Iller iFokus

Iller

Etikettoff-topic
Läst 492 ggr
Ferret.YinniZ
0

OT- Svår uppgift! Hjälp!=/

Tills på fredag (den 1/12) har jag fått en mycket svår uppgift och jag har ont om tid och är så förvirrad, vet itne vart jag ska börja.

har gått in på studieteknik.ifokus och frågat men har inte fått något svar:S ¨men jag tror att någon här kasnke har något i alla fal=)

 Uppgiften lyder:
"Vilka var orsakerna till att Alexander den store lyckades lägga under sig det persiska rikeT?(alltså erövra)

 Det min lärare vill veta nu är inte hur han bar sig åt med soldater m.m utan hur hans om en helt valig medborgare kunde klättra sig så högt. genom personlighet osv…

förstår ni på ett ungefär vad jag menar?=)

jag hade hoppats på att nån kanske kunde ge mig tips på var det fins fakta(har letat massor) och hur jag skulle kunna söa efter fakta. kasnke någon "vet hur det kan ha gått till?

hoppas någon har några förslag=) tack!:D

Smeagol
0
#1

Ett tips kanske kan vara att se filmen Alexander. Där borde man få fakta. Om det är den alexander du menar??

Smeagol
0
#2

Alexanders far Filip II enade de grekiska stadsstaterna under sitt eget styre. Efter Filips död ärvde Alexander ett mäktigt rike och en av dåtidens bäst tränade arméer. Med sin armé och med hjälp av de grekiska stadsstaterna besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket. Under sina krigståg grundade Alexander ett flertal städer, av vilka den mest kända av dem är Alexandria i Egypten. I dessa städer bosatte sig greker. Alexander införlivade även trupper från andra folkslag i sin armé och uppmuntrade äktenskap mellan sina män och perserna. Alexanders erövringar gav upphov till den så kallade hellenismen, under vilken den grekiska kulturen spred sig ända bort till Indien.

Här är lite fakta som kanske kan vara tillnågon hjälp,

Smeagol
0
#3

Fattar inte det där att han skulle vara en vanlig medborgare?? Vad menar du med det??

Smeagol
0
#4

http://www3.lu.se/klass/klasspr/smrg/alex.html Här är en länk. Tänkte på det första som står det. Det var lite om hans personlighet osv.

Ferret.YinniZ
0
#5

#1 tack för svar!:D
joda,.har sett filmen 1,5 gång=) har den tyvärr inte hemma nu.:S
åh..tackar! ska läsa egenom den där faktan:D

#3 jo, han var först en helt vanlig grekisk medborgare men sedan så blev han regent:P

Smeagol
0
#6

#5 #3 ja men de stog ju att hans pappa var kung!!

Ferret.YinniZ
0
#7

hmm..där står det att han ärvde ett stort rike:S…aha…:P

Ferret.YinniZ
0
#10

Tack snälla! får se hur det gå rmed engelskan;) men det ska nog funka:D
vad skulle jag göra utan er?!;D

sarae
0
#11

behöver du hjälp med engelskan e det bara att hojta till! jag finns här å på msn ;) Lycka till!

Ferret.YinniZ
0
#12

#11 okey.tack:D

Faxlin
0
#13

Alexander den store (Alexander III), 356-323 f.Kr., kung i Makedonien från 336, erövrare av det persiska riket. A. var son till den makedonske kungen Filip II och Olympias från Epirus.

Första år. A:s lärare var filosofen Aristoteles. Militär utbildning fick A. genom att deltaga i faderns krigståg. Sedan Filip mördats 336 blev A. efter en kort maktkamp vald till hans efterträdare. Han övertog samtidigt faderns ledarställning i Grekland. A. inledde sin regering med att föra krig mot thrakiska stammar s. om Donau. Ett uppror i Grekland, som utgick från Thebe, tvingade honom avbryta fälttåget. När han nedkämpat upproret, jämnades Thebe med marken i avskräckande syfte.

Tåget mot storkungen. Filip hade planlagt och förberett det fälttåg mot Persien som A. inledde när han i maj 334 förde en här på ca 40 000 man över Hellesponten. Den första drabbningen stod vid Granikos, där det persiska lokalförsvaret nedkämpades. Efter att ha befriat grekiska städer vid mindreasiatiska kusten förde A. hären till anatoliska höglandet. Under vintern besökte han bl.a. Gordion med den berömda vagnen och knuten (se gordiska knuten).

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Faxlin
0
#14

Våren 333 hade perserkungen Dareios III samlat en stor här för att slå tillbaka den makedonska invasionsarmén. Ett stort slag stod vid Issos i n. Syrien. Härarna möttes i ett pass mellan hav och berg, vilket hindrade perserna från att dra nytta av sin numerära överlägsenhet. A. vann en övertygande seger, medan Dareios tvangs ta till flykten. A. förföljde inte sin slagne motståndare utan oskadliggjorde först de persiska flottbaserna i Libanon. Därefter övertog han det persiska väldet i Egypten, där han hälsades som en befriare. Under sitt drygt halvårslånga uppehåll där grundlade A. bl.a. Alexandria i västdeltat. Han företog också en sägenomspunnen expedition i libyska öknen till Siwaoasen.

