så söt men det liknar nog lika mycket en mink men gud så svårt …

Oj det var svårt och se, sen är jag inte supervan att se en vildiller heller.

Vildiller valp. Helt klart. gissningsvis en 5 veckor gammal.

Om bilden inte vore så suddigt skulle det nog vara lite lättare, men förstår om det inte är lätt att fota heller.

Jag skulle nog tippa på mink. Alternativt vildiller. Tror inte det är någon förrymd tamiller iaf.

#3: Ah se där sarae är snabb nog att se vad det är. Toppen. =)

#3 , oj hur kan du veta de ? hehe

Det där är absolut ingen mink utan som Sarae redan har skrivit en vildiller. Håller även med om åldern, strax över 5v i och med att den har öppna ögon och ändå är såpass liten.

Det är ingenting man har i sitt hem utan det finns kunnigt folk som kan hjälpa till att rehabilitera dessa och få ut dem i det vilda igen.

#7 stor skillnad på iller och mink i utseende ;)

#7 okej vad är skillnaden ? Jag undrar bara av nyfikenhet för har aldrig sett en mink valp.

#8, o hur ser man att det är en vild illervalp o ingen tam ?

#10 för det första har minkar en helt annan kroppsbyggnad och framförallt huvudstrutur. Kraftigare, bredare huvud, och annorlunda öron och ögon placering, som gör det lätta att se skillnad på dem. Sedan skiljer de sig även i färg och mask, samt pälstyp.

#11 här är det först och främst färgen. Så mörka illrar, särskilt som valp, finns i stort sett inte i sverige, Sedan har en vildiller valp och en tamiller valp annorlunda huvudstruktur, och öronplacering samt öron struktur. Sedan av vad jag själv har noterat så verkar det i stort sett bara vara vildillrar och blackselfs (som det bara finns en av i sverige för övrigt) som föds med helt solid nos. På mörkt viltfärgade tamillrar, som te mina valpar, så mörknar nosen istället efter hand, och det kan på vissa individer ta flera månader innan nosen är helt solid.

Och sist men inte mints; sannolikheten att någon drullat bort en  knapp 5 veckors valp är inte så stor ;) Dessutom är det väldigt vanligt att vildillervalpar hittas så här års, och ofta i den här åldern eller yngra. och det som är så dumt i det hela är att de beteer sig precis som vanliga tamillervalpar i den här åldern. Så många tror därför att de är just det, och bestämmer sig för att behålla dem. Det är först när de blir lite äldre som problemen brukar komma.. och då kan de ofta vara försent att rehabilitera dem, och endast avlivning kvarstår.

#12 jaha okej.. tack för att du förklarade.

#13, o här blev jag ännu klokare hehe okej tack till dig med…

Jag visste inte de här alls så de var en ny lärdom.

Men bör man alltså släppa ut den i de fria nu då eller hur gör man ? Tänk om man släpper den mot en säker död, fy så hemskt !! .

citat från mitt inlägg.. "till dig med" men aaaaaaaaaaaaaa, var ju samma person, sorry hahaha

#14 det bästa vore i första hand att se om mamman inte kan finnas i närheten, i andra hand är rehabilitering det bästa. En sådan liten valp klarar sig ännu inte utan mamman i naturen.

#16, nä jag tänkte väl de, men var får man den rehabiliteringen då ? Hur ska man finna mamman ?

tja.. om det inte är så att mamman är död, eller har övergivit valpen av en eller annan anledning, så brukar de hålla sig i närheten av där valpen hittades till en början. Viltrehabiliterade finns det lite här och var i landet.

Kan ev. ha en lösning på gång. Sitter i telefon, återkommer om en stund.

Men hjälp, vad ska vi göra med den???

Ska jag se om jag får in flera bilder på den?

#20 jag har skickat ett pm till dig ;) Har även kontakt med ulrika i #19 

klicka på det binklande kuvertet / 1 nytt medelande i högra hörnet ;)

#18, jaha okej,,  hoppas nu att Ulrika har en lösning,,

#20 Lösning på gång!! Läs ditt pm.

Hej på er igen. Lite bättre bild hoppas jag :-)

Söt som socker

#24: Det var helt klart en mycket bättre bild. Ser supersöt ut. =)

Otroligt ljuvlig!! Det är sånt här som gör att folk behåller en vildiller för de ser så "nallebjörns-aktiga" ut. Och senare när valpen växer på sig och får åsikter så är det inte så roligt längre.

Och då är det mycket svårare att få hjälp och många "ägare" avlivar då illern istället. Mycket ledsamt.

Men det kommer att lösa sig för valpis, ska bara sammanföra rätt personer nu.

