Iller iFokus

Iller

Etiketterskötselbeteendeuppfostran
Läst 1473 ggr
Yuusei
0

Förkrossad,akut hjälp mot bitning

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Sitter just nu o gråter av smärta o frustration. (Har just sprejat en sårig hand med citron…..) Ingeting verkart hjälpa mot min unga iller Grells härjningar. Han har nyligen börjat hugga rejält o inte på skoj! Och när han väl får tag i hud, vägrar han släppa. Vaknade i morse av att han högg mig i handen och jag fick tjuta gällt LÄÄÄNGE o försöka få bort honom. Nyss bet han tag i min hand när jag satt här vid datorn. Han försöker även hugga tag när jag håller honom.

Vad ska jag göra? Jag älskar honom enormt mycket men inget verkar hjälpa. Jag har försökt med citron,(Men man har ju inte det jämt på händerna/fötterna) och väsning o skrik. Kan hans nya aggressiva beteende bero på könsmognad? Han har ju tjuvnypit förut men nu är det hugg.

HJÄLP MIG! T_T

Faxlin
0
#1

Lite mer information om honom vore bra. Så mycket du kan ge för att man ska kunna ge dig bästa råden och få ett hum om vad som orsakar problemet.

Vad du nästan måste berätta är:
Ålder
Hur länge du haft honom
Hur han är uppfödd (betydelse om han hanterats mycket av uppfödaren)
Hur uppfödaren tillrätta visade honom
Om han börjat gå i brunst (alltså ser du kulorna tydligt, känner du doften)
Hur han aktiveras varje dag

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Yuusei
0
#2

#1 ah förlåt ok  här kommer lite mer info.

Han är nästan 4 månader gammal och jag har haft honom sedan han var ..jag tror det var 9 veckor.

Vet inte hur mycket han var hanterad men är uppfödd i Österbybruk och jag kunde bara hälsa på två gr innan pga kostnader. Men jag tror han o hans syskon var mkt hanterade o alla vana vid hund. Dessvärre förlorade de deras mamma tidigt. Tror valparna var ca 6-7 veckor då. Uppfödaren använde "mamma" metoden. väsa o dra honom utmed golvet.

och brunst..inte vad jag kan se/känna o.o

Han är ensam med min hund på morgonen/eftermiddagen beroende på mitt schema. Så hon leker med honom då. När jag är hemma och han är vaken så slänger jag bollar/gosedjur åt honom o även då leker min hund med honom. Tror han är lite sur över att han inte får gå ut med oss än pga vaccinering. Men imorgon får han det.

Faxlin
0
#3

Det låter som om du har en kille som är inne i en trotts period helt enkelt. Han testar dig.
Ett bra sätt att få ner testandet är att motionera mera så att orken attbråka tar slut liksom.
Tamed honom ut på promenader, spelar faktiskt ingen roll om han inte är vaccinerad ännu. Han kan följa med dig ut i alla fall. Att vara med ute gör att han måste sätta mer tilltro till dig som sin fasta punkt i tillvaron. Han får också mycket intryck av saker och luter runt om honom vilket i sin tur gör honom trött. Att han sedan får gå gör hon trött fysiskt med. Så ut och traska med grabben.

Och sedan var konsekvent, kör med noll tollerans. Inget bitande är tillåtet. Och gör det hela tiden. Om det inte fungerar med att ta honom i nacken och fräsa åt honom får du testa något annat. Inte alla illrar fungerar det att ta i nackskinnet.
Testa med time out i en resebur eller något. Att du inte ger honom uppmärksamhet när han biter.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Aviendha
0
#4

Har du läst KT-bitträning? Låter, som Faxiln säger, som att han är inne i en ruskig trotsperiod. Förstår att det är jobbigt att bli huggen sådär!

