Jobbig situation men jag tycker inte under några omständigheter att du ska avliva din iller pga det som hände :S

Han va ju ändå instängd men rymde.

Hur kom han åt hennes dotter?

#1 Jag kommer absolut inte avliva honom och att han rymde var en olyckshändelse. Hon låg och sov i sin barnvagn som stod i vardagsrummet medans vi var i köket.

Hon började vakna och började skrika som vanligt när hon vaknar och jag kan tänka mig att det var det som gjorde att Dexter bet henne. Speciellt med tanke på att hon skrek vanligt som barn gör när de vaknar men när min moster skulle hämta barnet började hon skrika som barn gör när det gör ont, för att han bet henne. Men jag vill inte vara elak men djur blir stressade och vet inte vad som ska göra när våra "valpar" inte slutar skrika. Jag tycker bara att det är TUR att det var illern som bet henne och inte hunden för då hade hon vart död och inte bara haft ett litet bitmärke på kinden.

Jag talade med min mor lite mer nu efter att vi har lugnar ner oss lite men jag fick inget vett ur henne så jag frågade om det hade vart lika allvarligt om hon kom ut och såg att katten lagt sig och sov på ungen och kvävt den för då skulle barnet vara DÖD och svaret var "det är en annan sak" och samma svar fick jag när jag frågade vad hon hade tyckt och gjort om någon av hundarna hade blivit stressade och tagit tag i barnet och börja skaka det i luften för att då det att sluta skrika, det är mer allvarligt enligt mig men hennes försvar är att det skulle var en annan sak och att hon aldrig skulle avliva sina husdjur, hon skulle bara inte ta hem barn till sig om hennes hund etc hade tendens till att göra sånt.   Så jag undrar fortfarande varför jag ska avliva mina djur för mindre.

Ja exakt. Och inte avlivar man råttor när dom biter en.

Ja men som sagt du hade ju faktiskt sängt in honom. Och alla djur kan ju rymma lika så att man aldrig kan lita till 100% på en hund med ett barn. Jag är sådan att dom hundar jag haft litar jag enbart på 100% när d kommer till mig men med andra peroner vet man aldrig hur dom ska reagera.

Tråkigt att dom vänder sig emot dig. Det är ju enbart för att d är en iller. Hade det som sagt vart en… chiuaua hade det vart en helt annan grej säkert.. eller en kanin eller nått.

Aja… hoppas det gick bra med lillungen så det inte vart nått allvarligt.

Stå på dig!

Jag tycker det här är riktigt löjligt. Om du har varnat så är det inte ditt fel. Vill de inte ha med din iller och göra så behöver de ju för tusan inte hälsa på. Klart som f*n att du ska ha kvar din iller, eller skaffa 100 till om du så känner för det. Man ska inte bry sig om vad andra tycker så mycket.

Usch, jag lider verkligen med dig. Jag blir än mer tacksam över den förståelse min egen familj alltid haft med mina djur.
Jag förstår att du mår dåligt men säger ändå att jag tycker att du skall försöka att Inte må för dåligt över det. Illrar är speciella djur och vi vet alla att man kan få sig ett bett någon gång ibland. Hade du dessutom både varnat och försökt stänga in honom har du gjort ditt bästa. Hoppas att ni löser det!

Vilken trisst historia, jag lider med dig! Urk. Men man får hoppas på att din moster sa så i stundens hetta, eftersom det var hennes lilla bebis. Hade din lilla bebis "Dexter" blivit biten hade du kanske reagerat likadant… vem vet man vill ju det bästa för ens egna småttingar.

Det enda du kan göra är att bli bättre i framtiden, tex göra nån anordning så Dexter inte kan rymma lr så och prata igenom det hela med din moster när hon lugnat ner sig. Förklara mer hur din iller funkar osv. För det är väl en valp du har?

Var ute och gick med min iller igår, då gick det för bi ett par och så sa killen till tjejen. -Kolla där är en sånn där farlig!

Jag fattar ingenting illern är ju 20 centimeter lång liksom :-)

Jag mår inte dåligt för att Dexter bet han är ju en iller, jag mår dåligt för att först hur speciellt min egen mamma försöker tvinga mig att avliva honom och sedan för att min mosters dotter blev skadad (inte allvarligt alls) det har blivit fyra små märken på hennes kind (från hans valp tänder) ingenting speciellt alls sådär men som sagt.

