Vila i frid Monty!
Jag visste att han troligtvis inte hade så lång tid kvar när jag fick honom som omplacerings iller. Jag stålsatte mig redan från början och lovade mig själv att inte försöka fästa mig vid honom för mycket, men det var helt omöjligt visade det sig, Monty hade ett tufft och ruffigt yttre, och jag blev varnad flera gånger att han var opålitlig, men det visade sig att Monty var världsens goaste iller. Otaliga kvällar har vi somnat på soffan tillsammans, och så mycket mys o bus vi har haft under dessa två år.
Men nu är du borta och jag kan inte fatta att jag ligger här i soffan själv utan min älskade Monty snarkandes och gnyende på bröstet.
Den avgrund till saknad och sorg du lämnade efter dig var jag inte beredd på :'( Vila i frid min vän!
Jag beklagar verkligen… Han var en väldigt speciell iller.. En iller man minns om man träffat honom.
Sajtvärd på Iller.ifokus
Beklagar verkligen sorgen!
Paulina
![[HannahoHenrik]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Beklagar sorgen :(
Beklagar sorgen! 
Sara
Tack, vi saknar honom allihopa. Han var en charmig liten tjockis och var alltid tjejernas favorit.
Beklagar sorgen det är aldrig lätt när dem tas ifrån oss. =(
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.
Naw så söt han var, beklagar
Beklagar förlusten.
Det är svårt speciellt i början, då saknaden är så stor, men försök ändå minnas alla mysiga roliga stunder ni haft. De minnena hjälper tiden, att lindra saknaden.
Beklagar sorgen
Tack!
Sitter här och deppar lite på jobb, tittar på bettet han gav mig på djursjukhuset, första bettet på nästan två år, nästan som han sa glöm mig inte. Jag la honom i hans favoritställning, dubbelvikt och på rygg.
#8 Japp, det hjälpte rätt mycket igår, satt och kollade igenom foton och filmer + att några vänner berättade historier om honom och om deras möte med Monty. Han lämnade verkligen stora avtryck och inte bara hos mig. Vi saknar honom så, till och med den ena katten verkarde ur gängerna igår, det såg ut som om han räknade in illrarna och fick det bara till en, det stämde ju inte, han tittade på mig som om han ville säga att jag nog hade glömt en iller när vi var iväg.
En iller med en annorlunda personlighet
Det är dock fint att du fått chansen att få ett avtryck. Minnen varar för livet.
Vila i frid Monty.
_No way! Yes way!
Beklagar verkligen! Han var en speciell iller, även för oss som aldrig fick chansen att lära känna honom personligen. Men bara att läsa om hans resa på vägen hem till dig.
Beklagar verkligen! Trots att isjörnen och jag haft våra duster känns det konstigt att han inte finns mer. Hör av dig om Boston behöver leka med mina vildingar! Kram!
Men nej! Jag beklagar verkligen! Monty var en mkt speciell kille och jag träffade honom ett par gånget medan han fortf. bodde hos Vanja. Han gav mig ett litet tjuvnyp i foten :) Sen mös han i mitt knä! Som du säger, minnen är viktigt, dom finns alltid i våra hjärtan! Tänker på er, och på Boston!
#14 Typiskt Monty… lunkar lugnt fram till en och ger en ett nyp, inte hårt bara tillräckligt så att man ropar -"aj som… din lille j-vel :)", det var precis som han ville berätta.. -du, jag bestämmer här, okej? Och sen kunde man gosa hur mycket som helst med honom.
#13 Tack Sotlynx, Boston hade nog uppskattat det.
Starta ny diskussion