter jag dessvärre inte så mycket tilltro till dem på hundfronten heller. Har fått lära mig en bitter läxa - att inte lita på veterinären och att alltid vara påläst om sitt djur och dess sjukdomar gäller inte bara för iller… utan även för ett såpass vanligt djur som hund. Så nej… veterinärens ord kommer aldrig att vara min lag, jag gör hellre egna efterforskningar och diskuterar sedan eventuell åtgärd med en veterinär, men att endast lita på deras ord och omdöme kommer jag aldrig någonsin igen att göra - oavsett djurslag.
#26 Håller med! Dessutom håller jag mig borta från sjukhus eftersom man aldrig vet vad för sorts veterinär man hamnar hos. Jag har en veterinär som äger liten klinik tillsammans med sin fru och dem kan jag lita på att de är ärliga mot mig. De erkänner om det är så att de inte har 100 koll på något och skulle aldrig ljuga för mig för att komma åt mina pengar. Jag praktiserade där i tre veckor så har även lite "inside information" ;) Veterinären är dessutom väldigt skicklig "med kniven" och har utfört många svåra operationer med lyckligt slut!