Min moster har faktist överseende att sånt händer med djur medans min mor är den som går runt och svär om mina djur, nu lilla Dexter. Jag skaffade liksom en iller och jag viste att illrar bits, det kommer man inte ifrån hur bitfria dom än är så kan de även råka bita lite för hårt i lek, som tur är så är min lilla valp VÄLDIGT duktig men som sagt så händer det olyckor men om man skriker eller gråt-skriker så blir han väldigt stressad och då biter han faktist, men det har jag förklarat för ALLA som kommer innan för min dörr. jag kan ju inte riktigt skylla på att ett barn inte gör "rätt" i vissa situatiner då de inte riktigt förstår men man måste enligt mig ta hänsyn till att det finns djur som KAN bitas i mitt hem. Jag gjorde som sagt mitt bästa och stängde in honom i rummet. Jag har pratat igenom det med min moster och hon var ju självklart lite chockad över att ett djur "anfallt" hennes dotter men tyvärr så när hon väl började förstå hur en illervalp är så började hetl enkelt min egen mor att helt enkelt få in henne på andra tankar så hela pratstunden var bortblåst.

Vi kommer lösa det och annars så får jag helt enkelt hitta ett annat boende då min mor precis flyttat in i "våran" lägenhet. Jag flyttar hälre och har mindre kontakt med min familj än att avliva mina husdjur, de är mina som mina barn och man avlivar inte sina barn för att de gör någonting fel enligt mig.

#6 Jag förstår att dom reagerade starkt men om det var JAG i denna situation hade jag behållt lugnet, tittat igenom barnet så allt är ok och sedan pratat igenom situationen. Och eftersom jag vet att djur, speciellt valpar, inte har samma språk eller beteende som oss så kan man inte skylla på ett djur.

Vi stängde in honom i mitt sovrum så vi förstår inte riktigt hur han kunde rymma, förmodligen missade min pojkvän att han slank bakom garderoben som står brevid dörren näär han gick ut från rummet, ingen aning faktist. Det är en valp.

När jag vart ute och gått med honom har alla tyckt att det är riktigt häftigt och många har trott att det är en ny sorts råtta eller en mink. Andra som jag pratat med har gett mig reaktionen "USCH DOM LUKTAR OCH BARA BITTS!!" eller "Hur kan du tillåta en till bur i ditt hus?" Men illrar är ju inte burdjur? ;)

Visst, det är tråkigt när något sånt här händer, men då är det bara att lära sig av sitt misstag. Se till att illern faktiskt är instängd nästa gång och/eller inte lämna barnet utan uppsyn.

Sen kan man ju hoppas att din mammas starka reaktion mer beror på lite chock, och "tänk om den bitit över ögat/hårdare". Ha lite överseende, och försök att inte ta åt dig. Det är ditt hem, ditt djur, ditt val. Passar det inte med dina regler kan familj/vänner strunta i att komma på besök och istället träffas hemma hos dem eller på annan plats. Svårare än så är det inte, och det tycker jag att du ska låta dem veta.

Att erbjuda att stänga in illern i ett annat rum eller låta rädda gäster ha skor på sig tycker jag låter som en bra kompromiss.

Jag har en vän som jag periodvis har svårt att vara hos för att jag är rädd för hennes ena papegoja som ibland blir lite revirhävdande/svartsjuk och flyger på en. Där blir man erbjuden ett papprör om man vill och om fågeln blir för intensiv blir hon instängd i buren ett tag. Prima.

Lycka till och låt ingen ta ifrån dig lyckan över att vara illerägare!

#8 Jag låter alltid "nya" gäster träffa illern när jag håller i honom och om de tycker att det är lite läskigt så stänger jag in honom i sovrummet. Och även hur mycket jag vet att han inte bara bitts utan anledning så varnar jag dom som kommer över och visar och förklarar hur man ska göra när han gör vissa saker och förklarar hur och varför han gör vissa saker för att underlätta. men som sagt så annars är han instängd som i denna situation, han smet helt enkelt ut men som sagt så händer olyckor. Jo vi har en ganska ilsken papegoja också så hon är instängd när folk kommer då vi inte litar en sekund på henne. Tror hon är mer iller än Dexter… Hon bara anfaller! ;)

Uppdatering.