Motion och aktivering kan vara bra på sitt sätt. Citron verkar han ju inte bry sig så mycket i.. Kan du se något mönster i hur han hugger/när? Glöm inte att belöna positivt beteende rikligt! Med är minst lika viktigt, om inte mer, än at bestraffa felaktigt enl mig. Belöning kan vara med rösten, godis, lek eller vad som hellst som han tycker om.

torchi
0
#5

Usch så jobbigt, jag minns hur livrädd jag var för mina illrar i början. Jag började ha på mig ugnsvante eller handskar när jag skulle hantera dom, och skor på fötterna inomhus för att jag blev för rädd. Det är ju inte någon långsiktig lösning, men det hjälpte akut åtminstone…

torchi
0
#6

Jag vill också tillägga till #3 att ta illrarna på ordentliga, regelbundna promenader utomhus är något av en mirakelmedecin mot alla möjliga problem. Jag började gå ut med mina varje kväll för att jag inte hade möjlighet att spärra av lägenheten och de höll mig vaken på nätterna med sitt busande. De blev inte bara tysta på natten utan även rumsrena och allmänt trevligare i lynnet, så det rekommenderar jag också, till alla! Det måste ju också vara bäst för deras hälsa.

Stå ut, det blir bättre ska du se!

sotlynx
0
#7

Glöm  inte visa att DU är chef. Ge igen när han bits! ( Givetvis med måtta) Han behöver kanske få en dos av sin egen medicin. Magnolia hade en riktig huggperiod när hon högg efter min mun ( 3 - 4 mån) konstant. Visade mina tänder för henne på väldigt nära håll några ggr och morrade och det hjälpte. Hon är nu vid fem månaders ålder totalt bitfri. Inte en chans att hon nafsar i ansiktet ens. Och glöm inte… DET GÅR ÖVER! Skrattande

becka89
0
#8

Det Faxlin säger stämmer nog ganska så mycket, Hjälpte oss när våran tjej gick in i trotts åldern

Bayliz
0
#9

Hej, vi har en syster till din krabat. vilken av dem är det du har ? vi har Freja som numera heter bayliz.

vi var rätt mycket och hälsade på i österby och de kör med mamma metoden som du säger samt att fräsa åt dem.

våran tös är en mycket envis och viljestark flicka, så det kan nog vara mycket trotts på er härre med som i vår tös. hon sägar "jag vil, jag ska"

men var konsekvent som det nämns ovan och ge dig inte, det ska inte vara ok att bitas alls. här hemma kör vi med först ett skarpt bestämt nej, sedan om det ej funkar så nackskin och fräsande, funkar inte det så blir det timeout i reseburen i 5-10 min, sedan brukar det vara att hon blir ignorerad och instängd i köket. denna procedur brukar sellan behöva gå längre än nackskinnet men i blan kan man få ta hela flera ggr per dag om hon är på sin sämsta sida.

det har gått för oss men kräfts MYCKET tålamod och att man inte blir arg, för då blir de bara rädda mer än att lära sig.

ett tips som faktist funkat väldigt bra här är att när de biter så det gör ont, "skrik" I högt med ljus röst så brukar det hjälpa då det är ett naturligt beteende hos artfränder :)

lycka till :) var bor ni förresten, kanske kan ses någon gång ? :)

Yuusei
0
#10

Tack för alla råd O: Jag ska lyckas! >_<

och Bayliz, vi bor i Gävle ^^ bara att höras isf. Och Grell är den största hannen i kullen. "Oden" hette han ;)

Faxlin
0
#11

#10: Bor du i Gävle har du många iller kunniga i din närhet som kan hjälpa dig. Och så är du så välkommen på de träffar vi brukar ha i Gävle gänget :-)

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Sarah
0
#12

"mammametod" jag har aldrig sett en illermamma som gör sa mot sina valpar… tycker att den är skit och att man kommer mycket längre med vara lugn och inte hamna i en situation där det blir en maktkamp… manga illrar vill hämnas om du är hard.

sarae
0
#13

#12 Håller helt med. Här används ingen form av dominans eller fysisk bestraffning.

Låter för övrigt som trotts åldern. Försök att ignorera beteended. biter han , markera med ett skarpt nej, och gå sedan därifrån. Uppmuntra allt positivt beteende. kommer han fram till dig och inte biter (om det så bara varar ett par sekunder), beröm honom. biter han inte när du tar i honom, mer beröm. Blir han för "på", avbryt aktiviteten och gå. försök att hitta sätt att aktivera/leka med honom, som inte ger honom möjlighet/intresse att bitas. och sedan ännu mer beröm.

