
Har precis ... ÄNTLIGEN skaffat valp !
ja precis som rubriken lyder så har vi äntligen skaffat en liten valp.. och med liten menar jag liten :) Inte kanske åldersmässigt men storleksmässigt.
Vi bor i sthlm och letar efter andra iller intresserade för träffar, Gärna också någon med erarenhet… då det här är vår första iller, Och ibland kan man behöva lite råd och stöd… speciellt i uppfostran känner jag, Där skulle jag nog behöva lite hjälp från någon erfaren eldsjäl ! Hon är enormt tuff vill jag lova, Men så fin !
Fick hem henne igår så vi har inte hunnit lära känna varandra ännu.. men sedan vill vi gärna träffa likasinnade !
Hoppas på att någon här kanske kan vara intresserad ?
MVH Lina

Jag finns här om det är något. Dock kan inte våra illrar träffas men jag svarar gärna på frågor och träffas=)

Grattis! har du någon bild
?
jag bor lite långt bort tyvärr.. typ 20 mil!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Grattis
vad heter hon och vart kommer hon ifrån?
Grattis till er lilla tjej, hoppas du finner nån som bor i närheten så ni kan anordna träffar,
Annars står jag till förfogande här o visa gärna bilder på henne 

Hon kommer från Granite star ferret´s illeruppfödning och heter Klara i papprerna… vet ni om det finns någon annan här inne som kanske har syskon till henne ?
undrar också om det finns någon.. ungefär som det finns med hundar ( hundpsykolog eller någon som är specisifikt intresserad av illrars mentalitet ? )
Grattis till tillskottet! :)
Nej, illerpsykologer finns inte, vi får i princip vara glada om veterinären vet vilken ände som är fram och bak på dem ;) Däremot så finns det ju en rätt gedigen kunskap i det ämnet här om vi medlemmar gemensamt hjälps åt att svara på eventuella frågor. Och om man söker på forumet så kan man få upp det allra mesta eftersom det varit aktivt i flera år :)
Paulina
# 5 ingen aning om det finns en psykolog för illrar men jag kan säga att det har tagit oss ca 4 månader att förstå våran illervalp och hon oss 
#5 Kommer din iller tös ifrån Granite white star ferrets illeruppfödning?

#8 ja precis…

#8 var det något särskillt du tänkte på ?

Hejsan! :)
Jag har precis skaffat valp också :D har haft honom en vecka bara men han är helt underbar :)
Jag bor också i stockholm och träffas gärna, vill ju att min lilla Dila ska få lite illervänner :D
Som sagt har jag just skaffat iller så är inte så erfaren men det är ju alltid kul och lärorikt att byta lite tips ändå.
Grattis till valpen förresten! :)
MVH /Cissi

#11# Gud vad söt ! Kommer han från samma kull också eller är dom "bara" från samma uppfödning" ? Är dom från samma kull så har du säkert träffat min :) Hon var den sista som lämnade boet :) en liten pastell fröken.. ioförsig var alla i den kullen mycket små ! och jag antar att det är där av din lilla pojke heter Liten :) Var bor du någon stanns ?? Har du haft iller förr… hur var han när han kom hem.. oj nu blev det lite frågor..
#12# jag är inte heller erfaren och det här är som sagt min första, Har bara haft henne i min ägo i två dagar och hennes livsuppgift JUST NU är att försöka attackera mig…fräser och bitts så jag kan inte påstå att hon är speciellt underbar som din hahha. Kan inte hålla henne heller… Var din så också första dagarna ? Min har inte fått något namn ännu.. vill vänta tills man känner henne bättre och hon har lugnat sig och då hitta något som passar.. nu skulle hon få ett namn som "maran" och sedan kanske förändras helt till en ängel efter några veckor ( om en iller någonsin kan bli en ängel haha) men ja ni hajjar.. namnet skulle inte passa.
Det skulle vara ur kul att träffa er båda !
och tar gärna emot namnförslag förresten !

#13 Äsch namnen vänjer man sig vid=P Vi har Belsebub som var en liten pest och fräsråtta i början och som nu är en gospropp, namnet fungerar lika fint ändå.

