
Brist på köpare?
Har väll aldrig förut varit särskilt intresserad utav valpar, har aldrig varit någon tvekan om att omplaceringar är det jag faller för.
Men har hamnat lite på valpspåret nu på sistone, planen var att hitta rätt uppfödare till nästa år eller året därpå.
Och helt ärligt det är skitsvårt att hitta någon som jag känner har samma idé om avel som jag, har tom. gjort en lista med uppfödare och deras för- och nackdelar.
Det jag märkt tydligt är att en stor del av uppfödarna har väldigt svårt att få valparna sålda och då undrar ja hur ni uppfödare och ni som tänkt ta eran första kull nästa år har för planer?
Annonserar ni möjliga parningar och väntar på att få se efterfrågan?
Är det något ni ändrar på i den långsiktiga avelsplanen?
Känner ni att ni behöver göra mer reklam för eran uppfödning?
Berätta gärna mer hur det påverkar er uppfödning och vad ni tänker om det.
Och en allmän fråga tror ni det här kan påverka färgerna på sikt då det väl är lättare att sälja en tex. silvertomte eller angora och att då den aveln kan öka och den då vanliga "tråkiga" korthåriga viltfärgade minskar?
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

Det finns viltfärgat och det finns viltfärgat skulle jag vilja säga. Jag skulle personligen inte köpa en viltfärgad valp från två blocket-illrar. Däremot skulle jag gärna lägga pengar på en viltfärgad valp som kommer från sunda, friska linjer med bra sjukdomshistorik. Finns ju ingenting vackrare än en mörkt fint typad viltfärgad iller. De som avlar seriöst på bra viltfärgade djur skulle ju aldrig komma på tanken att kalla den färgen tråkig. Däremot skulle de kanske istället kalla silver för ful, urtvättad och blek.
Det finns naturligtvis folk som väljer valp efter färg och det får ju var och en bestämma själv men personligen vill jag ju hellre ha en iller som lever länge än en i en "kul" färg som dör efter tre år. Och när man som uppfödare väljer köpare så är det ju individen de ska vara intresserad av i första hand, inte färgen.
Nu kan man ju naturligtvis försöka få både ock, men om man hårddrar det.
Jag tror att anledningen till att en del uppfödare har valpar kvar fortfarande är alla dessa som tar kull för "skojs skull". Sen säljer de valparna billigare, ovaccinerade, ochippade och inte vet.kollade. Nybörjare köper hellre en valp på blocket för 1000kr än hos en uppfödare för 3000kr för de vet inte skilladen. Och någon månad senare är just samma valp ute på blocket..igen…som omplacering. Vilket då gör att någon annan ska "rädda" denna valpen och uppfödarna har kvar sina.
Det blir en ond cirkel. Dessutom har det tagits väldigt många fler kullar i år än förra året t.ex. Men i stort sett är det samma uppfödare som tagit kullar men så tillkommer alla nykomlingar också.
Jag är ju ny som uppfödare och skulle aldrig ge mig på mer än en kull åt gången. Men många gör ju det. Hade jag varit en av dem så hade jag nog inte gjort det nästa år iallafall för att se vart illermarknaden var på väg egentligen.
Grejen är att det egentligen inte är svårt att hitta hem till valparna, det svåra är att hitta rätt och bra hem. Skulle uppfödarna sälja till vem som helst som mailade så skulle nog ingen sitta med valpar kvar.
Jag har planerat nästa års kull redan, men allt beror på om jag hittar den rätta hanen, har några att välja på. Gör jag inte det så kommer den inte att genomföras. Jag har ju planerat min avel och hur den ska se ut framöver sedan två år tillbaka så jag vill gärna fortsätta på min väg. Jag har ju folk som står på intresselistan som inte fick valp förra året, sen har jag nya som tillkommit.
Sen kan man ju inte räkna med att de fortfarande är intresserade när valparna väl kommer. Folk kan köpa från andra uppfödare, ångra sig helt eller nåt annat kommer emellan.
Tar man en kull bör man alltid vara beredd på att få behålla och se till att ha råd och plats för det. Även om man hoppas att de man har kontakt med ska fortsätta att vara så bra och trevliga som de hittills har varit såklart. Men jag räknar aldrig med någonting.

