Glukosvärdet förändras om illern är stressad, så de kan lika gärna vilja göra en dubbelkoll.

Det är väldigt vanligt med insulinom på äldre illrar och det finns flera fall där illern har levt 1-2 år med medicinering.

Jag vet faktiskt inte om någon annan sjukdom som reglerar glukoset, förutom diabetes då.

Glukosvärdet kan precis som Mimmi säger öka om illern är stressad samt om illern nyss ätit. Veterinären har rekomenderat mig att låta illern äta mat ca 2 timmar innan provet och ha samma förutsättningar inför varje prov för att få så likvärdigt underlag som möjligt.

Man brukar säga att det är en indikation på insulinom om illern har under 3,5 i glukosvärde.

När jag testade Funny så blev hon så stressad att hon låg på 8,nånting.

Tack för svaren. Hoppas att det beror på att hon hade ätit för fullt precis innan vi åkte iväg. Blodprovet var inte planerat, och veterinären nämnde inget om att hon inte borde ätit innan, trots att han visste att hon gjort det (påpekade det snabbt när han höll på att klämma på henne).

Nu fick jag rekommenderat att inte låta henne äta på 5 timmar innan besöket, och får hoppas på ett bra resultat.

Håller tummarna att det ligger bra denna gången!

Maja har gett mig enorma skuldkänslor såhär på morgonkvisten. Hon har sprungit runt mellan mina ben, slickat sig om munnen, sprungit till den tomma matskålen, till stolen där matpåsen finns, tittat efter, slickat sig mer om munnen, sprungit efter mig. Det var stora ögon och lång iller som iakttog mig när jag fyllde på en påse med mat som hon ska få efter veterinärsbesöket. Har aldrig kännt mig så elak

Dags att dra iväg till vetten nu.

Håller tummarna för er båda :)

Fan. Det är inte rättvist. Glukosvärde 3,1. Diagnos: insulinom.

Veterinären ska ringa senare i eftermiddag kväll för att bestämma närmare vad som ska göras nu.

Fan. Grät hela vägen hem. Jag orkar inte.

Beklagar, dock är det så vanligt i Majas ålder. Hon kan med medicinbehandling må fint 1-2 år till.

Det går ofta att operera men tumörerna har en tendens att komma tillbaka. Sen är det alltid risker med operation som ex sövningen.

Tänk på att inte ge för mkt godis.

Men eftersom hon ar sa pigg sa ska du inte ge upp! Med medicinering sa kommer hon nog att ma finfint i nagot ar till. Hon ar ju anda en gammal liten dam.

vilket tråkigt besked men som fler skriver att det går ju att bromsa ner med medecin =)

Sådär, nu har Saga tagit ett par djupa andetag. Jag visste ju att risken fanns, men det aldrig lätt att få höra att ens sötnos är sjuk.

Frågan är ju vad som händer nu. Veterinären skulle kolla lite närmare på saken och höra av sig (det kan även ha varit ett svepskäl för att jag skulle få lugna ner mig och smälta det hela). Operation eller medicin? Vad är att rekommendera? Operation får jag lite rysningar av - den enda av våra katter som opererats under mina 22 år som kattägare avled på operationsbordet för några år sedan.

Ja då. Angående kosten/godis. Vad hon får i mitt hem är Vitalin blandat med Royal Canin Kitten, kycklingvingar, äggula, vetegroddsolja och DentaPaw (kattgodis). Ibland snor hon även åt sig av katternas mindre bra torrfoder och får sig en slick smör. Något som behöver ändras iom hennes sjukdom?

Jag är väldigt glad att ha er och all kunskap här att luta mig mot

Jag beklagar beskedet, MEN värdet var inte så hemskt med tanke på att hon fastade 5tim innan provet togs. En del illrar har haft ruskigt låga värden som legat på 1,2. Hurvida djuret mår är inget man kan utläsa på siffrorna, men det ger riktlinjer.

Jag har haft en insulinom iller som tyvärr bara levde 3 månader efter diagnosen. Men det är vanligare att dom lever längre. Tigerns insulinom upptäckes på en vanlig hälsokontroll, han visade inga symtom på sjukdom alls, men eftersom glykosvärderna visade sitt så började vi medicinerna med prednisolon. Han levde ett superfint liv tills det inte gick längre. Jag märkte aldrig av att han var sjuk, förens den dagen jag tog bort honom. Det svider så oerhört, men ge inte upp!

