Det ser ofta värre ut än det är precis som du säger. Skrik, burriga pälsar, de bajsar ner sig, hugger och släpar i nackskinnet… Det kan vara mycket småsår i nackarna den första tiden.

Tror inte de flesta kastrerade illrarna menar allvar och är ute efter att döda. Men med okastrerade hannar i brunst kan det nog bli lite allvarligare.

Jag har fått berättat för mig att allvar det är när den andra inte får vara i fred någonting och att de biter tills blodet rinner.

När jag intruduserar en ny iller, börjar jag alltid med att låta den nya lukta av alla utrymmen under den eller dom 2 första dagarna. Först därefter låter jag han/hon träffa dom andra en och en, det tar lite tid, men det tycker jag att det ska det få göra. Djur är precis som vi människor, vi drar inte jämnt med alla vi träffrar, så varför skulle det då göra det för illrar eller för dens skull något annat djurslag.

Oki. jo men de är lite det jag menar. Om man lixsom ska skärma av dem ifrån varandra de första dagarna. Tänkte nästan att det kunde vara bra. Men hur gör man sedan när de ska träffa varnadra?? Släpper man bara ihop dem då eller?? Låter man dem försiktigt få nosa på varandra. Vet första gången smeagol träffade en annan iller. Då gick han först och nosade(de höll i den andra iller). Vi var lite rädd men sammtidigt nyfikna hur de skulle reagera så till slut lär vi dem träfaf varandra. Och jäklar villken fart det blev på smeagol och stackars bebis sprang och gömde sig=(. Men de gick väll hyfsat bra ihop den veckan de var tillsammans.

Var så roligt. Deras iller brukade mycket hålla till under, spisen för de var ett hål där. och där brukade bebis förvara sina leksaker. Och när smeagol varit där ett tag så bara han ut bebis leksak och bar in sin egen..hihi=) Han tyckte visst att det där var hans nya hem. Ut med det gammla och in med det nya..hihi=)

de flesta illrar kommer flyga på varan så fort de träffas…det där med rangordningen igen. Och jag tycker faktiskt att et är bäst att bara släppa ihop dem å se vad som händer..går det för hett till (alltså blodspill eller oerhört våldsamt) delar man på dem å låter dem lugna ner sig..sen släpper man ihop dem igen….förr eller senare har de kommit underfund med vem som bestämmer å du brukar det gå lättare

oki. nu har vi två olkia varrianter här då alltså. Men tycker inte även du sare att den nya killen/tjejen ska få bekanta sig med stället först eller, kan de vara så att det är bäst att han/hon får veta sin plats redan ifrån början??

ja det beror lite på…när jag haft omplaceringar här hemma så har omplaceringen bott i köket ensam..men jag har lagt in filtar som mina illrar sovit i hos den och vice versa. När omplaceringen känner sig trygg och har kommit till ro så brukar jag släppa in en av monstren…då har ju den nye illern "övertaget" eftersom han/hon känner köket som sitt revir. självkklart brukar det bli lita slagsmål då. Men att låta dem nosa på varann från trygga famnar och sånt tror jag inte e nån mening med…de kan bete sig lugnt å nyfiket gentemot varann då, men så fort de släps ihop kommer et vara som bortblåst. Så visst är det nog bra att låta båda illrarna bekanta sig med varandras dofter via filtar etc, samt låta dem nosa runt först, men sen e det nog lika bra att släppa dem.

#6 oki sare. Men då tänker du lite som jag då. Kanske inte är så knepigt som jag tror?? Men man kan ju lätt bli lite nojig över skaer och ting.

Men en anna fråga då. Hur vanligt är det att illrar Inte går ihop med varandra?? Och är det skillnad på hane hane och hona hona eller hona/hane??

nej det brukar inte vara nån skillnad på vad det är för kön..det beror mest på personligheten. Mina illrar går i regel inte ihop med andra här hemma. Men de flesta brukar inte ha några problem med att sätta ihop 2 st..och även om de inte går ihop med varann direkt så brukar det funka efter ett tag.

mina erfarenheter är tyvärr nog så dåligt som 50/50 att de inte går ihop/går ihop… men woodoo är lite utav en speciell kille… om nån tuffar tillbaka blir hårda tag direkt, han har nog alltid varit en väldigt dominant alfa-hane…

9# jasså..är rädd för att smeagol kan var så oxså. Han tror att han är KUNGEN över allt och alla, förrutom MIG då..haha=) Men nog försöker han allt.

mm, men när tuva kom hem som 14 v valpis var woodoo genomlycklig. Där var det kärlek vid första ögonkastet.. så det kan ju gå fint till också..

ja ha. ja men se där..ingenting är Omöjligt. vill ju att min lilla plutt ska få sällskap inte en fiende!!