#1 frågan om färg var rent hypotetiskt kan man väll säga. när jag skrev den frågan tänkte jag inte på linjerna utan helt enkelt om färgerna skulle kunna förändras pga efterfrågan.
tex om det 3 olika uppfödare får varsin kull med viltfärgade och 3 varsin kull med angoror i olika färger och de med viltfärgade bara får 2/3 av valparna sålda medans de med angoror får alla sålda.
Har ju själv tre viltfärgade illrar och tycker självklart att dom är finast i världen och inte alls tråkiga.
Något som är ett big no-no för mej av flera olika anledningar är de som tar flera kullar på samma hona samma år. De måste ju sett att många andra har svårt att få sina valpar sålda, vilket avelsmål hjälps av att ta två kullar på samma hona på ett år och vem vill utsätta sin hona för det?
Uppfödarna som tar fler kullar på samma år med olika föräldrar pga särskilda avesmål och vet att de har en tillräckligt stor köpkrets kan jag förstå.
Men min personlig åsikt är att det finns mer illrar än vad marknaden frågar efter nu och att det är alla omplaceringar som får lida nu.
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

#2 Det är ju helt en fråga om tycke och smak. Som sagt, vissa tycker viltfärgat är de finaste i världen och de skulle aldrig vara intresserade av en albino eller pastell kanske. Andra kanske jättegärna vill ha en albino, och letar då inte efter en kull med viltfärgade.
Det finns nog inte en större marknad för en viss färg. Förut ville många ha typ panda och blaze för det var lite tufft och annorlunda. Men förhoppningsvis har folk lärt sig en hel del vad för sjukdomar det för med sig och det kanske inte är värt det.
Angora behöver man ju inte ens ta upp för det finns ju inga i Sverige i stort sett.
Jag tror att det finns en lika stor (liten) marknad för vilken färg man än föder upp. Men däremot tror jag att medvetenheten om våra illrars sjukdomar har ökat och att folk som haft iller tidigare tittar lite mer på stamtavla och sjukdomshistorik än tidigare.
Jag har ju enbart omplaceringar här hemma förutom min valp då, och då är ju stamtavlan inte så intressant. Men det är ju så tragiskt när alla blir sjuka en efter en när de egentligen inte alls är gamla och man bara väntar på att nästa ska bli sjuk.

Jag har inte haft orken att annonsera ordentligt i år och sitter med 4 valpar kvar :) Inte sålt en enda, haha. Jag gav bort en till Punkten och Sniffit som hjälpt mig så mycket då jag skulle resa bort. Två av fem skulle jag behålla och två skulle säljas. Hade hem till dem och när jag sedan avbokade ett av hemmen och det andra avbokade själva. Sen har jag inte orkat/ velat sälja den sista. Den jag avbokade själv var det inget snack om att han oxå skulle bli kvar här och då kändes det som att det inte spelade ngn roll om tre eller fyra stannade ;) Jag har dessutom förlorat 3 honor under ett år och tyckte att det var tomt med två honor och sex hannar, så det blev tre honor istället ;)
Men, det har varit svårt i år. Många gamla uppfödare sitter fortfarande med valpar. Jag drar mig nog lite, jag föder upp mörkt viltfärgade vilttypade illrar och de passar inte till nybörjare. Vilket gör antalet bra hem färre. Jag brukar bara ta kull varannat år så kanske har det ändrats om två år, men vem vet. Nu tycker jag att trenden går mot angora och silver igen vilket jag tycker är väldigt synd, vilket gör att det kan vara ännu knepigare att få dem sålda.
Vidare så är magsjukan en annan faktor. De flesta illrar jag har är släkt eftersom jag fött upp de flesta själv ;) Det betyder att jag behöver ta in en hanne utifrån om jag ska ta fler kullar. Det är jag inte så sugen på…
Jag avlar enbart på mörktviltfärgat och lite mer viltypade illrar och jag personligen har inte erfarit att de skulle vara mindre efterfrågan på dem egentligen än andra "roligare" färger. Vad gäller min avel så är jag inte oroad över att inte hitta hem till eventuella valpar eftersom jag räknar kallt med att behålla hela kullen om det behövs. Faktum är att en utav mina fratidsdrömmar när jag flyttar till större är att behålla hela kullar och knappt sälja ut överhuvudtaget. Min avel är för min skull, för att avla fram illrar jag själv vill ha, vilket gör att min målsättning och mina planer inte styrs utav efterfrågan överhuvudtaget. Ja, jag annonserar ut mina parningsplaner på min hemsida samt på vissa forum, och hoppas på de bästa hemmen åt mina valpar, men utöver det så gör jag i princip ingen reklam. Jo, jag uppdaterar med valpbilder på flera ställen, men ja, hittills har i princip alla valpar redan varit tingade då, så det har inte haft att göra med att göra reklam för mina valpar men mer för att den stolt mormor gärna vill visa upp sina pärlor :D
I Danmark te.x iår har de flesta uppfödre suttit med valpar kvar riktigt länge, men dessa valpar har varit allt från svarta, mörkt viltfärade till silvertomteangoror så det verkar inte ha varit så mycket beroende av färg där egentligen.