#14# Belsebub är nog… nästan det tokigaste jag har hört :) Jag hoppas hon också blir en gosis som din :)

#15 Med tid, förståelse och en jäkla massa tålamod så ska du se att du kommer dit! Men sen är ju en del illrar aktivare i sig själva och ligger kanske inte i evigheter på magen men en stund brukar dom ha tid med… när dom börjar bli lite mer vuxna framåt en två tre fyra års ålder=p

ja just nu ser jag bara fram emot att kunna ha fötterna på golvet !
#13
Mamman till min iller Liten heter Lisa så ja vet faktiskt inte vad din illers mamma hete?!
Vi bor utanför uppsala!
Jag har haft samanlagt 7st illrar men har bara 4st nu!
Jag har haft iller ganska länge sen året 2000 tror jag!
Men jag köpte Liten som omplacering så jag har inte sett dom andra illrarna. Liten var busig och underbart snäll när jag fick honom han har ej bitit mig ett enda dugg. :)

#18# vill du byta ??? min kanske passar dig bättre med erfarenhet :)
#19 Skulle nog aldrig vilja byta,sälja min lilla gulleplutt! ;) hehe
#17 Skaffa tofflor det blir inte lika roligt att bita i fötterna då .
Om du vill lyfta upp henne ge henne först något att bita i tex sträck fram en pipleksak vänta tills hon tar tag i den med tänderna sen lyfter du upp henne med en hand runt nacken/halsen (försiktigt givetvis) så kan du kontrollera huvudet andra handen under rumpan så slipper förhoppningsvis du bli biten glöm inte att slappna av när hon slappnar av i din famn när hon ev sedan försöker bitas för hon vill ner så håll i henne tills hon slappnar av nästa gång sätt då ner henne och beröm henne för att hon inte bet och att hon var lugn

#20# trist för mig då :)
#21# tack för tippset ! men hur menar du…? "sen lyfter du upp henne med en hand runt nacken/halsen (försiktigt givetvis) så kan du kontrollera huvudet" ska man ta ett försiktigt stryp grepp med andra ord…från nack hållet ?? hahha låter sjukt men du kanske förstår hur jag menar…
( hoppas ingen missförstod det där.. det lät väldigt illa från min sida )

kan tillägga att jag försökt avleda henne med leksaker men hon är bara ute efter att bita mig.. hon liksom attakerar bara hon ser mig. Svansen är som en borste , och hon hugger verkligen.. inte bara små naffsar utan biter sig fast ! Har kontakt med uppfödaren och hon har sagt att det är vanligt att det är så här första tiden.. och jag har aldrig haft iller så det kanske är normalt.. men jag blir faktiskt lite orolig ! förstår att dom är indevider..självklart och att alla är olika "jobbiga" som valpar.. men är detta normalt..?
HannaM var i sthlm bor du ? Känner att jag skulle behöva lite hjälp… inte bara med tipps här på nätet utan även live.. av någon som har erfarenhet och som inte är rädd..
har hårda tofflor men får hon inte grepp där så biter hon i benen på mig eller tar sig in i tofflan och biter.. När man fått loss henne och sätter ner henne så ger hon sig på igen. Har också provat en time out i transport buren men så fort hon blir utsläppt attakerar hon igen..
# 22 ingen fara
det är supersvårt att förklara i text , men ja, ungefär försiktigt strypgrepp då kan hon inte vända sig om och börja tugga på din hand absolut inte klämma ihjäl den arma illern utan en hand runt nacken/runt halsen en hand på ryggen/under magen och lyft samtidigt. Ibland händer det att man måste lyfta illern tex om den är på fel ställe och kan göra sig illa.
Hoppas att jag inte framstår som en sadist 

#23 Angående normalt så är det väl olika från kull till kull. Men de illerkullar jag har träffat har aldrig gått ut för att attackera. Lek-bus-bita, javisst, men inte attackera. Det har jag aldrig varit med om alls.
De flesta valpar som går över styr när man leker får hårt med dem lugnar ganska snabbt ner sig efter att man lämnar dem ensamma en stund.
En iller som beter sig på det sättet, hade jag avlett, ignorerat och gått därifrån.


#26 De behöver ju inte komma från samma kull. De hade tydligen tre kullar i år.

klart de fattar jag med…men inte med mamman Lisa och pappan Honk

#28 Nej, det ju inte den honan som fick två kullar i år.

