Det är bara du som kan avgöra hur han mår.

Jag har själv två sjuka illrar här hemma. Den dagen de slutar leka och inte kan göra de saker som de brukar då är det dags.

Men precis just nu skulle man inte kunna tro att någon av dem är det minsta sjuk. Fullt röj i vardagsrummet, högt och lågt.

Det blir en fråga om livskvalitet helt enkelt.

Nej vad trist! Vad är det för typ av tumör?

Jag kan ju bara tala utifrån hur jag själv skulle göra, men jag skulle inte ta ner dem så länge de hade livskvalité kvar och inte led av det, för de kan ju leva ett tag utan att påverkas mycket av det.

Det finns ju uppenbara tecken på ex. illamående och annat, men jag tror att man ska gå lite på magkänslan med. Har man haft illern ett tag så har man ju lärt känna den och kan då se de små, subtila signalerna som är svåra att sätta fingret på.

Håller med UlrikaD.

När de slutar leka och mister livsglädjen alt får ont, då är det dags.

Håller oxå med de flesta talare här, när dom slutar leka o enbart sover bort sin tid, man märker att dom inte längre är med på samma sätt längre, när man märker att dom har ont då är det dags. Beklagar att han är sjuk.

Usch, gruvar mig redan men hoppas det tar många år tills dess.

Håller med ovanstående. *styrke kramar*

Det är stor tumör i magen… Det är som ett stor knöl i hela magen. men ni har rätt han har faktiskt livskvalitén kvar. Jag vill verkligen inte låta han försvinna nu. Det är en omplaceringskille som jag har haft sen i oktober…

När han inte sover är verkar han nöjd med så mycket att det känns så himla sjukt att tänka att han har en tumör och faktiskt inte kanske lever så länge till. Han verkar inte lida.

Vilken stilig grabb, hoppas han får vara pigg länge till

#7, Så himla trist men så länge han känner sig nöjd o har gläjden kvar o du känner att de inte e rätt tid ännu så avvakta. Jag tror du känner det när det väl blir dags.

Tack :)… han är jättefin o super härlig.

Tack… Ni alla har verkligen fått mig att känna mig bättre till mods. Kommer kanske kännas bättre att låta honom somna när han ser ut att må dåligt…

Nu känns det så fel med tanke på hans glada sätt när han är vaken.

#12,  Så skönt att höra. När han blir sämre så vet du o du känner honom bäst.

Jag kan bara tala utifrån mig själv. Min tanke är lite att hellre lite för tidigt än lite för sent.
Jag har vänner som hamnat i sitsen att illern verkligen har gett upp och inte vill leva och dom har inte fått en tid hos veterinären "i tid".
När Dexter blev sjuk ville jag verkligen inte hamna i den situationen. Jag ville inte i efterhand må dåligt över att han fick ett slut i smärtor.
Så jag tog det tunga beslutet när han fortfarande var pigg och framåt. Han promenerade själv in hos veterinären.
Det som gjorde att jag tog beslutet var att han blivit lite vingligare (men var fortfarande med på samma promenader som dom andra), han var ganska smal och så hade han slutat gå speciellt bra på lådan… Och han som alltid hade varit så rumsren, det fick mig att förstå att något i hans kropp hade ändrats för att han skulle ändra sitt betende. Dexter hade ojämna hjärtslag, insulinom och lite halvdåliga njurvärden.

Så märker du minsta förändring/försämring i beteendet så skulle JAG ta beslutet. Han kommer ju tyvärr inte bli bättre…

Jag beklagar verkligen din situation… Inget man vill vara med om, men oftast måste genomlida… :(

#14 tack, jag väntar tills jag ser en förändring. Nu är han mest nyfiken och ja han får fortfarande sina knasiga ryck. så hans livsglädje är det inge fel på nu.

vill inte heller att han ska vänta förlänge så att han får ha ont i slutet. Det är svårt att avgöra när det är rätt, men när han slutar visa nyfikenheten så får jag låta han somna.