Jag tror inte heller att det har sa mycket att gora med farg, utan mer uppfodaren.
Jag skulle t.ex. ga genom eld och vatten for att fa en valp fran Sarae eller Sarah om det var aktuellt med valp, just for att de foder upp sana illrar jag vill ha (supersnygga och med bra linjer).
Men sen sa har ju folk helt andra prioriteringar an mig. En del vill ha en soffpotatis i nagon sot farg, andra vill ha vad som helst bara det ar billigt och de slipper ha vidare kontakt med uppfodaren nar kopet ar genomfort, en tredje vill ha en ovanlig iller.
Att det ar sa pass daligt med aveln just nu tror jag beror pa alla dessa folk som haft sin iller i tre veckor och bestammer sig for att ta kull for att de ar sa sota, och de vill ha en till. Varfor de inte koper en till da istallet for att avla pa daliga (obefintliga) linjer och matta marknaden annu mer ar bortom mitt forstand.
Jag fortsar att alla inte sitter pa 14 generationers sjukdomshistorik eller ens bryr sig nar den finns, men ibland ar folk bara rena och skara idioter, och jag forstar att det ar svart att hitta en uppfodare med samma tankesatt som en sjalv - speciellt da de flesta inte verkar tanka alls.
// Amanda

#6 :) tack tack.
Nya köpare har mycket mer preferenser angående färg än gamla, vilket iofs gör att de inte är intressanta för mig, men jo många köper ju efter färg. Sen tycker jag att man ser en förändring hos folk som haft iller länge oxå, många som tidigare velat ha vilttypat ser hur jobbigt det kan vara. Visserligen kul, men både jag och sarae visar upp våra demolerade hem, berättar om illrar som tar sig upp överallt och rymmer genom obefintliga rymvägar. Det är inte alltid kul att ha sådana illrar och det har många äldre nu insett. Nu vill de ha enkla soffpotatisar ;)
Tror att en stor grej är att visa upp sig, att ha en hemsida med många bilder. Jag har lixom inte orken att synas, vilket gör att bara de som vet om att jag finns vet om att jag finns ;) Många som velat ha iller av mig har det inte passat i tid för och så många nya når jag inte ut till.
Har fött upp i 10 år nu och bara viltfärgat med ett enda undantag och den kullen kom til på begäran av den som jag köpte honan av (kullen var en förutsättning för att jag skulle få köpa henne). Viltfärgat är det enda jag någonsin varit intresserad av att avla på och har faktiskty aldrig varit ens intresserad av att hålla på med annat, trots att det självklart skulle ha varit enklare att sälja valpar om man följt dom trender som ju förekommer inom illervärlden. Men, hur kan man få fram nånting bra om man byter avelsmål från år till år i enlighet med vad köparna just då är intresserade av?
När det gäller reklam så har jag faktiskt aldrig gjort speciellt mycket reklam för mina kullar och det jag gjort har nog ofta varken varit den typen av reklam som andra gör eller där dom flesta andra gör reklam för sina kullar. Trots det eller snarare kanske tack vare det så har jag till stor del hittat precis den typen av valpköpare som jag föredrar. Och det är så här jag också fortsättningsvis kommer att göra.
Att många uppfödare i år sitter med valpar kvar har nog, precis som redan andra sagt, mycket att göra med dessa "engångsuppfödare" som tar kullar "för skojs skull" och som sen dumpar priserna och säljer till den/dem som kan slanta upp pengarna.
Mina planer för 2011 står kvar trotts att jag har några årsvalpar kvar, hinner de flytta -skönt för dem annars har de plats att gå kvar. Det får man ha i inräkning när man avlar att väntan på rätt hem måste få ta sin tid utan att dumpa priserna helt och kasta iväg dem till första bästa intresserad.
Att färg får styra valpköpet har man märkt av men även geografiskt, folk är inte beredda att åka en bit för att hämta en illervalp de tar helre första 'bästa', närmsta.