Sitter och väntar på stamtavlan, Min är iallafall född den 25/7.
Jag har faktiskt lyckats lekt med henne lite nu ikväll, Med en boll som hon fick med sig från uppfödaren… sedan gick hon in i transportburen för att sova och då tog jag med transportburen och har ställt den här på borden framför mig.. så jag kan små prata med henne på säkert avstånd :) Bakom galler och lås haha ! Är iallfall överlycklig att jag lyckades leka med henne, på så sätt fick vi lite kontakt som vi inte haft förut.. hon bet mig några gånger i fötterna med ingen attack :) utan hon attakerade bollen istället.
#30 jag har också skaffat min första iller för lite över 2 mån sen. och min hane bet mig också i början o jag var rädd att ta upp honom .använde hanskar en period..men bara efter nån vecka så började både han vänja sig med mig och jag med honom. (han såg kanske att jag gav honom mat så man ska inte bita den handen som ger en mat hehe)
det jag ville säga är att du ska låta honom vänja sig vid dig och så småningom så kommer hon att lugna ner sig. jag sover bredvid min iller nu…det trodde jag aldrig att jag skulle våga göra men men…bitandet är mycket bättre…mest när han blir överglad när han leker då kan han nafsa lite på mina fingrar men aldrig så att d har kommit blod eller så.
jag hoppas din iller blir mysig o snäll till slut.lycka till.

Har kört med handskar och hon biter för fullt i dom och det har gått igenom iallafall, ( tog sambos jobbar handskar) Frågan är jue hur man ska lyckas få henne att gå på lådan,
Uppfödaren sa att jag skulle sätta henne på lådan om hon går och bajjsar / kissar brevid men hur ska man lyckas med det om det inte går att ta i henne, Det är ju viktigt att man börjar lådträna redan från början…
Sedan nästa sak.. om hon testar mig på det här sättet .. hur ska det gå sedan.. även om hon skulle sluta attakera mig.. efter en tid, tänk när man får besök av folk som kanske inte alls är beredda på att ta en sådan här fight med henne.. visst då kan man stänga in henne, men min sambo & min dotter.. eller min hund… det måste fungera i vardagen..
av alla som har skrivit verkar det inte vara någon som blivit attakerad såhär.. dom har kanske bitit som valpar men inte så att dom hängt fast och blodet har runnit..
Det är just attackerna som förvånar mig, och hon ger sig inte ! Hon går på igen och igen och igen.. så fort hon ser mig, det går inte 10 sekunder i samma rum..
uppfödaren sa att hon var tuff men snäll, För mig låter det som en envis men snäll iller.. har kanske missförstått… men det lät inte som en iller som attakerar och hugger sig fast..
men allt kanske är som det ska.. det kanske är helt normalt och att jag bara inte förstått vad det innebar att ha iller !
men om det ska vara såhär.. vem skulle då vilja ha iller ..? :)
blir mer och mer orolig..
Jag lyckades ju som sagt leka med henne en stund förut och det var jag jätte glad för ! det var ett framsteg ! förut har hon inte brytt sig om leksaker utan har bara varit ute efter att attakera, Men nästa gång jag kom in i rummet så hann jag inte ens in förens hon attakerade mig.
svansen är som en borse… hon väser/fräser och attackerar.. biter sig fast och sliter/drar , när jag får loss henne gör hon samma sak igen och igen och igen,

Hon är orolig för alla ändringar i hennes liv…..byxorna innanför strumporna, toflor/skor, så att du slipper sprattla ner hon bitter (sprattel och skrik är första tecken på att hon har vunnit kampen) sen säger du ifrån varje gång hon bitter oavsett om hon bitter på dina toflor/skor eller om de gör ont eller inte…sen kan du när du har henne i transporburen lägga handen på utsidan så att hon kan sniffa ordentlig på dig utan att hon bitter dig….de kan ta några veckor men med tålamod kommer du att vina…..bråka inte med henne nu när hon är så rädd
Nått jag brukar göra e att gå fram till illern när den sover, klappa o pussa lite, även om dom sover så känner dom din närhet o vet att du finns där, på så vis har vi lättare att fått tillit till varandra, ett tips som har funkat här så det kan du ju prova.
Här har vi en liten Imie som håller ca 50% av familjen i schack 
Det är en osäker liten dam som inte låter vem som helst hantera henne. Vi fick hem henne den 19/7 och först nu så har hon inte bitit mig på ca 3 veckor. Nått litet nafs men inget mer. Hon kan vara en riktig myspropp, är supersocial och ska vara med där det händer och kommer på inkallning, men det är bara jag och dottern som kan hantera henne utan att riskera att få bett varje gång, och då menar jag rejäla bett och inga små nafs.
Det har gått åt åtskilliga portioner tålamod, massor med fräs, stirra ögonen och mamning samt hantering hantering och åter hantering för att komma dit vi är nu. Bitfri (peppar peppar) mot en person, nästan bitfri mot en, fotbitfri mot en tredje samt inte direkt bitfri mot den fjärde. Främlingar göre sig icke besvär. Så vi har fortfarande en bra bit kvar till en litet myspropp för hela familjen, om vi nånsin når dit.
Så beroende på individ kan det ta tid, mycket tid.