Eftersom det här bara var en rutinmässig hälsokontroll så antar jag att hon inte har visat några tecken på sjukdom? Det är i så fall jätte bra, att ni har hittat ett fel "innan" det har brutit ut.

Medicinen hon kommer att få smarkar urk, ett tips är att krossa den till fint pulver och blanda med laktosfrigrädde. Ca 1-2 tsk går bra att ge, blir hon lös i magen så minska grädden lite. Annat du kan blanda medicinen i är vetegroddsolja, äggula. Medicinstunderna brukar bli väldigt uppskattade tillslut :) Både Tigern & Lucifer (som hade lymfom) kom springandes varje morgon när man öppnade kylskåpet, snacka om betingadreflexer!

En del veterinärer rekommenderar att dela dosen och ge morgon och kväll, just för att blodsockret ska ligga på en jämn nivå hela tiden. Undvik att ge henne socker i form av godis. För det kan trigga ett ordentligt blodsockerfall som kan innebära koma.

Läs gärna den här artikeln om insulinom hos våra illrar, väldigt simpel!

Vi är tyvärr många med erfarenheter här inne, det är bara att höra av dig om det är något!

Styrke kramar!

#11 Operation eller inte, det kan bara du bestämma. Det finns alltid risk att söva djur, speciellt sjuka djur.

Problemet med insulinom är att tumörerna ofta är så små, att dom knappt syns. Det gör att det är svårt att operera och man kallar dessa tumörer för riskornstumörer. Chansen att veterinären kan avlägsna alla med säkerhet är minimal och det gör att en operation enligt mig inte är helt tillförlitlig.

För mig får inte läkning och återhämtningen av operationen vara plågsammare än sjukdomen. Säg att man väljer att operera, det tar några månader att återhämta sig, sen insjuknar djuret pånytt. Då känns det i mitt tyckte obefogat med en operation. MEN man vet ju aldrig. Det kan röra sig om en stor tumör, eller många små. Veterinären kanske får bort alla, kanske inte. Huvudsaken är att verkligen konstatera att det "bara" är insulinom det rör sig om, så att det inte finns fler sjukdomar bakom. Att man opererar för insulinom och illern avlider senare av binjuretumörer.

Vad heter din veterinär? Du kan alltid be om en journalkopia och skicka den till en kunnig illerveternär för en second opinion. Det är aldrig fel.

Tyvärr innebär medicineringen biverkningar, men vad gör man inte? är man sjuk så är man.

Det är (på gott och ont) skönt att man inte är ensam om den här erfarenheten. Att de kan må bra den sista (längre eller kortare) tiden med sin sjukdom känns bra att höra - det viktigaste är ju att hon inte lider.

Första glukosvärdet (när hon inte fastat) låg på 3,4. Och nej, jag har inte märkt av några symtom. Hon har gått upp i vikt sen hon kom hit och verkat vara alert, nyfiken och med. Kanske kan det vara så att det som jag tagit för vinterslöhet kan ha med insulinomet att göra. Det lär jag kanske få svar på när hon börjar medicineras.

Tack för tipset om artikeln, det var det första jag gjorde innan jag satte mig och skrev förra inlägget ;)

Just detta om att det är osäkert att man får med allt och att det alltid finns en risk med operationer berättade veterinären (som för övrigt är Bo Runsten på Blå Stjärnan, Göteborg, och som har väldigt gott rykte). Han fann inga kännbara tumörer eller ovanligheter när han undersökte/klämde henne vid förra undersökningen.

Otroligt skönt att ha er här att prata om det måste jag säga igen. Jag vill vara lite förberedd när veterinären ringer.

Beklagar beskedet, men samtidigt så är det väldigt bra att det upptäcktes nu, och inte senare, det gör ju att man förhoppningsvis kan bromsa det i större utsträckning.

Du har fått bra råd innan tycker jag, även om jag aldrig lyckades få Chade att gilla något där medicinen var inblandad i så verkar det ändå funka för de flesta att locka i det.

Skickar en bunt varma kramar till dig och lilltösen.

Min tant Göris har haft insulinom sen Oktober 07. Så 1 1/2 år, jag har fått öka medicineringen här på slutet men nu verkar hon ha en fungerande dos igen. Hon är 8 år nu. Och hon har innan haft binjuretumör som operererades bort men som har kommit tillbaka. Kola har haft insulinom i maj/juni blir det 1 år. Så dom kan leva länge och ha ett bra liv med insulinom. Som Cilla säger så kan man krossa tabletten och blanda ut den med laktosfri grädde. Har två töser i insulinom och dom står och väntar tills man blandat klar och dom får mumsa i sig det.

