OT 25 år sedan snart OT
Hejsan!!!!
Fick idag ett facebook meddelande från en av mina valpaköpare i Norge (hon som köpte Sarswati tiken med den mörka nosen i årets kull). Hon skulle till utställning med Saraswati på lördag, och det är samma dag som min yngste son Peter blir 24 år. Men samtidigt kom jag att tänka på att det då är nästan 25 år sedan jag blev med honom (blir det i mars nästa år), och då är det också 25 år sedan som man upptäckte att mina njurar var på väg att lägga av. Och den 10/11 blir det 17 år sedan som jag blev transplanterad och fick en ny njure av min yngste lillebror, denna har funkat perfekt hela tiden i stort sett. Var bara en period för ca 1 år sedan då min medecin jag hade då började förstöra njuren och jag fick bytat till en annan medecin. Så jag har haft min njure 12 år ca längre än var normalen är, och det är jag glad för, mina värden har lagt sig på en egen nivå och där har den tydligen parkerat sig för gott förhoppningsvis. Iallafall så visar den inga tecken på att gå vare sig upp eller ner där ifrån, iallafall inte med så mycket att det oroar min läkare. Som så sent som igår sa att jag var ganska så unik på mer än ett sätt, förutom att mina värden följer sin egen kurva. Så är det bara jag och en person till som fortfarande efter så lång tid har en fungerande fistel, dvs det blodkärl som dom opererade ihop med en ven för 17 år sedan och som sitter på min vänster underarm precis där handen går över i handleden. Jag är glad så länge som den finns där, då det är min livförsäkring ifall den dagen kommer då njuren inte vill mer. Då slipper jag ytterligare en operation för att göra en ny fistel, och jag slipper att ha hen CVK på halsen som går rak ner till hjärtat. Sjukdomen jag har på mina egna njurar heter Glomerulonefrit, och det är sjukdom som vem som helst kan drappas av, och den är inte ärftlig vilket en del njursjukdomar är. Tänk så mycket man kan tänka på av ett facebookinlägg.
Christel
Christel
Oj, vilken resa du har gjort! Du förtjänar minst sagt ett grattis! :)
Skönt att för en gångs skull läsa om ngn som har "varit" sjuk och som får må oförskämt bra under längre tid!
Grattis Grattis!
Tackar tackar, ja, jag får säga att jag har mått bra mesta dels av tiden sedan dess. Men visst har där varit ett par hickups men dom har jag övervunnit änså länge, och jag hoppas att njuren som jag fick av min bror ska överleva mig och funka som den gör nu, dvs hyffsat bra.
Underbar läsning Christel. Det kan vara mycketankar som komme fram av de minsta inläggen. Så skönt att du mår förhållandevis bra nu i alla fall.
Men tänk vad tiden springer iväg från en utan att man tänker på det. Oftast är det ens barn som får en att inse hur fort åren går. Har så svårt själv att förstå att min äldsta son faktiskt fyller 18 nästa år.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Jo, Åsa, tiden springer som bara den, och som du säger så är det mest på barnen (för oss som har barn) som man ser att tiden den går. Min äldste kille Patrick blir 39 år till februari nästa år, Åsa min dotter blr 35 i maj nästa år och minstingen Peter blir 25 i oktober nästa år. Jag har dessutom 7 barnbarn mellan 3½ och 11½ år gamla. Det är Patrick som har 3 ungar och Åsa som har 4 egna barn + att hon är styvmamma till 3 ungar som är mellan 18 och 24 år, dom bor hemma även dessa barn. Så hon har fullt upp hela dagarna med dom + att hon nu läser till undersköterska och jobbar på ett ålderdomshem/sjukhem.
Starta ny diskussion