O hel***e!

Undrar om hon matar han med spädbarn?!

För det måååste ju vara en han?!

Oh my god! :O

Jag tror hon matar den med sana har :P

Holy Crap!

OMG!!!

Haha gulligt, undra hur gammal den är? :P

O herre jösses!!!

Jag skulle inte inte vilja se honom försöka para sig med någon stackars liten frökeniller. Stackarn skulle spricka…eller mosas…eller…absorberas…

Nääää herregud !! undrar vad den väger haha ? ….

oj….det var det värsta jag sett…

Shit! Den var inte lite stor den illern hehe =)

Men frågan är väl hur hälsosamt det kan vara att ha så korta och "sköra" ben och vara så stor och hur det borde påverka hjärtat med mera?!

Den var abnormt stor. Och ärligt talat, jag vill inte ha en sådan iller. En iller för mig är ett djur som är smidigt och kan hänga med på det mesta. Det känns inte som om han var så smidig.

oj, jag som tyckte att Dealen var stor! haha

Jag hade gärna haft den stora illern :) Den ser proportionelig ut, kanske en aningens klumpig, men inte överviktig.
Jag gillar ju stora djur- Inte feta-  stora hästar, hundar, katter!

haha dealen känns minimal i jämförelse med Den Där! :P men han såg rätt nöjd ut den bjässen

ägaren till illern är för övrigt inte särskilt stor, så det spelar nog inte lite granna. Men visst, han är ingen liten kille ;)

en annan kille som inte heller är så liten ;)

åh, vart hittar man sånna monster??? jag vill ha en!

En vän till mig har träffat på en pastell med liknande storlek. Den vägde 3,5kg. Pappan var från ryssland. Inte fet utan bara enormt stor. :)

#18 måste väl vara igor va? som ägs av ach? Han ska precis som du säger verkligen bara vara stor, inte fet. Undrar vad dem göder med på ryska farmar.. bävrar?

Har ju själv avanti här hemma, vars maxvikt varit 3,5 kg. Och då består grabben enbart utav muskler, och ett litet lager underhudsfett få vintern. I år har han däremot kommer ner kring 3 kgs strecket, vilket gjort under för min träningsvärk ;)

#19 Vet inte vad illern heter faktiskt… :)
Har du inga fler helkroppsbilder på Avanti när han är som störst?

Ja vi såg ju honom i Finland. Chockade. Han var som sagt inte fet, men ENORM! Var tydligen eftertraktad at avla på av den anledningen.

Måste bara få inflika att hysterin över att använda stora illrar i avel är rätt sjukt. Ja i mina ögon i alla fall. En iller är ett litet finlemmat djur. Och oavsett om illern inte är fet så är den inte liten och finlemmad längre. Känns som om alla jagar stora illrar.

Håller med och jag tycker att det är synd. När man kommer bort från vad som är naturligt så börjar man närma sig rasavel och det tycker jag är skitläskigt.

#23: Exakt, det blir onaturligt, och då blir det som du säger, läskigt. Skönt att höra att fler än jag reagerar i alla fall.

ja, att använda kriteriet att en iller är "så stor och fin" som enda kriteriet för att välja ut den till avel finner jag väldigt skrämmande. Men sedan bör man självklart ta i beaktande varför illern är stor, och vad den består utav. Jag har ju avanti som är en stor iller, men han är proportionerligt byggd, smidgare än mina mindre hanar, hoppar högre och längre, och har betydligt bättre kondition. Men för den sakens skulle betyder det inte att jag valt att enbart använda mig utav monster stora illrar i min avel ;) Redan i första generationen har jag kommit ner i storleken, och det kommer antagligen att fortsätta bli mindre.

Fick igår höra om en angora från norge, med norskt farm ursprung. Han var uppvuxen på minkmat, som de andra på farmen, vilket har lett till att han hade en väldigt ojämn tillväxt, han blev oerhört stor, väldigt snabbt, men ja, kroppen är en muskel egentligen, och i takt med att den växer, behöver den även tränas upp. Det fick inte den här illern chansen till. Vilket ledde till att han bara var enormt stor, men hade nästan ingen ork. När han lånades ut för parning så orkade han inte ens genomföra parningen, utan långa pauser imellan, han blev helt slut efter bara en liten stund. Det blev så klart inga valpar efter den parningen, och hanen är nu död sedan 1-2 år tillbaka.