#16 Tack. Ja, det gäller att tänka positivt. Var ju ändå lite oundvlikligt att något skulle hända, lika bra att få reda på det innan man märker av att hon lider.

#17 Så skönt att dina töser mår bra. Värmer att höra.

Kunde inte sova inatt och fortfarande inte sovit något, har ju gått och väntat på att veterinären ska ringa så att vi kan bestämma vad som händer. Visst att han sa att han kanske skulle ringa rätt så sent, men nu är ju klockan halv nio?

Och bara för det så ringde han precis. Långa dagar på djursjukhuset

Vad kom ni överrens om?

Det blir piller för Maja. Iom att alla andra värden var bra, han inte kände något, hon inte visat några andra symptom och pga hennes ålder så tyckte varken han eller jag att det var värt att ta risken genom operation. Ska tillbaka om en månad och se hur glukosvärdet ligger till då.

Instämmer med vad fler har sagt, insulinom är inte den värsta diagnosen man kan få. Albin (som har fått somna in nu) kämpade på ca 1½ år efter sin diagnos, och då hade han även massa andra tumörer i kroppen som inte var relaterade till insulinom. Och så har jag ju mitt lilla monster bilbo som fick sin insulinomdom när han var 2½ år, han fyller 6 år i juni och kämpar fortfarande på! Busar o grejjar med dom andra…o biter alla besökare :)

Dom är envisa och starka djur, Maja kommer nog hänga kvar ett bra tag till :)

Vad fick hon för prednisolondos till o börja med?

Oja.. Maja är inte den som ger sig i första taget. Hon är en liten pantertant.

Du ser ju hur gott hon mår hos dig nu, fettat upp sig och myser.

Jag är glad att Maja fick komma och bo hos dig, det var det bästa som kunde hända henne.

#22 En sån liten superiller du har Maja ska börja med 1 mg i en månad, sedan får vi se hur glukosvärdet ligger till. Hur mycket får din Bilbo? Har han testat på att kombinera med annan medicin under åren? Kan vara intressant att veta.

#23 Så fin du är Sara! Jag är också väldigt glad att jag tog hand om Maja. Sjukdom eller ingen sjukdom så är hon en underbar liten kamrat! Och en bra liten knävärmare ;)

beklagar verkligen beskedet! Men det är egentligen inte å konstigt, med tanke på vilken kost Maja, levde på i nästan 4 år i sitt allra första hem, Hennes livskamrat piff, fick även han insulinom.

(Det var jag som hjälpte till att omplacera henne och piff allra första gången, hösten 2007)

Tur att tösen har kommit till dig, och får den kärlek, omvårdnad och kost hon så väl behöver!

hm 1 mg, hur blir det nu då? *tänker* tabletterna är 2,5 mg styck, bilbo äter 1/4 tablett, han åt ½ tablett när han började men vi har helt fantastiskt nog t.om kunnat sänka hans dos…superillern :)

#25 Ja, jag har hört vilken kost hon fick förr. Och med tanke på det är det ju nästan konstigt att hon inte råkat ut för något sånt här tidigare ;)

#26 Tänkte lite fel - 1/3 tablett ska hon få (0,8333333 osv mg). Härligt att dosen har sänkts, man vill ju inte hålla på att stoppa mer konstgjort i dem än man måste. Har vart och hämtat medicin nu, så får väl försöka lura i henne sin dos om en stund.

Sådär, nu har man äntligen varit på återbesök. Majas värden har gått upp, och nu ligger det på 4,8 istället för 3,1 som det var för 2½ månad sedan. Jag satt som på nålar hos veterinären när de var och tog blodprovet. Särskilt då de tog extra lång tid på sig. Men det visade sig att maskinen krånglade så att de blev tvungna att ta om det. Stackars liten, blev stucken två gånger.

Nu blir det till att knäcka lite äggula ikväll som tröst till damen

Stackars liten då. Men värdena är ju bättre och det måste ju firas - ägguleskål för Maja! =)

Så skönt att värdet bär bra nu.

*Maja höjer en äggguleskål*

Här firas det för fullt, hehe. Dock ska jag hålla lite koll på vikten. Hon har gått ner en del, men jag hoppas (och antar) det beror på att lite av vinterfläsket lagts av och att hon faktiskt springer/skuttar/går på promenader - och inte åker snålskjuts i mattes famn ;)

Så länge hon är aktiv så mår hon gott.