Vad roligt att du funderar på iller, har du tänkt dej en omplacering eller vänta på nästa valpsäsong?:)

Jag bor i Kumla med 3 pälsar  varav två inte riktigt älskar andra människor än men dom kan få vara i köket om du vill hälsa på!

Jag bor i Örebro och har 5 illrar.

Det bästa är ju som du skriver att hälsa på någon som har iller. =) Så man får se hur dem fungerar i hemmamiljön.

För tillfället spelar det mig ingen roll om det är en omplacerad iller eller en färsking…

Vore ju såklart mysigt med en färsk liten en, men kanske är lättare att ha en omplacerad när man inte har alla kunskaper. Eller har jag fel där?

Dessutom kanske det är lättare att introducera en färsk för våra 2 kissar?

Vore helt underbart om vi fick komma o hälsa på nån av er, eller båda!

33: Vart bor du då?

JAg bor i Lindesberg, 4 mil norr om örebro :) så det går på nåra minuter att vara i örebro :)

#5: Ok, jag har bott i linde 6 år tidigare. Men nu är jag bosatt i örebro sedan 3 år tillbaka.

Ah, men jag o min sambo vore oerhört glada om vi kunde få komma och hällsa på dina små pälsbollar nån gång i veckan!! :)

Ja man säger ju att det ska vara lättare ju yngre de är men har själv väldigt blandade erfarenheter av det!

Sen hur svårt det blir är från iller till iller men om du hittar en bra uppfödare kommer den alltid finnas som stöd.
En omplacering vet man mer om hur den varit men den kan alltid testa dej i det nya hemmet.

Den här veckan är jag rätt så upptagen men annars är det bara att höra av dej via pm eller något om du vill komma förbi:)

Ok då tar vi Kumla en annan gång :) kanske vi kan träffa Madde i veckan då? Om du har tid o lust såklart :)

Kan säga att den här veckan jobbar jag 10-19 och åker bort torsdag kväll och står i receptionen på friskis & svettis på onsdag kväll.

Däremot jobbar jag 8-17 veckan efter och då kanske ni skulle kunna titta förbi?

absolut :) blir så ivrig när de nu är så nära!!

Det kan jag förstå. Som sagt jag kan inte onsdagkvällar då det är den dagen jag står i receptionen mellan 18,45-21,45.

Så måndag eller tisdag skulle passa mig bäst.

Låter helt super :D ska kolla hur sambon jobba o slänga iväg ett pm!

#6 haha, där ser man, trodde absolut du bodde i Lindesberg fortfarande.. ligger 3 år efter bara då :P

Men va tycker ni kunniga människor, ska man börja med en valp eller en lite äldre omplacerad?

Skriv gärna varför!

Det är så olika. Min första iller var 6 mån när jag fick hem honom. Han var perfekt på alla vis och hade inte kunnat drömma om en lättare iller. Men det mesta beror ju på hur illern i fråga är och hur den har haft det tidigare. En valp som har det temperamentet man vill ha och som kommer från en bra uppfödare brukar inte vara allt för jobbig. Samma med en omplacering. Kommer den från ett kärleksfullt hem eller helt enkelt har ett fantastiskt temperament- trots dåliga förhållanden- så har du ju en "färdig iller" direkt liksom.
Får du hem en iller som bott i bur utan mänsklig kontakt, eller en valp som levt ett liknande liv så har man ju väldigt mycket jobb framför sig.

Anledningen till att jag valde en omplacering som första iller var just det att jag ville ha en "färdig" iller från början.

Låter väldigt klokt, man kanske inte gör massa fatala misstag med en lite äldre och mer "färdig" iller än en liten färsking…

Dock vore det ju gosigt med en färsking som man kan forma som man själv vill!

Eller de kanske formas lite av den nya ägaren fast den är äldre?

#17 en iller är alltid en iller ne men på det sättet tycker jag att de är rätt lika katter och har en alldeles egen personlighet däremot är de "lättare" att uppfostra lite som hundar:)

Jag har haft iller i drygt 4 år, började med en omplacering (Lyssa) som kom till mej när hon var 1år. Det var helt perfekt. Men mycket berodde på hennes personlighet.

Jag har nu fem illrar, varav den yngsta är den först avalpen jag någonsin skaffat. Jag konstaterade väldigt snabbt att om Pyara hade vart min första iller så hade jag absolut inte haft iller idag.