Yuusei
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#14

#11. ^^ Tack vore kul, både för Grell o mig

Tja..jo har nu börjat med det ni säger och han har lugnat sig betydligt (Mest beroende på att jag hade gäster över en helg o då fick han verkligen veta sin plats..inget våld dock! ) Och han är så lugn han nu kan bli ilf. hahah..lite nafsande kvar dock men inte lika hemskt som förut. Nu kan han komma o sätta sig i knät o vilja bli kliad på magen <3

Ceciliaolucifer
0
#15

Det är så otroligt viktigt att man lär sig att våld löser ingenting. Speciellt inte om man tror att man kan få en ömsesidig god relation till varandra.

Man kan få djur att gå med på det mesta. Men att "GE IGEN" tjänar absolut ingenting till. Vill man vinna förtroende så gör man det på ett annat sätt än att kränka illern.

Jag tror stenhårt på ignorera metoden, röstläge och konsekvens. När jag hämtade Drutten så var starkarn helt förstörd med tanke på omständigheterna. När jag släppte ut hnm på hotellrummet så var han så liten, så rädd, så förbannad och osäker.

Jag satte mig ner på golvet, behöll skorna på (eftersom jag inte ville rycka till när han högg mig i fötterna, är så förbenat kittlig) och han attackerade mig, sprang framåt och skrek och bet mig, väste och backade och sen om och om igen. Genom att ignorera och fösa bort honom under en timmes tid så slutade med att han kröp upp i knäet på mig och somnade som en sten, och sov där sen hela natten. Här tjänade det ingenting till att använda rösten eller tonläge eftersom han var döv.  Men jag tror att jag tjänade så mkt tillit på det här sättet.

Sen när han kom hem har han varit supergo och rar, lite små naffsig till att bli väldigt naffsig nu ju äldre han blir. I helgen som var tog jag en dust med honom på allvar och han har blivit en helt annan iller!
Det jag behövde var att vara konsekvent i mitt teckenspråk och inte ge upp. Nu är den här killen säkrare då han vet hur han påkallar uppmärksam och han vet NÄR han får uppmärksamhet.

Så mitt råd är att vara konsekvent :)

Betiz
0
#16

Han är en av mina valpar, och de är väl handskade, jag spenderade all min tid med dem, och de är inte uppfödda i någon bur eller sådant.

och när det gäller mammametoden, så menar vi att fräsa åt dem, då det fungerat väldigt bra, och flera uppfödare här tipsade oss med den metoden. det handlar inte om något våld, som det värkar här. i stället för att säga nej, så har vi fräst åt dem. vet inte riktigt vad våld kommer i den biten? mina illrar här hemma är iaf vilket fall helt bitfria. och vi har inte slagit dem eller något sådant som det verkar låta här. tänkte klargöra det.

Sofieen
0
#17

Jag vill ha min bitfri. Hon har bara vart hos oss några timmar iofs, men hon biter såå jäkla hårt. Jätte, jättehårt. Jag har tofflor på mig och två tröjor, och två byxor.

Kan man lära illern att inte vara på soffan genom att bära ner den eller säga fy?

sarae
0
#18

#17 försöka kan man :) men de flesta illrar skiter högaktningsfullt i sådana restriktioner :) hade en dispyt mellan 04 och 06 i natt med 4 av mina illrar som ansåg att det var absolut nödvändigt att kraffsa hål på madrassen precis under min rygg. Vem tror ni vann? :P

Betiz
0
#19

#17 hhaha våran Elmer, älskar att vara på våra bord osv, han kan klättra och hoppa så otroligt högt. Men han lyssnar inte alls på oss när det gäller det. hehe. däremot har han slutat riva i mina blomkrukor :p

däremot är han och Lilith helt bitfria vilket är jätte mysigt =).

en kompis till mig köpte någon fyspray av något slag, vet faktiskt inte om den fungerar, för hans iller biter jätte mycket på allt och alla. ( iaf innan han köpte sprayen, han har gjort det nyligen)

Bayliz
0
#20

vad är det ni igentligen tycker är våld? bara så att alla står på samma vetande.

själv tycker jag inte att ta i nackskinnet är våld så vidare illern inte tycker det gör ont. om de gnäller har det gått förlågnt.

