Enligt mig så måste man inte ha flera illrar, är man hemma mycke o kan lägga tid på illern så räcker det med en, däremot om man jobbar o e borta mycke så bör dom minst vara 2 då det är sällskapsdjur. annars är det synd om illern om den måste vara ensam ofta, men de tycker jag oavsett vilket djurslag.

Har du aldrig träffat någon i verkligheten så rekommenderar jag att du gör de ett antal ggr först, prata med människor som haft iller länge o få så mycke info som möjligt, du bör vara 110% säker på att det just är en iller du vill ha så man ska slippa omplacera den efter ett tag.

Jo, det är ju som en innekatt då ungefär. :) Man gör det för att dom ska SLIPPA va ensamma men dom kan vara ensam om man har tid för dem och är inga flockdjur så sett..? :) Tänkte nästan at det va så men jag ville kolla här! Sen finns det uj t ex möss, råttor osv som MÅSTE ha kompisar..

Ja, självklart. Det är därför ja är ute redan nu trots att jag inte har råd än :)

Vi har en iller, Hon trivs bäst att vara ensam, Vi hade två men hon vart ganska så svartsjuk när vi inte höll på med henne. Så nu har vi bara en iller och hon trivs jätte bra som ensam iller.

Jag har också bara en iller, hon verkar må bra för det :)
När jag är hemma brukar jag försöka leka med henne så
mycket som möjligt så hon inte ska ha tråkigt, men oftast
går hon bara och lägger sig, så hon får fan skylla sig själv ;)

Här har vi också bara en iller, men han gillar promenader så det blir det varje dag.

Det är ju olika från iller till iller vad de trivs med och vad de kan vänja sig vid. De flesta jag känner och har träffat älskar sina kompisar. Alla som sett hur illrar leker med varandra inser nog att de har roligast ifall de är två.

Jag har ett tajt sammansvetsat gäng på 8 stycken här hemma som inte gör mycket utan varandra. De som har träffat på dem vet att de även sover i en stor hög. De skulle nog bli väldigt olyckliga ifall de var ensamma.

Sen har jag min nionde iller som skiter fullständigt i andra illrar och tycker inte de är vare sig intressant, roliga eller ens nödvändiga över huvudtaget. Hon skulle trivas alldeles utmärkt utan andra illrar. Däremot skulle hon nog inte trivas med att vara själv för hon sover och leker med katterna istället. Förutom med mig förstås.

Djur har ju ett annat sätt att prata och leka med varandra som vi inte kan härma hur gärna vi än vill.

Däremot inte sagt nu att de illrar som bor ensamma är olyckliga på något vis. Det är ju upp till ägaren att känna sin iller så väl att man vet ifall den trivs eller inte. Och fördelen en ensam iller kan ha över de illrar som är fler är ju husses eller mattes 100% uppmärksamhet.

Jag har en iller. Hon trivs med vissa andra, men hon älskar att leka med lillkatten (som är lite mer än ett år). I många fall är katten roligare än vad det är att leka med mej. Sen har jag en katt till som äör typ 5-6 år, men den katten är inte direkt illerälskare, men accepterar läget, men den katten är det jätte kul att retas med och katten är för snäll för att säga ifrån (hon fräser bara och går). Så hon funkar som ensam iller, men hon skulle nog inte säga nej till någon kompis heller (men där säger jag ifrån för tillfället- skaffar gärna någon mer, men det får bli senare när jag har bättre ekonomi).

Måste och måste.. Hade en iller från början och han fungerade själv, men nog uppskattade han leken och stojjet och sovkompis när han fick sällskap. Har en iller nu som inte klarar att vara själv, hon slutar leka helt, äter knappt och vägrar göra annat än att sova när hon blir ensam. Hade det inte vart för henne så hade jag inte skaffat tredje illern så fort när första dog, men hon rasade i vikt och var helt apatisk. Hon blev likadan när den andra var inne på sjukhuset ett par dagar med. Så nog skiljer det massor! Generellt tror jag dock att tamillrar (trots att deras vilda fränder är ensamlevande) uppskattar sällskap.

Tack för era svar! :)