Nu är min mor hemma och det blir mer tjaffs, hon nekar att hon någonsin ens sagt ordet avliva osv även fast både jag och min pojkvän reagerade starkt på att hon sa det. Och enligt henne är det mitt fel att han bet henne. Också så när jag förklarade vissa saker och tittade på barnets sår så blev jag idiot förklarad när jag sa vad jag tyckte och tänkte men när doktorn sade sitt (precis samma som jag sa) så var det jätte bra sagt av doktorn.. **Jag står på mig och kommer aldrig göra mig av med Dexter.
**

Lite OT men roligt nog är att min mor tjaffsar mer om att jag vägrar hjälpa henne med att få igång hennes spel (online fantasy spel) (anlendingen till att jag vägrar är för att hon skiter i att betala sina räkningar, äta eller umgås och så gapar hon och skriker och kastar saker när hennes spel fungerar så Jag vill inte hjälpa henne.

När min systers son var här (han är två år) så naffsa våran iller tag i hans öra, alltså vi fick "böja" upp hans käke med fingrarna för att få loss han, hennes son grät såklart, han blev ju chockad stackarn, men när vi tittade på hans öra så fanns inte ett endaste märke att hitta! Våran gofis va så försiktig, och när jag berättade för min syster så blev hon inge sur alls, hon vet att våran gofis inte alls är ute efter att göra någon illa :)

Självklart så borde vi också haft bättre koll, det ska ju vi alla som är djurägare ha, men olyckor händer ju.

#9 Ursäkta mig, men hur gammal är din mamma igentligen??  Du verkar ju mer äldre än henne liksom…

#11 Jo det är ju jag som har "mamma rollen" i hemmet, jag som tjatar om att man måste ställa tillbaka saker, stolar osv som man använt, jag som gnäller på att man ska prata utan slang och svordommar. Men hon är .. ja du.. mellan 45 och 47 minns ej riktigt

#12 Okej..

varför åkte dem till sjukhuset?

#14 I fall att barnet skulle få stelkramp eller någonting.

I alla fall så tänkte jag bara säga att det spelar ingen roll om vad som hände här hemma (nu är allt bra, typ) men folk med illrar, och andra djur för den saken kan lära sig att inte göra samma mistag som oss och istället

dubbel,trippel check att illern är instäng och inte har rymt och aldrig lämna ett barn ensam i ett hem där det finns djur!!!

Och så många föräldrar och människor som tänker "om det djuret gör så mot mitt barn eller mig då bryter jag ryggen av honom" tänk då istället på att DJUR kan inte hjälpa vad de gör. Oftast gör de saker av ren instinkt eller misstag. Du skulle väl aldrig misshandla eller skada ett barn för att de inte förstår vad de precis gjort? Det är precis det man får tänka på djur som, barn som inte förstår för det är precis det dom är.

Förstår precis hur du känner. När jag var 15 hade jag illrar hemma och samtidigt hade vi kattungar i ett separat rum som illrarna omöjligt skulle kunna ta sig in i. Ändå bröt min illerhona in sig i rummet och bet ihjäl fem av kattungarna när de var i princip nyfödda… Kunde aldrig förlåta mig själv för att det hänt och jag fick stå ut med mycket från övriga familjen(eftersom det var mina illrar).. Väldigt jobbig situation!

Men med tiden så blir det bättre, jag hoppas verkligen din familj inser att detta var en olycka och att djur inte kan rå för sina instinkter. Plus att du absolut inte menade att det skulle hända..

Sen tycker jag det är ganska löjligt av dem att ta det så allvarligt när de inte besöker dig så ofta, hota med avlivning - jaa fjantigt! Det vore annorlunda om du kanske hade haft en stor doberman som hade bitit ungen i ansiktet men en liten iller?

