Vet inte om du kan göra så mycket. Min stitch är inte ett dugg rädd av sig för människor, bilar  höga ljud etc. Men när någon går förbi beter han sig precis likadant. Och stannar människan så tar det inte många sekunder innan han klättrat upp i deras famn. Jag tror helt enkelt att det är så att eftersom de ser såpass dåligt, och inte står många cm över marken så måste de noga kolla in vad som kommer. jag tror inte att det är rädsla i sig, utan kanske ett släng av självvbevarelse drift ;)

Jag tror nog att han känner i marken att något stort kommer farande. Människan är ju så mycket större än honom att det är lite läskigt. Särskilt när man är ute i "otrygga" miljöer.
Han gör väl inte så hemma i sin trygga vrå?

Hobbe är ju inte så gammal än, stora världen kan vara lite läskig ibland.

Mitt enda tips jag kan ge är att försöka att inte plocka upp honom varje gång han blir rädd för dem, låter kanske lite taskigt men ärligttalat om mamma låtit mig stå och gömma mig bakom hennes kjol varje gång som jag blivit rädd (som när man var liten) så hade jag nog stått kvar där än. Jag tror att du helt enkelt får försöka visa honom att det inte är något att vara rädd för.

#3 I början så kom han och ville bli upplockad när han hörde fotsteg och som du säger så slutade jag ta upp honom då och efter ett tag så slutade han be om att bli upplockad. Istället så lägger han sig platt till marken nu för tiden. Jag tar bara upp honom ibland nu för tiden annars så skulle promenaderna inte bli så långa när han ligger stilla en minut för varje person som passerar. Och ibland väljer jag vägar där jag vet att det inte finns så mycket folk så han ska slippa detta. Det verkar han gilla bäst. Helst skulle man vilja att han litar på att jag gör bedömningen vad som är farligt men det kanske är omöjligt att nå dit.

hmm, lucifer blir aldrig rädd för männsikor, men för grejer med hjul, alltså inte bilar ir så, men som ex. idag träffade vi en dam (ska inte kalla någon tant på nätet ;)) med en såndär väska med hjul på, det var tydligen jätteläskigt. samma med skeatbordar, osv. dock inte cyklar, bilar, mopeder osv.

Det gjorde tydligen susen att beklaga sig. Hobbe måste ha varit inne och läst mitt inlägg för i kväll när vi var ute och gick så var det mycket bättre. Så det är nog bara att fortsätta promenera så försvinner hans mesighet förhoppningsvis mer och mer.

#6: Ibland är det skönt med läskunniga pälsar ;-) Vänta tills han tar över och börjar skriva inlägg då är det dags att oroa sig.

Men förslaget att gå och gå och gå, och genom det ge honom övning. det är nog det bästa.

Gå ut i skymningen eller när det är mörkt. Min ena iller var jätteskraj i dagsljus och vägrade typ gå stup i kvarten. I mörker och skymning sprang hon tvärtom i 120 knyck.

 Det naturliga för en iller är ju att vara uppe/ute och jaga på kvällen och natten. Kanske berodde det på det?!

Var ute med criss och xac idag då de behövde röra sig lite.

De stannade faktiskt upp när det kom människor och bilar. Men mest för att de är nyfikna. (Tror jag.)