#26: Det låter ju toppen Ulrika. =)

men jissis så söt den eeeee aaaa, hopppas hoppas hoppas det ska ordna sig till slut, ni får uppdatera här sen om vad som händer den lille…

Det är deffenitivt en vildiller valp du har där, Har själv en vildillermix och han var minst lika mörk när han var liten som den här är. Han är som synes nästan lika mörk än trots sina dryga 3 år som han har på nacken. Tyvärr så försvann hans babyfoto förra sommaren när jag fick in virus på datorn, på fotot är han knappa 2 år gamal.

#29, Vildillermix är det en blandning av tam och vild ? Hur kan en o samma iller vara de ? Om så är fallet så borde man ju kunna få en vild till tam oxå ?

#30 om man para en vild iller med en tamiller får man en hybrid eller en vildillermivad man nu vill kalla det för

Så här ser en mink ut, den är mera brun än svart i pälsen, iallafall den vilda Minken. Farmade minkar kan vara både bruna, svarta och vita i sina pälsar.

#31, jaha så de går att para en vild o en tam hehe.. ? Eftersom en tamiller är så snäl loch en vildiller bitsk så trodde inte jag att det gick ihop hehe

Tur du finns Sarae så du kan förklara för mig

#33 vildillrar är inte bitska. de är vilda djur helt enkelt. och det är inte synonymt med bitskt eller aggressivt.

#32, men den var ju inte alls söt nånstans, förlåt men jag tyckte inte de.. inte om man jämför illrar hehehe.. Har du bild på en mink valp oxå ferretgirl ?

#34 kan faktiskt intyga det med det sällsynta mötet hemma hos dig, skillnaden är färgen och den där urtids stanken. Men agressiva kan jag inte kalla dom.

Ja #30#, en vildillermix är när en tamiller tik (oftast) blir parad med en vildillerhane. Då föds hybrider som vi här kallar för vildillermixar. Dessa är svårare att få tama, och det tar jätte lång tid att få dom att inte bitas. För Aslan (min första mix) tog detta 2½ till 3 år innan han slutade att bitas först och fråga sen typ. Jazz och en del av hans syskon (iallafall hans bröder) var lite lättare och tog inte så lång tid att få så pass tama att dom inte biter längre även om det tog mig knappa 2 år att få Jazz tam. Detta kan man inte säga om hans syster Electra/Ellie, hon har inte lärt sig än att man inte ska bitas. Utan hon sätter tänderna i både mig och dom andra illrarna så fort han får tillfällighet till det, det är bara ca 2 månader sedan hon bet mig så sist så illa att naglen på mitt vänstra långfinger nu har trillat av. Hon kommer troligen att avlivas då hon är så aggresiv mot både människor och djur, och eftersom hon är som hon är så kan jag inte ha henne ute när någon annan iller är ute. Hon tom biter genon gallret i buren jag får ha henne i när dom andra är ute, missförstå mig nu inte, utan även hon får vara ute ett par timmar varje för och eftermiddag och då är dom andra instängda under denna tiden. Så även om jag är van vid mixar, så skulle jag aldrig någonsin ta in en vildiller i mitt hem. Jag hade sett till att få den omhändertagen av någon som får lov att ta hand om vilda djur under det att dom blir friska eller avvanda från att dricka välling/mjölk.

#37, okej, Men trots att Aslan var en blandning så blev han ju bitfri, iofs tog de nått år men han blev ju snäll.. sen tog det mindre tid att få Jazz o hans brödrar snälla, Det är alltså bara Electra/Ellie som fortfarande är aggressiv ? Jag missförstår dig inte alls, jag hade aldrig hanterat en mix själv och det är modigt av dig att låta henne springa lös som hon gör ibland. När ska du ev avliva henne ? Går det inte att omplacera henne till nån som är van vid mer vilda illrar ?

Personligen så tror jag allt handlar om hur mixen avlats fram och hur den fötts upp. Jag har träffat många mixar som är helt hanterbara och inte bits, dom är helt enkelt bara lite försiktigare än våra vanliga tamillrar, och ibland snäppet intelligentare :) Jag tror helt på att föra in mer vilt i våran illerstam då den i dagsläget är såpass sönderavlad att varannan individ är besläktad. (För att tillägga så har jag själv en mix hemma som är 3 år.)

Valpen er jo bare nyyyyyyyydelig

Håper den kommer til kyndige folk, og kan avvennes og komme ut i det fri igjen. Lykke til til søtnosen.

#38# Vågar inte omplacera henne som hon är. Även om hon kommer till en som har många års illervana, så kommer hon att fortsätta att bitas. Och hon kan inte vara med andra illrar för då finns den risken att hon biter ihjäl dom vid första bästa tillfälle som ges. Har tid till henne på måndag kl 11:00. för avlivning hos Din Veterinär här i HBG

#39# Ellie har fått samma uppfostran som alla mina andra illrar har fått, så det ingen skillnad på den punkten. Däremot tror jag att hon har ärvt mer av sin pappa än alla dom andra har gjort, och den erfarenheten jag har av tikar är att dom har ett lite annorlunda humör än vad hanarna har i genomsnitt.