#3 _Angora behöver man ju inte ens ta upp för det finns inga i sverige i stort sett.
_Hur menade du nu? du har i år tagit en kull där pappan är angora och mamma har angora-anlag. Hon är dessutom silvertomte.
När jag skrev mitt inlägg hade jag inga uppfödare i åtanke överhuvudtaget och jag säger inte någonstans att det är fel på angoror eller silvertomtar. Sen att du råkat använda dej av båda var en ren slump. Som du svarat känns det som att du känner dej påhoppad och då ber jag om ursäkt för frågorna var inte riktade mot någon.
Som sagt frågan om färger var en enkel fråga om överskottet av illrar på sikt skulle kunna påverka färgfördelningen.
När det är uppfödarens "marknad" och det finns fler köpare än valpar så har uppfödaren en större möjlighet att hitta lämliga hem och köparen är glad av att få en iller.
När det vänder och det finns fler valpar än köpare så är det köparens "marknad" och den har fler val och möjligheter och tyvärr så är det inte så enkelt som att någon stor del av köparna tänker på hälsa, livslängd och sunda illrar osv i första hand.
ex. OM det skulle vara så att uppfödarna får svårare och svårare att sälja tex. viltfärgat och de som avlar på tex silver får större efterfrågan under flera år skulle det självklart minska kullar med enbart viltfärgade och öka kullar med chans till silver.
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

ursäkta den feta texten var inte med mening!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

#4 Då blev det ganska bra för dej i år iaf!
Men om marknaden såg annorlunda ut och det var stor efterfrågan på illervalpar av den typ du föder upp skulle du då föda upp mer?
Jag tror tyvärr att överflödet av valpar påverkar aveln mycket negativt på sikt. Om det vore så att de flesta köparna hade andra krav på valpen såsom psykisk och fysisk hälsa i första hand så skulle det kunnat vara något positivt då fler skulle vara tvugna att arbeta fram avelsplan och har mer krav på avelsdjuren men så är det tyvärr inte.
Det med magsjukan är hemskt och ställer tyvärr till mycke problem inom flera områden.
Är också något jag funderat på hur man ska ställa sej till vid köp av valp eller ta hem omplacering eller ställa upp som akuthem.
#5 Då du varit väldigt aktiv inom illervärlden under flera år så är det redan många som känner till dej, du har många kontakter osv.
Du är faktiskt en av de lättaste att hitta, har en fin och välutvecklad hemsida osv. Varje gång man syns i samband med sin verksamhet så "säljer" man den. Du verkar ha många intressanter och många av valparna har flyttat utomlands. Fast du har tagit ganska några kullar är du ganska väletablerad.
Självklart ska det vara massa bilder så vi andra får titta och dreggla med:)
Angående valparna i danmark så har de väll också en större del "roliga" färger?
#8 jag tror och hoppas att de flesta inte börjar avla efter mode, de som bara avlar för att dom vill sälja valpar vilket faktiskt är ganska många följer modet och det är just där problemet är.
Dessa mode uppfödare kommer troligtvis aldrig att förändras utan det är vad köparna ställer för krav som styr.
#9 Ja tyvärr geografin med och det bor nog minst 5 stycken som tagit kull i år närmare mej än någon jag skulle köpa av så chansen är ganska liten att det blir rätt hos närmsta..
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