Sofieen
0
#21

# 17

Haha, Jag kan bara gissa vem som vann =)

Pjuh, vad skönt. Nu sover tösabiten. Vad skööönt! Jag blev helt slut. Jag tror helt seriöst att jag hellre skulle vilja ha 20 dagisbarn än en iller just nu Skrattande Vill att hon ska bli gosig!

Aviendha
0
#22

#20 Våld är givetvis att orsaka lidande, smärta eller skada! Sen kan även psykisk skada räknas in, på djur är detta oerhört svårt, de kan ju inte prata pom det ^^ På Phoenix är nackskinnet våld, han blir galen under tiden och skygg och rädd och hispig långt efteråt så på honom använder jag det aldrig, om jag inte måste hålla fast honom av någon underlig anledning, men det har hänt en eller två gånger på ett år tror jag.

De som är vana vid det från början kanke man inte kan säga att det är våld på, men jag kommer nog aldrig att börja med nackskinnsgrepp på en illervalp igen. Isf ska det vara en lugn invänjning med gotta efteråt för att underlätta ex öronpet eller tandskrap, men det finns andra metoder till att hålla fast dem där med..

När folk skriver "inget som hellst våld alls" så brukar man oftast mena att man inte tar nackskinnsgrepp, håller fast eller på annat vi fysiskt bestraffar illern mer än att möjligtvis putta bort den. Men det kan ju skilja mellan individuella uttryck med.

Ceciliaolucifer
0
#23

Jag tycker att våld är att grabba tag illern i nackskinnet och lyfta den. Eller kasta iväg den. Enda gången jag tar mina i nackskinnet är om dom med uppsåt går fram och hugger mig helt utan anledning.

Nu skulle mina inte gå fram och hugga mig utan anledning, då skulle jag bli MKT förvånad och orolig över vad som är fel.  Men valpbett är en annan sak :)

SpriteUtanSenap
0
#24

Det här låter jättehemskt kanske men jag gillar djur som bits.
jag gillar att stoppa munnen in i djurs munnar när de försöker bitas, hundar, råttor, katter och illrar. Med tiden lär man sig mönster på exakt hur de kommer att bitas och stoppar man handen eller fingret djupare i deras munnar kan de inte bita så hårt heller. Man lär sig också var handen/finger tar minst skada från var man har placerat mellan deras tänder. oftast hörntänder är där det inte gör ont alls.

När jag fick ta hand om tre fullvuxna illrar som var 3 år gamla, de var inte särskilt bra skötta. dvs dåliga på att gå till sandlådan och de bets ofta speciellt den tredje illern.

Förra ägaren var helt chockad över att jag var jätteglad över att få ta hand om tre bitande illrar, speciellt honan som bits konstant.

För mig är det en lek och jag stoppa handen i munnen på dem jätteofta. Nu har de slutat bitas helt och hållet. Ena bits löst men släpper direkt, de två andra har slutat bitas helt och hållet. fast den tredje kan bitas ordentligt men inte på fötter, händer eller annat förutom näsan. Det är skumt, jag har än så länge klarat mig men några vänner har fått några ordentliga bett på näsan. Hon gillar näsor..

De vänner som kände förra ägaren och har erfarenhet att dessa tre illrar var extremt jobbiga är nästintill helt lugna nu.

Jag har alltid tyckt om aggressiva djur och flera gånger har jag fått höra folk säga när de varnar om sina hund,katter, råttor, illrar osv  "men vad konstigt han/hon biter ju alla främmande, varför inte dig?"