#13 Haha låter lite jobbigt men jag tror hon lugnar sig till slut :) Min valp var en omplacering typ.. Alltså han kom tillbaka till uppfödaren för den nya ägaren kunde inte ha kvar honom p.g.a hyresvärden :/ lite tråkigt att behöva ge upp sin iller men då fick jag ta hand om honom :) så han var 3 månader när jag fick hem honom och då var han redan helt underbar. Han bits knappt (bara lite naffsande när vi leker), han är ganska duktig på lådan och mycket gosig, sover i mitt knä och så :) Så jag kan inte säga att jag har haft några problem eller behövt uppfostra så mycket men jag tror det kan vara för att uppfostran redan var påbörjad hos den första ägaren. Och Diamantens illeruppfödning (Kerstin och Kent) är hur duktiga som hellst på att uppfostra, bit- och lådträna sina valpar. Alla deras illrar är helt underbara! :D
Men jag tror det löser sig med tålamod och konsekvent uppfostran :)
Jag behöll namnet som Kerstin och Kent gett honom eftersom hanns mamma dog strax efter han föddes och hela kullen hade indiska namn med en speciell betydelse (Dila betyder hjärta) efter sin mamma och jag tyckte det skulle vara fint att behålla namnet eftersom det hade en sentimentell betydelse :)
Jag satt och googlade illernamn innan jag skaffade min, testa det :P det kom upp hur mycket som hellst ^^ Jag ville först ha en pastellfärgade hona och döpa henne till Alice så det är ju ett förslag iaf :)
Var exakt bor du? Jag skulle gärna vilja träffa dig och din "mara" hihi. Och du får gärna träffa Dila så kan vi ju byta tips och sånt :) det brukar va till stor hjälp att prata med/träffa andra illerägare har jag märkt. Jag bor i Stuvsta :)

#36# vad skönt för dig att du fick en sådan snäll iller hahaha :) Du kanske vill byta ??? Har frågat de till andra förut med fick ett nej hahaha !
Min lilla vilding har nu fått namnet Alba :) tyckte det passade henne.. det går lite bättre och bättre för varje dag.. attackerna är inte lika "agressiva" utan nu kan jag avleda henne lite med leksaker och då blir hon på bättre humör och leker… När hon är glad… är jag glad :) Absolut det skulle vara jätte kul att träffas, Jag behöver verkligen träffa andra med illrar så jag får en inblick i hur underbara djur de kan vara :) haha annars kanske det är lätt att tappa hoppet :) hahaha nu lät jag elak.. men man behöver se den fina sidan av djuret också :)
Jag bor på värmdö… vet inte rikgit vad Stuvsta ligger.. ? ska kolla upp det…
tack för att du skrev ! pm gärna mig !

#37 Jo det är skönt :) men han är ändå VÄLDIGT krävande ^^
Hahaha ;D det beror på…. hur e hon på lådan? ;P min lilla sruttunge bajsar och kisssar runt omkring sin låda :P inte kul… så e din lådtränad kan jag ju byta mot min snälla xD hihi!
Vet du var Huddinge ligger? Stuvsta är stationen innan Huddinge (med pendeltåg) :)

Alba är ett jättefint namn förresten :) va bra att du hittade ett passande namn. Vad skönt att det går bättre :) tappa inte hoppet! ;P

tack vi kämpar på varje dag… Det kanske tyvärr inte är någon jätte stor förändring, sitter dock fortfarande och väntar på stamtavlan så jag har ingen aning om hennes bakrund o.s.v vilket är jätte tråkigt. Uppfödaren skulle skickat den för länge sedan eftersom hon hade glömt ta med den när vi åkte dit för att träffa/köpa Alba, jag tror tyvärr att vi betalt 3000 kr för en iller utan stamtavla… och jag hoppas hoppas hoppas att det inte är så utan att det har hänt någonting som gör att hon inte svarar. Hon verkade jue så trevlig angagerad och seriös ! Men lurad har man blivit förr så man är alltid lite misstänksam av naturen så att säga :) Kommer stamtavlan så kommer jag skriva det här direkt så inte spekulationerna börjar dra iväg i tråden…
jag efterlyser andra som köpt av den här uppfödaren att PMá mig !

