rädd iller tips?
vår ena iller är ganska rädd av sig hon får en jävla fart när något smäller till och om man närmar sig fort, hon är också fortfarande lite bitig av sig ,
någon som tror att det är något hon vänjer sig vid eller kommer det alltid finnas där?
hon har dock bara varit här i 2 dagar nu ,
och med bitningen så funkade inte nackskinnsgrepp innan men nu har hon slutat få fnatt om man gör det. framsteg?
2 dagar är ju ingenting så hon vänjer sej nog snart :)
Nackskinnsgrepp är det nog svårt att få några positiva ord om här då de flesta här inne använder sej av positiv förstärkning istället för bestraffningar, tack o lov.
Sök på bitträning här på forumet så får du en himla massa tips :)
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
Vänta lite och se hur det artar dig med ljud osv.
Ni kan ju undvika att närma er henne för fort.
Använd INTE nackskinns grepp på henne!
Hälsningar Malin

2 dagar är som sagt ingenting. utan låt henne bo in sig lite så blir det snart bättre =)
jo jag tänkte också det hon får ju vänja sig vid omgivningen först:) men nackskinnsgrepp verkar ju 50% av alla illerägare använda och det har fungerat bra har jag läst och har även egen erfarenhet det är ju det naturligaste sättet då de flesta djur använder sig av det?
#4 Djuren själva använder det men främst i transporteringssyfte.
Visst funkar det men vill man ha en iller som ger upp för att den blir bestraffad eller en som gör som man vill för att den blir belönad?
Tror inte 50% använder det längre, lyckligtvis gick det ganska snabbt när illerägare fick upp ögonen för betydligt trevligare metoder.
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
#4 Använd sökfunktionen och sök på nackskinnsgrepp, snälla.
Hälsningar Malin
#4 Nej, nackskinnsgrepp är inte ett naturligt beteende när kommer till att skapa tillit mer än att bara dominera/utmana djuret man använder det på.
Det är ett mycket provocerande sätt och det är därför många illrar "får fnatt" när det kommer till nackskinnsgrepp. Istället för att du säger ifrån så "muckar" du med henne när du tar henne i nacken.
Hon är osäker och rädd och behöver därför tillit i första hand och inte uppfostran. Ge henne belöning varje gång hon kommer fram utan att bita och säg ifrån om hon biter genom att göra "tsssch"-ljud eller säga ett mörkt Fy eller NEj. Detta får man prova sig fram och se vad illern reagerar bäst på. Ett annat alternativ är annars att helt ignorera när hon biter dig och bara ge beröm, uppmuntran och godis när hon inte gör det. Snart kommer det löna sig att vara trevlig mot dig istället för att hon ska vara rädd för att vara otrevlig mot dig. Ser du skillnaden?
Man kan få bra resultat genom att dominera illern också men man får ofta en bättre relation och en lyckligare iller om man väljer att inte vara hotfull mot den.
Nackskinnsgrepp är något som försvinner mer och mer från de flesta illerhem då man insett att resultaten kan bli mycket bättre utan all denna negativitet. Hon kanske inte vet vad som förväntas av henne och vilket beteende du vill att hon ska ha hos dig, det enda hon vet är att du blir "arg" eller provocerar henne genom nackskinnet då hon gör vissa saker. Genom positiv förstärkning visar du henne vad det är du vill att hon ska göra istället för att bara fokusera på vad du vill att hon inte ska göra. Mycket positiva tankar :)
Jag har själv en hane hemma som jag köpte som valp i somras. Han har alltid varit väldigt bitig. Och i början fick han panik av de flesta reaktioner man fick när han bet sig fast i ett finger eller liknande. Ett FY med låg röst medan vi håller i honom är det som biter på honom. Han blir fortfarande stressad av att bli tillsagd, men direkt efter vi har fyat så håller vi kvar honom i famnen och lugnar honom och sedan får han gå ner. Han bits fortfarande men är mycket bättre. Handleder biter han nästan alltid i om han kommer åt så varje gång han bara nosar på en kroppsdel utan att vilja bita får han massor med beröm. Vi gör nästan inget annat än bygger upp hans självfördtroende och berömmer honom vid bra beteenden.
Du kanske ska rikta in dig på en sak i taget. Först kanske du ska försöka göra henne lite mer säker i sin nya omgivning. Ha överseende med att hon bits och gör henne mer trygg i att bo hos dig. Prata lugnt med henne och ha ofta möjlighet att erbjuda godis.
När hon känner sig mer trygg brukar bitandet ofta ge med sig självt, men om det inte gör det så får du då börja att sätta gränser och markera när hon gör fel.
Under hela tiden ska du berömma när hon gör rätt. Om hon så bara nuddar din hand utan att bitas, varje gång hon kommer fram till dig självmant, allt kan berömmas! :)
Tog hand om en iller för några år sedan, som suttit i bur och varit instängd på en toalett. Illern hade knappt blivit hanterad av människor och var väl en 5 mån gammal eller något sådant.. Han är idag världens snällaste iller men när han kom var helt ovan vid hantering. Det tog tid att få honom att bara förstå att hantering inte var något farligt. Han visste ju inget annat..
Lycka till!
Sajtvärd på Iller.ifokus

Ni har inte haft henne så länge och hon behöver lite tid att "landa". Just nu är ju allting nytt och otäckt så skynda långsamt.
Tror inte ens 5% av dagens illerägare använder nackskinnsgrepp. Finns så många andra sätt att lära sin iller rätt och fel på. Positiv försärkning är väl den bästa "uppfostringsmetoden" på de flesta djur och funkar absolut på iller.
Så låt tösen få bo in sig i lugn och ro, slopa nackskinnsgreppet helt, belöna när hon gör rätt, ignorera när hon gör fel. Så får ni en trygg tös till slut:)
#7, Mycket bra formulerat, man behöver inte säga något mer :-)

Bra skrivet Jossan!
Självklart ska inte en iller vara rädd men vissa är mer känsliga för hastiga rörelser eller oväntade ljud.
Att arbeta på tilliten tror jag kan ge bäst resultat för dej med tjejen, det kommer troligtvis ge resultat på bitigheten med.
Om du söker på uppfostringsmetoder så tänk på att det inte är så många år sedan nacksinnsgreppet rekommenderades för alla, så det är viktigt att det är lite nyare trådar.
Nackskinnsgreppet och andra fysiska bestraffningar är nog det värsta du kan göra mot ett osäkert djur, nu vet hon att du inte är snäll och därmed blir rädslan befogad.
Det är som att börja på minus och ta tre steg tillbaka..
Lägg all energi på att visa hur snäll du är och vad mkt fördelar det finns med din närhet så ska det nog på bli ordning på henne med:)
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Det var inte längesen man slog till sin hund när den gjorde fel heller, idag använder man sig sällan av negativ förstärkning.
Idag trycker man inte ner hundens näsa i dess eget bajs om den gjort det inne. Men tar istället ut hunden och berömmer den när den gör sina behov ute.
Förr i tiden agade man sina barn, det gör inte det rätt att göra så idag ;)
Bara ett lite påpekande om andra metoder som man inte använder sig av idag.
Hälsningar Malin
Synsättet om djur har förändrats så enormt de senaste åren!
Sajtvärd på Iller.ifokus