va tråkigt att det inte blivit bättre… varifrån kom han ifrån början?

japp det är jättetråkigt, men han har kanonpersonlighet !

e dock rädd att det här beteendet inte sitter i personligheten utan i generna.. dvs. jag kommer aldrig kunna försäkra mej om att han inte hugger..

vill itne avliva ett friskt djur och känner mej tyvärr överbemannad av honom..

skulle därför vilja hiutta ett hem där man behöver en milton

någon som vet om det 'är möjligt?

Hur beter sig riktigt Milton? Hur mycket biter han och på vilket sätt? Är han busig och lekfull? Inte alls någon mysiller eller gillar han även det? Hur är han mot din andra iller?

Hade du verkligen tänkt igenom ditt beslut ordentligt? (Läs inte detta som argt!) Men vi har alla hört om bitmonstret Milton och du har ju tyvärr inte haft honom så länge.

Är bara ledsen för hans skull om han ska behöva flytta igen.

Kitty! Stå på dig! Det känns jobbigt nu men jag tror att du o milton kommer igenom detta som vänner… Ge det tid bara.

En jaktiller vill man inte ska bita och attackera varken sin ägare eller kaninerna man jagar. En jaktillers funktion är inte att aktivt jaga och angripa utan bara att driva ut kaninerna ur sina hålor. Illern bör ha stabilt psyke, inte vara skotträdd, pigg och aktiv och enkel att hantera och gå att ha lös.

jag ahr nu efter samtal med en god vän kommit fram till att Milton ska stanna hos mej…ertt tag till..just nu biter han i regel aldrig men när han biter biter han som om det gällde liv eller död…

han e så charmig och snäll..han är nog väldigt rädd helt enkelt..

han bet mej antaligen emsadels för att jag blev arg då han aldrig bitit mej tidigare….

skulle det vara så att jag inte behåller honom har jag redan en person som är itnresserad ..ingen avlivning…men helst vill jag att han stannar här..villinte tvinga honom till ännu en flytt

jag tror att du fixar det här. Ge både honom och dig lite tid. Ni är precis på väg att lära känna varandra.
Han förstår inte ännu vad som förväntas av honom.

Precis! ge inte upp detta!

Det är mycket möjligt att Milton aldrig kommer bli en 100% bitfri och trogen vän, men bara du lär dig att förstå hans språk kommer det bli lättare!
Med tiden kommer ni lära er vad som förväntas och vad som accepteras gällande varandra.
Du kommer veta exakt vad man kan och vad man inte kan göra med Milton- du kommer veta vad han tänker göra innan det sker och kan på så vis förhindra att det händer. Biter han så fort man tar upp honom om han är oberedd- gör det till en vana att alltid fövarna innan du tar i honom, biter han om du kör in handen i hans gömställe- gör inte det längre! Du kommer lära dig vad du kan och inte kan göra!

Att sälja honom som jaktiller är nog som sagt inget att föredra.. Ska även nämna att de flesta jaktilleruppfödare håller sina illrar i burar ute. Tänk dig själv att komma från en stor lägenhet full av liv till en liten bur utan stimulans!?

Ännu en viktig sak innan omplacering: har du tagit kontakt med uppfödaren gällande dina planer på omplacering? vad jag vet kom väl Milton med en kontrakt där du måste kontakta uppfödaren innan han omplaceras! så glöm inte det!

Lycka till!

Jag undrar om Milton är från borgarn (Robin Borg), för då har jag nämligen hans syster! Och hon är hur gullig som helst och biter nästan bara när vi busar och hon biter aldrig hårt. Så om dom är släkt så tror jag inte att det är i generna. Tänkte att jag kunde trösta dig med det iallafall   Men det är synd att han biter men det är nog som dom andra säger så ge inte upp !!

Lycka till !!!!!!!

#11 yup milton e från borgarn….

Den beskrivning jag har fått om Milton gör inte att jag tycker hans beteende är speciellt sunt tyvärr. Synd om honom dock som inte kan  må bra.

Tycker väldigt synd om Milton…verkar som att stackaren inte mår som han borde

Jag tycker det verkar som han är otrygg. Ofta är det just rädsla/otrygghet som ger detta beteende. Om du bara tar det lugnt o förser grabben med mycket uppmärksamhet och uppskattning (mys o godsaker?) tror jag det kan bli bättre. Lär dig att hålla honom så han inte kommer åt att bita dig, när han väl får de infallen, för visst kan ni mysa också? Ta en time-out när det går överstyr (för er bådas skull).

#12 många gånger tänker man att människors beteende inte är särskilt "sunt" heller, men inte avväger man hårda straff (ex dödsstraff) för det? Allt har ju en förklaring och då kan man hitta lösning…

#14: Fast jag är nog för dödsstraff i vissa lägen. Fast det hörde inte riktigt hit. ;-)
Dock kan jg många gånger tänka att vissa nog skulle må bättre av att slippa leva. Men i Sverige kan man inte hjälpa folk med så kallad dödshjälp. men vi kan hjälpa djur faktiskt. Ibland kan det vara så att det kanske inte finns andra alternativ.
Men då det gäller detta fall så ska väl detta vara något som diskuteras med uppfödaren ifråga och inget vi borde sia om egentligen.
Är alltid uppfödarens val anser jag.

jag skulle personligen aldrig döma ut en så ung och för övrigt frisk iller…

Fick en omplacering från Norge för ett antal år sedan. Han hade suttit i en sån där "normalstor" utekaninbur i ca 2,5 år, okastrerad och nästan bara hanterad av en kille i 12 års åldern. Jag beslutade efter ett tag, tillsammans med omplaceraransvarig och andra illerkunniga, att ta bort honom.

Han var i så dålig psykisk konditon att det inte gick att hantera honom, ex: Han kunde vara på andra sidan rummet och bara gå till hysterisk attack och han bet varje gång man var nära honom. Har fortfarande ärr på fötterna efter honom. Sen så attackerade han även mina andra illrar och det var inga "bara bestämma rang" bråk utan han var ute efter att döda, så han var bara i halva lägenheten.

Nu hade jag haft turen att kunna jämföra honom med andra omplaceringar som varit otrygga och ordentligt bitiga när de kom till mig. Men idag har jag ändå dåligt samvete för att jag inte gav honom mer tid.

Så Kitty, mitt råd är att kastrera honom (har för mig att han inte är kastrerad? Jag kan oxå ha blandat ihop namnen) och ge honom några månader eller över sommaren som du skrev innan. Visa honom att det är du som bestämmer när han har bitit dig.

Sen är det inte alla illrar som blir helt bitfria. Vissa biter bara när de leker, eller i näsor, eller i fötter, eller när de blir rädda, eller när de känner rädsla, eller……..

Jag tror du kommer att fixa Milton!

#17 Jag tror oxå att Kitty skulle kunna fixa milton…hon e rätt hård och envis ;) Och milton e kastrerad nu ;)