om det är som med hästar och åsnor som paras så är svaret JA.

ja…hästar å åsnor ihop ger ju sterila avkommor - mula/mulåsna…. men vad jag fattat det som så finns det olika typer av hybrider..man kan para en vessla med en iller och få fertil avkomma (kohosik) men nångon har tydligen lyckats få fram fertil avkomma från mink och iller (khonoriks) blir väldigt konfunderad just nu ;)

hur som helst får man inget tamdjur… ;)

jag vet inte om det här är till ngn hjälp, men iaf, hittade en text om hybrider

hybrid (franska hybride, av latin (h)i´brida, hy´brida 'korsning', 'bastard', troligen ett ord av grekiskt ursprung), bastard, avkomma från individer med olika arvsanlag, vanligen olika arter. När föräldrarna inte hör till samma art är hybriden ofta steril och har låg livsduglighet. Om föräldrarna kommer från olika linjer av samma art, vilka har uppkommit genom självbefruktning eller inavel, kan hybriden få ökad livsduglighet jämfört med föräldrarna, s.k. hybridvigör (heterosis). Termen hybrid används även om makromolekyler, t.ex. DNA, när dessa är sammansatta av delar med olika ursprung. I cellkulturer kan man få två celler med olika arvsmassa att förenas till en s.k. somatisk cellhybrid, men sådana celler innehållande två genetiskt olika kärnor (heterokaryon) förekommer också naturligt hos bl.a. svampar.

hybridavel, systematisk korsningsavel, som bygger på att man utnyttjar de kombinationseffekter olika anlag ger tillsammans. För maximal effekt bör anlagen på samma ställe, locus, i de båda kromosomerna vara olika, heterozygota. Detta sker säkrast genom att föräldradjuren är så lite besläktade som möjligt, helst av helt olika raser. Dessutom blir skillnaderna större om de ursprungliga föräldradjuren kommer från olika inavlade stammar.

Hybridavel är av särskild betydelse för djurslag där reproduktions- och livskraftsegenskaper är viktiga, t.ex. i höns- och svinaveln, där antalet ägg eller födda smågrisar betyder mycket. Inom kyckling- och äggproduktionen domineras djurmaterialen helt av hybrider, oftast i flera generationer. Inom svinaveln tillämpas hybridaveln ofta på det sättet att suggorna är första generationens korsningsdjur, s.k. F1-djur. De får därigenom en hög fruktsamhet, stora griskullar. De paras med galtar av en tredje ras, varvid smågrisarna som hybrider har god livskraft. Jfr husdjursavel. Då F1-djur korsas med varandra kallas avkomman F2-hybrider, dvs. de är andra generationens korsningsdjur där båda föräldrarna är korsningar.

En monohybrid uppstår vid en korsning där båda föräldrarna är homozygoter för olika alleler på ett visst locus. Om den ena har generna AA och den andra har aa får samtliga individer i avkomman genuppsättningen Aa och är monohybrider.

Många arthybrider har avsiktligt framställts; detta gäller prydnadsväxter som spireor, tulpaner och rosor, men också gagnväxter som raps och rågvete, vilka båda har hybridursprung. Troligen har i naturen många växtarter uppstått genom korsningar mellan närstående arter.

åh vilken bra info! Jätte intressant!

riktigt bra info