Slutstriden mellan A. och Dareios stod vid Gaugamela på ett slättområde vid Tigris övre lopp hösten 331. Den persiska hären var mångdubbelt större än den makedonsk-grekiska men blev totalt utmanövrerad genom A:s strategi. Dareios drog sig under flykt tillbaka till det iranska höglandet, där han sedan mördades av sina egna. Förstörelsen av palatset i Persepolis utgjorde slutpunkten på denna del av A:s fälttåg.

De iranska och indiska fälttågen. Under de följande fem åren övertog A. de vidsträckta persiska besittningarna mellan Mesopotamien och Indus. Han tog först upp förföljandet av Dareios, sedan av Bessos, som efter mordet övertog kungavärdigheten. Under strapatsrika marscher och farliga småkrig trängde A:s här ända upp till Jaxartes i Uzbekistan. För att säkra sitt välde grundlade han städer, av vilka de flesta fick namnet Alexandria och försågs med ett ledarskikt av grekiska kolonister. Under kampanjerna i dessa avlägsna områden uppstod konflikter mellan A. och hans makedonska stab p.g.a. att kungen övertog det persiska hovceremonielet, som bl.a. omfattade proskynes, en underdånig hyllning till en allsmäktig härskare.

Även Indusdalen, som endast formellt hade stått under persisk överhöghet, införlivades med A:s rike. Den indiske kungen Poros besegrades vid Hydaspes 326 men fortsatte sedan sin regering som lydkung. Ett myteri vid Hyfasis hindrade A. från att förverkliga sina planer att också underlägga sig Magadhariket vid Ganges. Återfärden från Indus deltaområde till de västra riksdelarna anträddes sensommaren 325. Nearchos förde befäl över flottan, medan A. ledde den farofyllda marschen längs kusten, varvid hären hade stora problem att forcera den gedrosiska öknen.

Riket konsolideras. Under A:s mångåriga frånvaro hade upplösningstendenser gjort sig gällande i rikets centrala delar. Efter sin återkomst till Susa tidigt 324 bytte A. ut illojala persiska ståthållare och andra befattningshavare som fått stanna i sina gamla ämbeten mot makedonier. Han försökte också med olika medel skapa en gemensam makedonsk-persisk elit i sitt stora rike. Han anordnade massbröllop mellan makedonier och persiska kvinnor. Själv var han gift med Roxane, som kom från en förnäm sogdiansk släkt. Vidare fick unga perser militär makedonsk träning, vilket väckte stor irritation hos A:s gamla landsmän.

Under den sista delen av sin levnad var A. sysselsatt med att förbereda en flottexpedition runt den arabiska halvön. Möjligen umgicks han också med planer att göra ett erövringståg till västra medelhavsområdet. Tronföljden var inte ordnad vid A:s oväntade och hastiga bortgång i Babylon juni 323. Troligen drabbades han av en febersjukdom, men det uppstod snart rykten om att han blivit förgiftad. Höga makedonska officerare övertog ansvaret för A:s rike, som under den följande perioden, den hellenistiska, sönderföll i flera självständiga stater. De viktigaste var de ptolemeiska, seleukidiska och thrakiska rikena samt Makedonien.

Källor. A:s erövringståg gav snart upphov till en rik litteratur, som till största delen gått oss förlorad. Våra källor är sena, men speciellt Arrianos från mitten av 100-talet e.Kr. försökte bygga sin framställning på skrifter av män som deltagit i tåget. Ca 300 e.Kr. sammanställdes Alexanderromanen, som delvis består av icke autentiska brev.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Faxlin
0
#15

Alexanderromanen, sagokretsen kring Alexander den store. Den äldsta levnadsskildringen, från Egypten ca 200 e.Kr., går under Kallisthenes författarnamn. Bland medeltidens många översättningar och omdiktningar finns en svensk verstolkning från ca 1380.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Faxlin
0
#16

gordiska knuten, benämning på den komplicerade surrning som förband oket med vagnsstången på en helig vagn i Zeustemplet i Gordion. Den som löste knuten skulle enligt en spådom bli Asiens härskare. Alexander den store sägs 334 f.Kr. med sitt svärd ha huggit av den, varav uttrycken "alexanderhugg" och "lösa den gordiska knuten" för drastiska problemlösningar. Enligt en annan version drog Alexander ur den sprint som höll ihop knuten, vilket är mer sannolikt, då svärdshugget antyder ett från Alexanders sida oväntat förakt för gudarna.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Faxlin
0
#17

Jag vet inte om detta är någon av informationen du kan tänkas behöva. Men hoppas du får lite hjälp av det i alla fall. Ska nu knöka ner mig i sängen och kika på en film. Förhoppningsvis somnar jag.
Men behöver du mer hjälp så hojta till så ska jag se om jag kan hitta mer i morgon (eller senare i natt)
Mvh Åsa

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Ferret.YinniZ
0
#18

#17 tack så mycket:D jag tror säkert att det finns något matnyttigt där:D jada…gör det du! det är du väl värd:D som tur är så är Sara snäll att hjälpa mig och nu känns det som att jag är på gång=)

Faxlin
0
#19

#18: Vad bra att du får hjälp. ;-)

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Madde
0
#20

Hur har det gått Ferret.YinniZ???

Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Ferret.YinniZ
0
#21

#20 Det har gått riktigt bra tack:D jag lämnade in en "mini uppsats" men mest text av alla;) så det var ju kul det i alla fall=) tack åter igen Sra för hjälpen!:D