Tessie dålig :0(
Vi har flyttat till en underbar villa i stan. Tessie ha fått ett eget rum av en omgjord klädkammare med fönster. Vi har lagt nytt golv där och vi har tagit bort dörren mot en hög grind med genomskinlig plast så hon kan titta ut på barnen som leker i sina rum. Ungefär varannan dag/kväll är vi ute och går i trädgården och hon skuttar och hoppar vilket var längesen hon gjorde. Hon trivs! Men så de senaste två veckorna har hon tacklat av rejält. Hon äter dåligt och kissar här och där för jämnan. Hon har magrat mycket. Ja hon är 6,5 år gammal så den omtalade cancern har väl drabbat henne med. Jag vill inte… Imorn är de stor risk att jag ringer vetrinären får en tid. Hon är min sista iller jag har kvar. Jag har varit i ett sådant dåligt fysiskt skick själv att jag ej haft ork för en ny liten fyrfota vän…
Snart är de väl dax att leta omplacering igen…
Om man ändå kunde rå över döden :0(
Stackar Tessie och dig, vet hur det känns och hur du är med dina illrar. Men som du säger så är hon uppe i den åldern då cancern börjar göra sig känd. Jag har själv 2 damer här hemma som snart är 6 år, men jag hoppas att dom har många år kvar hos mig. Men jag känner med dig Tanja det vet du, kramar till dig och lilla Tessie
Beklagar! Det är alltid tufft att säga adjö.
Sara
Mina illrar som jag har haft under årens lopp har varit mina skyddsänglar och mina familjemedlemmar och fastän jag numera har barn och familj så hör de till familjen. Jag önska jag slapp detta beslut men vi har alla varit där eller kommer att vara där en dag… :0(
Hon äter knappt något från sitt torrfoder men ikväll åt han både kyckling och bacon från vår middag…
Jag förstår hur du känner. Jag har en 6åring här hemma som är sjuk och går på prednisolon. Hans hjärta hoppar även över ungefär var 4e slag och han har blivit vingligare på bakbenen. Jag kommer inte låta honom bli skinn och ben och den dag han inte längre vilja följa med ut och gå eller busa här inne, det är för mig starka tecken på att han inte mår bra längre… Han är min första iller och den enda iller jag känt så total kärlek vid första ögonkastet med. Han kommer lämna ett stort hål efter sig och jag har fortfarande inte riktigt fattat att han är sjuk…
Tänker på er, det är ett tungt beslut, men gäller att inte vara självisk.. :(
Sajtvärd på Iller.ifokus
Vill inte riktigt säga beklaga än för det behöver ju inte vara nått allvarligt, eller är det bestämt att du ska ta adjö ? ska hålla tassarna här hemma att det inte är cancer i alla fall, uppdatera gärna hur de går när du pratat med vett..
kramar om dig..
Starta ny diskussion