Hoppas det fixar sig iallafall mellan dig och övriga familjen

Stå på dig! Tyvärr är illrar djur med ett oförtjänt rykte, och din moster visste ju att det fanns en iller i huset, som förälder har man ju också ett eget ansvar att inte lämna sitt barn utan uppsikt och du hade ju faktiskt gjort allt för att inget skulle hända. Dexter ska ju inte behöva avlivas för att han lyckades komma på hur man får upp buren…

#16 Usch vad hemsk! Jag minns när vi kom ner i vardagsrummet och hittade "korvbitar" i soffan och fjädrar och blod över resten av golvet osv. Usch då hade mina föräldrars hund slitit ihjäl våran fågel… Så många katter, rävar, rådjur och våra egna husdjur som vi hittat honom ätandes på (speciellt när han råkat rymma) USCH! Det är hemskt när t.e x hunden kommit hem med grannens katt i munnen, det får man leva med resten av livet, speciellt när deras barn går runt och saknar sin misse :(((

#17 Han var inte instäng i bur, det är jag emot. Han var instäng i mitt sovrum. Men som sagt så är ju illrar mästare på att göra sig osynliga och sen bara poppa upp någonstans. Men som sagt så kommer han inte bli avlivad då det faktist är upp till mig att avliva honom eller ej. Och uppfödaren såklart men hon skulle nog vara helt emot det också. ;)

Lagen säger att hund och katt skall hållas så att de ej vållar skada eller olägenhet. En hund som beter sig som du beskriver i #18 skulle nog sitta löst till om ägaren inte kan hålla tillräcklig kontroll över den. Du kan ju nämna det för din mamma om du behöver argument. Några motsvarande krav på tamiller eller andra tamdjur finns inte vad jag vet.

#19 Jag har det till henne, samma hund har även bitit efter ett barn men de bryr sig inte speciellt mycket för deras djur är en helt annan sak.

Nu, falsk som hon är är hon ju bästa kompis med min iller då han tycker om att springa runt och kolla vad hon gör. Jag tycker inte om att dra upp personliga saker osv men om hon ens tänker tanken igen på att jag ska avliva eller göra mig av med mina djur så tänker jag anmäla henne pga personliga saker angående henne, hennes djur m.m.

Just nu bor det två st hundar här då jag inte tillåter dom ha "sin" hund då hon är så otroligt vanvårdad inom hälsa och beteende.

om jag får fråga.. hur gör ni när ni är ute med illrarna och folk frågar om dom får klappa/hålla i. säger ni att dom kan bitas men troligtvist inte. eller säger ni bara okej? :)

och har samma fråga när ni tar hem folk. vad säger ni då till dom? äre på egenrisk att hälsa på eller vad?

#21 Jag håller alltid i illrarna om det sk klappas och läser vad dom gör. Barn får bara klappa på ryggen medan jag håller ordning på huvudet. Vuxna som är medvetna om att dom ev. kan bitas (har frågat eller har koll) får löappa bäst dom vill.

Denna traden ar ``dod`` da allt ar lost och bra nu.

Nar vi ar ute sager vi oftast nej om folk vill klappa, speciellt barn och om vi tycker att det ar OK sa far dom endast klappa pa ryggen sa jag har full kontroll pa om han biter eller ej och vi forklarar tydligt att illrar kan bitas, aven dom snallaste illrarna bits. Om det gar bra och om personen i sig ar lite aldre, alltsa inte sma barn far de klappa vidare men dock pa egen risk da illrar kan bitas.

Nar folk kommer over ar det upp till dom att kanna om de kanner sig trygga i att dom kanske blir bitna rejalt om de har otur sa far han vara ute, men da ar det pa egen risk annars stanger vi in honom som vi gjorde under denna incident men som sagt sa ar illrar som sma houdinis.

okej tack för svaren!

Jag sager att de kan naffsas, speciellt Nisse, och sa far de bestamma sjalva om de vagar klappa sedan eller inte. Brukar vara lugnt med barn, men vuxna man brukar fa sig ett bett. Kvinnor tittar mest :P

Jag brukar säga att Skit bits men att Marcello är snäll (när jag hade Pegasus var ju han den som alla kunde gulla med utan problem).. Jag chansar kan man väl säga för Marcello är ju i den åldern då man inte helt vet exakt var man har illern än, men han har än så länge aldrig bitit någon när vi har varit ute.. Så jag chansar och socialtränar honom lite :P
Så gjorde jag med Skit också i början och han har aldrig bitit någon ute men jag chansar inte med honom längre..