#41, okej, hoppas det går bra på Måndag hos Torkel,, Hur gammal e hon ? Du har ju inget annat val här så jag förstår dig abslout. Hoppas bara hon inte hugger stackars Torkel. Du kan ju uppdatera hur det har gått sen (om du vill) ..

Ellie är dryga 3 år gamal nu. Och det blir jag som håller henne när hon får dom 2 sprutorna, en som hon blir totalt avslappad av (förhoppningsvis). Och sen överdosen av sömnmedel som dom ger i magen på henne, så biter hon sä är det mig hon kommer att bita ingen annan.

#43, oj det låter inte alls som ett trevligt besök, hoppas så att det ska gå bra. Men måste hon ha den där avslappnigssprutan oxå ? Varför ger dom den sista i magen ?

PÅ Mira gav dom henne bara en o den satte dom i nacken …

Beroende på vilket medel de använder så kan djuret bli illamående. Att man ger avslappning innan gör att djuret i princip blir medvetslös och inte blir dålig.

En sjuk iller dör ganska snabbt medan en frisk iller kan ta ca 20 minuter på sig.

#45, det förklarar varför det har gått på bara nån enstaka min tills mina somnat in..

ta reda på tel til viltskoren (stavning) nu när du vet att det är en vild så ska upp lyssas att vilda upphittade djur ej får hållas mer ä 48 tmmar i ett privat boende. lycka till

#47, så det finns en gräns oxå ? Då hoppas jag att lösningen går fort.

www.viltjouren.se

jo, det hoppas vi nog alla :)

Vilken ljuvlig liten valp, skönt att en lösning är på G redan så det slutar lyckligt för honom/henne=)

Allting har löst sig för valpisen och upphittaren har inte kvar honom längre. Den är på väg nu för att bli rehabiliterad.

Så vi kan avsluta tråden med att önska bebisen jättelycka till i framtiden!!

#52 Åhh va skönt att höra=) Måste vara spännande att få rehabilitera en vildillervalp, dock synd att h*n inte får träffa sin mamma igen..

Lycka till valpen!=´)

Så skönt att höra hoppas allt går bra..

#52: Vad bra att det har löst sig. =) Hoppas att allt kommer gå bra.

#37: Varför avliva om det nu kanske finns någon som kanske kan ta hand om den? Som klarar av att ta han om vildiller mixer?

Av vad jag har sett och förstått så måste man behandla en vildillermix annolunda, genom att man inte ska tygla den med våld/dominans.

Utan man kan få den bra med hjälp av andra medel.

#45 Det är inte sant. En sjuk iller kan ha såpass dålig cirkulation i kroppen att det tar länge för avlivningsvätskan att nå alla vitala organ. Dessutom tycks vissa individer vara mindre känsliga än andra, oavsett om de är friska eller sjuka. Sen är det också sprutan djuret får innan avlivningsvätskan som kan göra att de kräks. Efter den sprutan (med lugnande) tar det 5-15min innan djuret blir trött, sen kan man ge avlivningsvätskan på valfritt sätt (i buken, i en ven eller i hjärtat). Den sprutan är det meningen att de ska dö av direkt.

#47#49 När det gäller minkar och illrar är det ingen vits att kontakta viltjouren (än så länge). Jag pratade med henne i fredags och hon sa då att hon inte tar emot något av djuren eftersom hon inte har tillstånd för det.

Vet för en tid sen då det var en bekant som hade funnit en mink valp, hon hade tagit med den till jobbet o lagt den i en låda med filt i, hon ringde oxå runt överrallt men det var ingen som ville ta emot den, liksaå veterinärer, hon fick info hur hon skulle hjälpa den på bästa sätt men den skulle nog inte överleva ändå, hon gjorde dock allt för den men tyvärr så dog den, precis vad andra hade sagt.

Men jag hoppas denna vild iller överlever.

# 56 Ok, så har jag inte fått det förklarat för mig.

Försöker man dominera och trycka ner en vildmix kan det vara jättesvårt att få den tam. Dessa djur är oftast känsligare gällande att bli dominerade. Det bästa är att hitta en balans där man accepterar varandra och har respekt för varandra istället för att försöka vara någon slags ledare som inte visar respekt för sina undersåtar. Detta är oftast A och O när man har en vildmix som har mycket vilt i sin framtoning.
Jag förstår att man "måste" avliva vildmixen om man inte lärt sig att hantera den och man bara försökt att dominera den.. Men då ska man också ställa sig frågan om man verkligen försökt få den "tam" på rätt sätt och om man verkligen ska ta hand om mixar i framtiden.. Gör man samma misstag där också så är det ju ännu en iller som får sätta livet till- kanske helt i onödan.

Godt å lese at det har ordnet seg for den lille

#58 Jag ser det dagligen…