Men det gäller ju färgavel, angora etc på samma vis i sådanna fall eller? Det är ju inte heller "naturligt". Går man in för att föda upp ett utseende så är det väl till största del utseendet man går efter och då blir det väl lätt onaturligt och man glömmer den hälsosamma biten.
Tycker dock det är lite underligt att folk reagerar så starkt på avel med onaturligt stora illrar än avel på onaturligt små illrar. Ta Skits pappa som ett exempel. Han var den minsta okastrerade hane jag träffat. Han vägde 1 kg (om jag inte mins helt fel) som okastrerad hane. Det är väldigt lite!.. Varför reagerade ingen på det?
Antar att det beror på att folk automatiskt räknar med att man vill ha stora illrar så används en stor iller i avel är det för dess storlek men används en liten hane i avel bortses det från storleken för ingen är väl ute efter små illrar? Eller varför blir det inga reaktioner på det?

#26 bra frågeställning måste jag säga! Har själv sett exempel på riktigt små, klena och omusklade illrar som glatt används i avel, och som du säger verkar reaktionerna på det ofta utebli. Men å andra sidan sett, så uteblir ju ofta reaktionerna nuförtiden när illrar med sjukdomar i släkten, kända defekter, eller helt enkelt illrar utan någon som helst känd härkomst används i avel, de med. Så man kan nog inte begära allt för mycket ;) Jag är själv övertygad om att för att få fram sunda individer, så krävs förutom sjukdomshistorik, även en sund exteriör, för att ge de bästa förutsättningarna. En iller som ser sund och välmående ut, känns spontant som att den har bättre förutsättningar än en iller som ser uppenbarligen osund ut, oavsett hur lång stamtavlan är. Men som med all avel, så kan man inte bara titta på en enda aspekt, utan man måste se till helheten, samt gå efter flera kriterier i sitt val av avelsdjur. jag har te.x i min jakt på avelsdjur, ratat individer som rent fysiskt sett fantastiska ut, för att de brustit i andra aspekter. Sedan har även andra indivder, som inte helt haft det utseende jag vill ha, stigit i graderna på grund av andra orsaker. Det är helt klart en balansgång, där man hela tiden väger för mot nackdelar. Sedan får man även se till vilket genetiskt material illern kan bära på. bara för att en iller ser ut på ett visst vis, är det inte säkert att den faktiskt ärver ner det till avkommorna heller,

Jo det reagerar man på ;) Lucifer såg ut som ett päron och var pytteliten. Men Ixid har väl aldrig fått beröm för sin avel?

Jag tycker inte om färg eller angoraavel heller, men tänker inte hoppa på enskilda som gör det. Skulle inte säga att det reageras speciellt starkt på att den här illern är i avel, utan endast här då det kom upp har man sagt att man inte gillar det. Färg och angoraavel har ju diskuterats förr och ganska hetsigt, men storleksavel har jag aldrig sett ngn prata speciellt mycket om.

#28 det fanns tydligen en uppfödare i danmark för några år sedan, som enbart avlade på storlek. Hans enda mål var tydligen att få fram så stora illrar som möjligt.Det mötte en hel del kritik och opposition, eftersom de här illrarna var klart osunda, bland annat fick de ofta hjärtfel, diabetes samt ledproblem. Är tyvärr inte mer insatt i det, men kan säkert få fram mer info om någon är intresserad. Har själv inte sett dessa illrar på bild, så storleksmässigt vet jag inte hur stora de egentligen var.

#28 Nej, Ixid fick ju lite av en mardrömskull, men inte har jag någonsin hört någon reagera på lucifers storlek, mer än jag själv.. ;)
Stora illrar har väl diskuterats endel innan, men inte på samma vis som små.

Mest att det nämnts tycker jag, stor och fin, vill ha en stor hanne etc. Inte så många trådar som startas om storlekar. Utom på relationer i fokus där de undrar om storleken är viktig ;)

#31 ASG!

