Nu hade just vi katterna först och fick presentera illern för katterna i deras hem så det blir ju lite omvänt men vi lät Dexter (våran iller kille) sitta i transportburen och sedan lät vi katterna och hundarna hälsa via transportburens galler efter en stund öppnade vi och lät Dexter vandra runt själv och utforska sitt nya hem och sina nya kamrater men vi var berädda på att en hund eller katt skulle vara klumpig och ev. skada honom. Nu lever både katter,hundar och illrar glada tillsammans.

Annars kan man låta dem hälsa via vanligt kompost galler eller typ en plexiglas skiva eller liknande.

Här har vi bara släppt ihop direkt, givetvis måste dom hållas under uppsikt så man kan ingripa om det går helt galet.

Jag har 8 katter och 2 illrar och hittills har det gått hur bra som helst. Illerpojken har bara bott här en vecka och i hans förra hem var han inte så gullig mot katterna så vi får väl se… Han har i alla fall inte visat minsta antydan till att hugga mina så jag är nöjd.

Själv skulle jag aldrig våga låta illern sitta i bur och lukta på hund/katt, biter illern och inte vill släppa så har man problem!

Jag skulle bara släppa in kattungen men som sagt, håll koll ordentligt den första tiden och ha dom separerade på natten och när ni lämnar hemmet.

Hoppas det går bra och att dom små liven blir goda vänner :-)

Det går ganska bra här hemma, bättre än va vi trodde. Hur pass närsynt är det "normalt" att en iller är? Han kan nästan vara en halvmeter ifrån innan han inser att katten är där och då reser han ragg och väser. Han har inte bitit hittills fast han fått sig ett par tass-slag på nosen.

Katten verkar tycka att iller är omåttligt spännande och ska följa efter honom och kolla vad han gör hela tiden. Hon tycker att de ska leka av och till också men hans kroppsspråk är fortfarande burrig svans, skrapar i marken och väser, fast han gör inget mer, även om han får en tass i ansiktet

Illrar är ju ganska närsynta, men det låter ju som det går bra. Ge dem tid så kommer de säkert bli vänner. Här har katterna varsin egen plats på hög höjd som illrarna inte kommer åt, dit går de om resten av pälsangels blir lite för ivriga..=)

Haha vi har fixat det åt lilla Zelda också :) Han brukr ju liksom titta på mig från ganska långt håll trodde jag så jag blev lite förvånad! Har insett nu att han antagligen lyssnar åt mitt håll eftersom jag har en tendens att prata med honom varenda gång jag ser honom. Fast det är ju kanske lite lättare att se något i jämförelse gigantiskt som jag på lite längre avstånd även om jag är suddig än en liten katt på ett halvkilo :) Fördelen är ju att hon åtminstone ser honom och det är hon som är snällast så hon har ju lättare att undvika honom :)