
kastrering på honor
Hej! Vet inte om detta inlägg tillhör just katogerien "iller beteenden". Men jag satt och läste lite fakta om tamillrar och om vildiller och blev lite fundersam på en sak.
Man skall ju helst kastrera en hona som man inte skall använda till avel just för att hon kan få en sjukdom vid namn anemi. Men hur blir det för vildillerna då? Tänk om en hona är på ett område där det inte finns någon hane? Dör hon då eller kommer hon gå runt och vara i löp hela året tills hon har blivit betäckt?
Sen vet jag andra som inte har kastrerat sina honor och honan har dött vid 8-9 år ålder. Och då har man inte gett henne p-piller heller. Och att det är helt vanlig kattmat som man har gett illern.
Jag blev bara lite fundersam och hoppas att jag får svar. =)

Att ge vanlig kattmat, vad menar du med det? Är det kattmat av högkvalite du menar så är det inga problem. men vanlig kattmat som Friskies och Whiskas rekomenderas inte då de kan få invärtes fel som inte syns.
Det där med att jämföra den vilda illern och den tama illern går inte så bra. Vi har förändrat den tama illern för att ha den som husdjur vi har avlat på den på ett sätt som aldrig skulle ske i det vilda. Så tyvärr går det inte att jämföra.
Men om man tittar på det där med att kastrera så är det så att det kan gå bra att ha sin iller okastrerad, men det kan också gå så såligt att ens iller dör.
Frågan är vad man är beredd att riskera.
Är man villig att riskera att ens hona dör i anemi då låter man bli. För risken finns där nämligen. Men visst kan det gå bra.
Mvh Åsa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Saken är väl den att den vilda illern har helt naturliga ljusförhållanden vilket har stor betydelse vid löp. Sen så är det ju som Åsa skriver, väldigt svårt att jämföra tam och Vildillern på den punkten. Risken för anemi sker ju just för att illern inte tas ur löp och våra tama illerhonor har längre löpperioder än den vilda bla beroende på levnadsförhållandena. Tror att farmade illrar (som lever 100% utomhus) har lättare att själva reglera sina löpperioder än vad en inomhuslevande iller har. risken för anemi uppkommer varje gång illern får löpa för länge utan att tas ur löp.
Visst kan du ha en okastrerad iller som lever på "skitmat" i 8-9 år men frågan är hur bra den illern mår och hur gärna man är villig att riskera sin illers liv pga av såna saker. Många av dessa illrar som faktiskt klarar av dåligt foder och sämre förutsättningar och ändå levt till hög ålder tror jag personligen nästan har "dött ut". dom tillhör den "gamla" och inte så sönderavlade generationen. Men det är helt mina egna spekulationer.
Sajtvärd på Iller.ifokus

okej. Tack för svar. Trodde först inte att jag skulle få svar. Men det är väl som du säger Jossan att det tillhör väl en gammal ras.
Så tam- och vilderiller är sån stor skillnad. Jaja…
Så nu har man blivit ännu klokare än vad jag var i går =)
sakne med tam och Vildillern är nog i största del HUR dom lever sina liv. Skulle du ta in en vildiller och utsätta den för samma saker som en atm så tror jag att den skulle drabbas av anemi precis i lika stor utträckning som en tam.
Sajtvärd på Iller.ifokus
#2 Det stämmer. Illrar som lever efter naturliga ljusförhållanden, går oftast i brunst senare och har en kortare brunstperiod.
/Ammi