Nja, jag tycker ändå att det har varit en hel del viktjämförelsetrådar. Och varenda gång någon lägger upp bilder på okastrerade djur så frågas det efter vikt, är illern "stor nog", så följd det av ett "nååååå en sån vill jag ha". men visst, det är främst utomlands det händer, även där reaktioner på att en pytte iller används i avel, ofta uteblir

#31 Jag har startat sådanna trådar, men det har ofta varit i samband med just dessa trådar där folk dreglat bara för att det varit en stor hane. Så inte så mycket diskussion om de små illrarna, men det har ju inte verkat legat i folks intresse som sagt…
Tror du jag får bättre respons om jag ställer frågan på relationer alltså ;P

Då har jag missat dem ;)

#34 Har iaf startat minst en sådan tråd som jag inte hittar, och diskuterat storleken i ett antal trådar.. Men allt är spårlöst försvunnet! *sämsta sökfunktionen*

Som sagt var, har nog också missat den tråden. Och liksom Sarah så tycker jag inte om angora avel eller färgavel heller. Och jag tycker inte om att avla på pytte små illrar heller. Lagom är bäst. Sedan är det kanske annat som man tagit större notis om och protesterat emot ibland än just storleken. Om en hane är liten så kanske det faller i skymundan för att honan är direkt fel eller något. Jaja, hur som helst svårt att sia om arför man reagerat som man har i efterhand.

Jag är ju den som är för angora-avel då. Vore ju dumt annars i och med att jag ska avla på en angora-hane i år.

Färgavel är jag inte så jätte-insatt i, helt ärligt, men jag skulle nog tycka att det var mer ok än att man medvetet avlar på illrar som har massa sjukdomar i släkten. När man vet att det finns sjukdomar, när man vet att illrar dör alldeles för tidigt. Det tycker jag är hemskt.

Och vad grundar man den aveln på då tro? Att illern är stor och fin?

#37 sedan är det ju också olika vart man sätter sin gräns. En sjukdom som du anser är fruktansvärd kanske någon annan anser inte är speciellt stor risk att den nedärvs till valparna tex. Men sen finns det ju alltid dom som blundar för vad det än gäller och det är ju en annan sak.
Dövhet kan man ju ta som ett exempel. vanligt bland vissa färger/teckningar. Endel anser att risken är värd att ta medans andra anser att man inte ska leka med ett av llrarnas sinnen..

#38 problemet är väl att dövheten sällan inte är det enda problemet associerat med de teckningarna, och troligtvis det minst allvarliga. Och det är väl det som är tragiken i det hela, folk tror att dövheten är det "värsta som drabbar risktecknade illrar…:(

#39 jo jag vet… men sällan men fått någon som helst rekation på det.. Det man inte ser finns inte som det brukar heta.

#40 ja, det sär stämmer väl in. Lite som att om jag bestämmer mig för att jag minsann ska avla fram friska illrar, ja, bara för att jag nu har sagt det, så kommer det automatiskt bli så, oavsett vilka djur jag väljer att avla på. Folk glömmer att genetiken finns där, och den går inte att lura, inte heller kan man lura slumpen, som är en stor del i aveln.

#38 Jo, det är ju självklart sant. Men gränsen puttas ju längre och längre bort verkar det som. Allt efter vad som passar illerns ägare bäst.

Döva illrar i kullen, avlar vidare iallafall för nästa gång kanske det blir bra…

Döda illrar i släkten, jamen det behöver ju inte hända mig, eller det är säkert inte ärftligt…osv, osv.

Eller när all info finns svart på vitt, ändå strunta i det för man har ju faktiskt bestämt sig.

Även ifall man struntar i saker för egen del så finns det ju valpköpare som kan råka illa ut. Ingen vill väl få ett mail så som Bayliz uppfödare nu fått om att en valp dött vid 8mån ålder av hjärtfel. (eller någon annan sjukdom för den delen.) Vilken mardröm.

Förstagångsköpare har ingen aning om vad sjukdomshistorik är. De tittar på en uppfödares hemsida, ser fina bilder och sen vill de ha. Står det då dessutom ingen info på hemsidan, länkar till stamtavlor osv så går det inte längre än så.

Det är uppfödarnas ansvar att sätta så friska illrar till världen som möjligt. Detta gäller ju naturligtvis alla djurslag och jag resonerar exakt likadant inom chinchilla-aveln.

#42 "Döda illrar i släkten, jamen det behöver ju inte hända mig, eller det är säkert inte ärftligt…osv, osv."

*fniss*

#43 Jag tror döden är ärftligt.. ;)

#43, 44 Äsch då, mina illrar ska minsann ALDRIG dö. Det har jag bestämt för länge sen.

För att förtydliga mig lite då, döda illrar i släkten pga specifik sjukdom då.

#45, Ja tänk om man själv kunde få bestämma de