Angånde utseende kan jag tillägga att för några år sen var det 2 olika omplaceringsannonser ute och i den första var det en viltfärgad kille på straxt under året snäll, vacc och kastrerad med symbolisk summa då det var det rätta hemmet som var viktigast. Den andra annonsen var en angorakille inte viltfärgad men kommer inte ihåg färgen kan ha varit pastell, snäll, vacc inte kastrerad kommer inte heller ihåg priset. Tjejen med angoran är en kompis släkting hon fick över 90 svar på ett dygn den viltfärgade killen fick ca 15 svar sammanlagt.
så färg/päls har betydelse.
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Så länge jag kan minnas så har det funnits trender när det gäller färg och pälslängd och det har alltid funnits uppfödare som följt trenderna för att lättare kunna sälja sina valpar. Det absolut tråkigaste är. i mitt tycke, att dom som ändå fått ta mest "skit" av illerfolk och som haft svårast att få sina valpar sålda, alltid har varit dom som haft en målinriktad avel och som inte brytt sig om trenderna, dvs dom som t ex enbart inriktat sig på viltfärgat.
Tyvärr är det nog rätt så omöjligt att ändra på att köparna ofta först och främst tänker på utseende. Trots att jag själv alltså tycker om vanlig "tråkig" korthårig viltfärgad, så har jag under årens lopp också haft viltfärgad helangora, viltfärgad halvangora, viltfärgad tomte (som ju sen blev silvertomte när hon blev äldre) och silvertomte. Och jag kan förstå tjusningen i att skaffa sig nånting efter utseende.

#10 Jag menar att det finns inte många i Sverige som hittills aktivt har avlat för att få fram angora. Så att ta med det i jämförelsen blev lite missvisande. Lika väl som om du skulle tagit med choklad, vilket du inte gjort, men som är en väldigt populär färg utomlands.
Jag vet självklart att jag avlar aktivt för att få fram angora, vore dumt att para de jag gjort annars.
Men jag har inte fått några angoror, och kommer kanske inte att få några angoror i framtiden heller.
Det var det jag menade att det var lite dumt att ta med någonting som i stort sett inte existerar i jämförelsen.
Silvertomtar, javisst, det finns det flera som får i sina kullar så det är en helt annan sak, men angora kändes inte relativt.
Förstår du vad jag menade nu?

#12 ja då hade jag nog gjort lite annorlunda. Det låter ju behjärtansvärt att behålla hela kullar och endast avla för sig själv. Ja, jag avlar för mig, för att jag anser att jag har bra illrar och på få generationer gjort mycket bra för den linje jag har. Jag tar en kull varannat år för att ha koll på linjen. Men, inte på några vilkor skulle jag vilja bli stående med en hel kull. Jag behåller hemskt gärna en eller två till avel, men helst inte mer. Det är inget konstigt med det i mina ögon. Eftersom jag velat fortsätta linjen har jag bara tagit en kull per hona och sedan nästa generation två år senare. Kände jag mig mer säker på att få dem sålda skulle jag ta en kull om två år, om inte min livssituation är annorlunda då. Om jag hittade en hanne såklart.
#15 Det har faktiskt avlats mycket aktivt på angora i Sverige. Såpass aktivt att i början av 2000-talet fanns det knappt några linjer som inte hade angora någonstans i stammen.
Det var först efter 2004 som det blev "fult" att avla på angora och att ens försöka förbättra på angorastammen. En mycket kunnig bekant till mig var mycket intresserad av att försöka i o m att han hade både kunskapen och intresset och lite teorier om hur man skulle kunna förbättra angoran, men la teorierna på hyllan när han insåg vad han hade att slåss emot.

#16 förstår dej klart och tydligt nu!:)
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
#16 Ja, det krävs ju ett ganska extremt boende för att klara av att behålla hela kullar… Och har man inte det och vill fortsätta med sin avel så är väl den enda lösningen att göra som dig- sälja alla valpar utan en avelsiller ur kullen.. Sen att det inte gått "så bra" för dig på den punkten är ju en annan femma ;)
Sajtvärd på Iller.ifokus

#16 gjorde som vanligt lite fel! svaret jag skrev i inlägg nr 17 var till Ulrikas inlägg nr 15!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Inlägg nr 17 är ju mitt inlägg, hehehe…

#21 men nu börjar bli orolig för mitt eget välmående haha mitt inlägg nr 18 är svar till ulrikas inlägg nr 15.
skyller på att jag varit och är så hemskt nervös för att åka till veterinären idag!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

#22 Jag fattade iallafall.