Iller iFokus

Iller

Etiketterskötselbeteendeuppfostran
Läst 324 ggr
TanjaS
0

Tessie deppig efter Lilla Noras död

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Min älskade Lilla Nora gick hastigt bort 4/4 (se Älskad glömd men aldrig saknad). Hon var dålig på morgonen och på kvällen ringer de från sjukhuset och sa att vi fick komma dit. Jag lät ju illrarna krama om henne som farväl och säga att vi alla ses i himlen en dag och efter hennes lekkamrat Tessie sagt farväl gnydde hon och somnade sedan in.

Efteråt har Tessie vart mycket mer tillgiven samtidigt som de märks så väl att hon är deppig. Hon vill springa runt mycket mer och vara med där jag är… Försöker roa henne så gott jag kan men känner mig delvis hindrad pg av min fot.

Är det någon som har ett bra tips på hur man ska låta henne få mer glädje och så. Har haft illrar som gått bort innan men Tessies sorg märks så väl.

Sara
0
#1

Vet precis hur hon är, illrar sörjer ordentligt. Ge henne mycket kärlek och gos.

Sara

Tesan
0
#2

Har inte så mycke jag kan hjälpa er med, men kanske med tiden så piggnar hon till igen- även djur måste få ha sin tid till att sörja!

Hoppas hon känner sig bättre snart!

Guteillern
0
#3

#0 Det är svårt att hjälpa, när dom saknar sin kompis. Man får ge illern så mycket tid som möjligt och massor av kel.

Man måste hålla stenkoll på att dom äter. En iller kan i sämsta fall svälta sig, när den mist sin kompis, som tur är sker detta inte så ofta.

Funderar man på att skaffa en ny kompis till illern, bör man försöka se om illern vill ta in en ny medlem i flocken. Väljer man att skaffa en till iller, får man vara beredd på att det är 50/50 på om det ska gå bra eller ej. Det kan ta lång tid innan den har accepterat förlusten av sin vän och  det är inte alla som vill ha en ny kompis. Det viktiga är att ha tålamod och framför allt hitta den rätta kompisen för sin iller, inte den man själv vill ha.

Skickar klappar och goss till pälsen din.

hälsningar /Ammi

AlbaStiffler
0
#4

#3 och #0 >Bra skrivet Ammi!

Precis denna situation har jag tyvärr hemma där min Alba verkar sakna sin gamla livskamrat Beda (dog vid jul) och inte accepterar sin nya kompis Stiffler (kom i januari). Visst, de bråkar inte så vidare längre, men de är inte heller kompisar, sover inte ihop och så… Men men, med tiden kanske det går, om inte annat aktiverar de varandra eftersom de gillar att hålla koll på vad den andra gör, om än på avstånd…hehehe…

Men jag har ändå känslan av att man ska våga försöka hitta en ny kompis till sin ensamma iller. Även om de inte blir dödspolare så blir de kanske tillräckligt kompisar för att få ut något av det. Så länge de inte hatar varann och slåss konstant, för då har man nog försökt med fel iller.

Lycka till Tanja!

TanjaS
0
#5

Nära Towa gick bort och Tussana gick bort väntade jag med att skaffa en kompis efter en månad och så… För en ensam iller är inget kul för illern och de ger mig grymt dåligt samvete då man är iväg på jobb etc…

Men i detta fall så har Tessie sin faster Groggie och Svea kvar att umgås med. Men Lilla Nora och hon var lika lekfulla… Groggie och Svea tycker mest om att sova… Svea förstår jag hon e ju 9 år så men Groggie och Tessie leker ibland men hon saknar Lilla Nora mycket,…

De är verkligen tomt utan Lilla Noras energiska upptåg men ska nog inte skaffa mig en 4:e iller men vem vet…

Guteillern
0
#6

#4 Så länge dom inte bråkar finns hoppet, att Alba en vacker dag ska acceptera sin nya kompis. Hon håller i nuläget iaf kollen på Stiffler och nonchalerar honom inte.

Visst är det värdefullt att hitta en ny kompis, men det måste vara på den kvarvarande illerns villkor.

Mvh /Ammi

#5 Skönt att Tessie iaf har någon hon vill leka med ibland. Det gör det lättare för henne att komma över saknaden. Hoppas du längre fram hittar en kompis till henne.

Mvh /Ammi

Guteillern
0
#7

Allmänt:

Det är oftast vårat dåliga samvete som gör att vi skyndar oss att skaffa en till iller, när den som blir kvar är ensam. Då är det lätt så att man skaffar "första bästa" (som man själv tycker om) och glömmer att det ska "kännas rätt" för illern som redan finns hemma.

Det är många som bara har en iller och den har ett bra liv tillsammans med sin ägare, fast den inte har en kompis.

Mvh /Ammi

Faxlin
0
#8

Lill gumman då. Jag säger som Ammi bland annat sagt redan. Ge henne mycket extra gos och kärlek nu. Lägg dig på golvet med henne, busa och gör dig allmänt löjlig. Då får hon något annat att tänka på. Och håll koll så hon äter som hon ska.

Skickar kramar till er.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

TanjaS
0
#9

Jo haft iller i sommar 10 år och varit med om två bortgångna illrar. Jag brukar alltid ha två¨men de ha blivit fyra i och med att två kompisar separera så fick jag ta deras illrar. Nu har jag min Svea kvar och sedan Tessie och Groggie.

I samband då jag bara haft en iller har jag väntat en månad med att skaffa en ny och alla illrar hitills ha jag haft en kärlek för. Fastnar dock bara för honor då jag tycker hanarna e för stora och lukta illa.. Men de är rackans söta än dock ändå.

Jag har insett efter årens lopp att de är delvis lättare att ha två illrar än bara en för jag kan aldrig ersätta en iller… Jag är deras sällskap men ha man vart på jobb/skola en hel dag och kommer hem ganska trött så har ju ens iller sovit halva dan och är sugen på lek då.. ha de en illerkompis kan de roa varandra då man är borta… Tror inte Reinfeldt regering skulle gilla om man bara var hemma med sina illrar och fick en 20 papp i månaden för de… 

Jag försöker roa Tessie så mycket som jag kan men att lägga sig på golvet e svårt om man själv inte kan gå ;0) RING 112 i såna fall asg*

Guteillern
0
#10

#9 Ja då är det ju inte lätt att komma ner på illrarnas nivå. Med de erfarenheter du har, så kan du säkert hur du ska överbrygga det problemet. Sköt om dig och Tessie!

Mvh /Ammi