Pyara är en livlig valp som är otroligt nyfiken och testar gränserna hela tiden. Det känns som om att hon aldrig sover och bara retas med oss och dom andra illrarna jämt.

Nu är jag ändå van med illrar, och jag har läst mycket om hur valpar kan vara. Men som sagt, hade jag fått hem en sån livlig valp som Pyara för fyra år sen så hade det nog slutat med omplacering ganska fort.

Så jag tror helt enkelt att valpar testar ens gränser och tålamod till gränsen. Men vissa omplaceringar kan även göra det.

Fast man kan inte dra alla valpar över en kam heller. Jag har träffat olika valpar ur olika kullar fast i samma ålder. De har betett sig helt olika. Vissa är otroligt tålamodskrävande och andra känns redan färdiguppfostrade. Väldigt olika tycker jag.

Självklart, det var därför jag skrev

…..hade jag fått hem en sån livlig valp som Pyara för fyra år sen så hade….

Bara för att påpeka att alla valpar inte är lika livliga.

Men jag var kanske lite otydlig.

Ok, det har under hela tiden lutat lite lite mer åt en omplacerad liten vänn… Till att börja med iallafall, en vänn till mig som hade en iller tyckte oxå att en lite äldre kunde vara en bra plan…

Men självklart som ni säger är det som med alla djur att de har olika personligheter!   :)

Längtar så mycket efter första mötet på riktigt med en iller!

Va tycker ni då om de 2 olika könen?

Har hört att en tjej luktar lite mindre men kan vara som de har uttryckts "lite mer bitchiga", medans en grabb ofta är lite lugnare men har lite mer iller lukt.

Kön spelar väl ingen större roll i mina ögon. Där handlar det oxå om personlighet.

Fördelen med hanar är att dom oftast blir större, så dom kan inte ta sej in i lika små utrymmen.

Jag har 4 honor och en hane. Jag har alltid fastnat för dom minsta utav alla djurslag. Sen han jag min hane som är stor.

Men det är en smaksak. Båda könen luktar illa när dom inte är kastrerade. Hanar kan märka revir m.m. när de inte kastreras. Honor måste kastreras för de tar sej oftast inte ur löpet själva.Då kan dom dö av a…a… ja, något på a heter det iaf.

(Heter det verkligen löp? Lät så fel…)

Nej, nu är det nog dax för sängen snart. Huvudet har redan somnat känsn det som.

Ska jag säga vad jag tycker så föredrar jag ju hanar.. Av mina 4 illrar jag haft har alla varit hanar.. Har inga planer på något annat heller ;)

Har hörttalas om tjejerna o deras oändliga löp, men vi hade isåfall tänkt kastrera eftersom vi inte tänkte ta valpar på första illern iallafall…

Jag hade bara hanar i början och sa att jag aldrig någonsin skulle ha en hona. Sen kom Pyret och nu har jag fler honor än hanar.

Angående löp så måste man ju kastrera både hanar och honor när de går i brunst så det är ju ingen skillnad.

#25 Funderar man på avel så är det ju bra att skaffa en iller först och lära känna iller som djur. Sedan så kan man ju börja leta efter en lämplig avelshona. Det kan ju ta lite tid…
Så att kastrera första låter som ett bra alternativ :)

Vill man inte leva i brunstlukt bör man ju även göra något åt hanenes brunst men hanar riskerar ju inget genom att gå okastrerade så som honor riskerar att drabbas av anemi.

Kom o tänkta på en sak, hur gör ni med maten till era illrar?

låter ni det stå en skål med torrfoder framme hela dagen eller ger ni dem mat t.ex morgon och kväll?

Vi har ju problemet att våra 2 katter moffar all mat på en o samma gång, vilket innebär att vi inte kan ha mat framme hela tiden…

Skulle det funka för illern?

#28 Illern passerar maten på väldigt kort tid jämfört med andra djur. Så de ska ha torrfoder stående framme hela tiden.

Du får lösa det på annat sätt, något ställe dit bara illern kommer men inte katterna.

#28 Har tva katter, var av ena kissen skulle riskera sina morrhar for lite av varan illers mat sa vi har en skal med hans torrfoder under sangbordet dar endast han kommer under samt att han far vara ifred dar. Och katternas torrfoder star gomt for illern!

Jag har maten står framme hela tiden för dem som äter torrfoder och dem som äter kött får det på morgonen och så lite när jag kommer hem från jobbet.

Men dem är ju bra på att hamstra mat. Vare sig det gäller torrfoder eller kött. Hehe.