Jag tror det handlar mkt om dominans. tvekar man eller visar någon form av rädsla så hugger djuret. Jag går istället fram och stoppar handen i munnen på dem. Fast när jag väl klappar t.ex. okänd iller eller hund så går jag ju inte överraskande fram, jag visar min hand, låter de lukta på mig sen klappar jag dem eller stoppar handen i deras mun om de försöker nafsa

När jag går på promenad med min döva iller skrämmer han de flesta hundar. De morrar och liknande men han ser dåligt och hör inte deras morrande så han går fram och då kan hundar kissa på sig av skräck för att de inte förstår att illern inte visar någon form av rädsla.  Trots att hunden kan t.ex. vara en schäffer, Jag tror dominans har stor betydelse när det gäller hundar och illrar.

Dessa tre illrar sover nu ofta i min säng och jag saknar den tid då de brukade nafsa på fötterna. jag tyckte det var kul att locka med foten och sen snabbt dra tillbaka den precis då de försöker hugga

Sara
0
#25

# 24 Haha, nice!

Sara

Aviendha
0
#26

#24 Jag vet inte om jag skulle kalla det dominans på det viset, kanske just handlingen att stoppa handen i munnen är dominans, men jag tror anledningen till att du inte blir biten är för att du visar noll rädsla, deras hot får ingen effekt och därför lönar det sig inte att hota med tänder.

Osäkra människor blir i regel alltid biten här, medan folk som inte bryr sig nämnvärt får samma reaktion från illrarna.

Loveferrets
0
#27

#26, haha samma här, våra gäster får ett trevligt välkomnande  Flört

Dom är rädda o har respekt för honom o han känner ju av de.

#21, Ändra teknik, de gäller att ni har tålamod o mer tålamod och ännu mer. Ni måste visa att han inte kan ta kommandot över er.

tortoise
0
#28

Hej! Känner igen det där! Har själv två stycken små illrar som var precis sådär när de var små. När min Love var i samma ålder som din lille är nu så hade han en sån period. Det är tyvärr bara att stå ut och framförallt vara konsekvent- det är alltid du som ska "vinna" alla gånger om han så testar dig 0200 på natten eller 1500 på dagen. Gå ut och gå! Dels får han ut överskottsenergi, dels blir det hjärngympa och framförallt- om han inte är på sitt revir så blir du en trygghet. På promenaden kan du också prova olika regler- till exempel att han bara får gå på din ena sida- beröm honom när han gör det- det tränar eran kommunikation samtidigt som det kan vara bra att han faktiskt gör det om ni bor i stan. Vissa dagar fick jag gå ut med Love i två timmar, ibland flera promenader. Din iller kommer att testa dig kanske i några veckor- var konsekvent-testa dig fram till vilken "Nej-metod" som han lyssnar på, det kanske tar ett tag innan ni hittar rätt- och glöm inte bort! Han är bara valp än fast det känns jobbigt nu så kommer det bli bättre! Kela mycket med honom när han är lite trött det kan också hjälpa! Lycka till och ge inte upp! Allt det som känns jobbigt nu och allt det som du får jobba med nu kommer att ge dig en mysig kille senare!

tortoise
0
#29

Just det..Det är inte alla illrar som hatar citron.. Love älskar det!

SpriteUtanSenap
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#30

En av mina illrar den som är elak mot alla mina vänner älskar också citron.

Hon är snäll med migg så länge jag ger henne uppmärksamhet varje dag, annars biter hon mig på fötterna när jag sover.

Det finns många pareller mellan henne och att ha ett förhållande med en kvinna tycker jag.

De två hanarna jag har är däremot mer som att ha två 3 åringar i hemmet.
Ligger jämt deras leksaker mitt på golvet, man måste jämt städa efter dem.

tortoise
0
#31

#0 Har ett litet tips till dig! Här hemma har det funkat! Det står beskrivet i en grå fakta-ruta i boken Ferrets for dummies.

När du bär omkring din iller, klappa och pussa henne/honom mycket och ofta i nacken (Obs! när du börjar med denna metod klappa enbart först-pussa när illern har vant sig) gör det här ofta! Det verkar lugnande för illrar som biter mycket. Jag har gjort det på Love sen han var liten och senare på mina andra illrar- fungerar jättebra, men tar ett par månader innan illern lugnar ner sig, vad det är som gör att det fungerar vet jag inte.

Loveferrets
0
#32

#31, det känner jag oxå väl igen, jag gör det jätteofta och har även gjort det när han bet som värst,