har nu haft kontakt med uppfödaren ang stamtavlan, Och hon har inte haft möjlighet att skicka den p.g.a privata skäl som jag inte kommer skriva här, Känns skönt att iallfall hört av henne, och det är väl inte brottom med stamtavlan igenltigen utan bara att man vill veta lite mer om alba !

Även om hon inte skickat stamtavlan så kan du ju be henne bara skriva ner Albas släkt i ett mail och skicka. Så har du så länge.
Om hon inte har reggat sina illrar på Feritage för då är de ju listade där.

Kommer få hem min 5 mån kille i nästa vecka, bor också i Stockholm och träffas gärna sen!

Grattis till lilla fina Alba! Hur går det för er nu? Jag och min första iller Love hade också en tuff start, men nu är han helt underbar! Pm.a om ni fortfarande behöver lite "tuff-iller" tips;)

#44 hej ! Jodå det går MYCKET bättre ! Hon kan små naffsa till vid lek när hon är upphettsad men hon varken "attakerar" eller biter sig fast längre. Älskar att leka och busa med både våra katter och hundar :) Och är nu lös i hela huset (, När vi är hema, i köket får hon vara under uppsikt) Hon är jätte duktig på lådan också så det är jätte roligt ! Tyvärr har andra utomstående problem dykt upp, Men det har inte med lilla Alba att göra, Som gjort att vi kanske inte kommer kunna ha kvar henne. Detta verkar ha löst sig temporärt nu men det kanske inte är någon lösning på lång sikt. Annars har vi troligtvis ett illervant hem med en kompis som väntar. Det ultimata skulle självklart att kunna behålla henne själva men vi måste tänka på henne i första hand.
Idag har vi vart hema hela dagen det är så skönt och vi njuter av att kunna få lite tid med våra underbara djur. Det såg riktigt mörkt ut ett tag men som sagt varkar vi kanske ha hittat en lösning.
Jag hoppas ni får en underbar nyårsafton ! Och tackar och bockar för er omtänksamhet !

Och vi kommer ut och hälsar på idag så får vi se :) Ska bli kul och behåller ni henne kan vi ju ses och fortsätta leka ibland! Hoppas för er skull att ni kan behålla henne ändå :)

#46 Tack för att ni kom, Alba hade jätte roligt och går nu runt och letar efter sin nya kompis. Jag vet att ni skulle bli ett perfekt hem för henne ifall hon är i behov av flytt ! Ni är allt som hon hade kunnat drömma om. Bara sammson skulle orka med den här energi knippen så :)
# 47 Vad roligt att höra att Alba fått en illerkompis 

#48 heeej underbara Nussen :) hade precis tänkt skicka ett meddelande till dig. Ja visst är det roligt att Alba fick en vän :)
Blir Alba kvar så måste vi också ses i framtiden när allt med magsjukan har lagt sig ! Och vi mår bättre !
# 49 Underbara jag 
Det skulle vara superkul även om inte Alba är kvar så måste du träffa Hobbe & Lillstrumpa 

Är inte Alba kvar så bor hon förhoppningsvis hos mig och Samson :) Då kan vi ses allihop ändå :)
# 51 Det låter kul
jag tittade just på på Samson vilken fin pojke du har 

#51 Absolut vilken bra ide !

#52 Tack!

Han va ju inte så lekfull när vi hälsade på då allt va så nytt och här hemma är vi tydligen inte så roliga som sagt. Ska meddelas att han har börjat leka med katten mer och mer nu. Var full rulle hela kvällen igår och i morse! Lite ovant att se honom så uppspelt! Blir så himla glad att han verkar ha kul nu och verkar uppskatta att någon kommer och tvingar honom att leka så han skulle nog stå ut med lillan :) Är Samson tråkig kan hon ju alltid gå på katten istället :P

just det, skulle referera till inlägg #47