Det är i princip ingen ide att du söker en avels hane här inne, för det finns inte. Jag har sökt och inte funnit någon lämplig att avla med.. Bättre att du söker dig utanför Sveriges gränser eller helt enkelt kastrerar din hona utifrån vad som är bäst för hälsans skull. Då illerstammen är dålig hos våra Svenska illrar.

Varför vill du avla?

Med tanke på att i stort sett hela iller-Sverige är släkt med varandra är det nog bra om du berättar lite om din tjejs stamtavla. Så kan folk se ifall de ens har en obesläktad hane till att börja med.

Ville uansett ventet med å sette kull på henne til hun er 2 år. Da er hun bedre egnet som mor psykisk.

#3 Vad grundar du det på? Anledningen att jag frågar är att jag nog inte alls är utav samma uppfattning som dig där :)

Samma här, jag har haft tikar som fått valpar vid 1 års ålder och dom har varit psykiskt och fysiskt friska. Vist det är väl samma sak där som vad gäller människor att dom inte är lämpliga att ha barn vare sig dom får barn vid 17-18 års ålder eller senare i livet. Det har jag ett exempel på i min egen släkt. Så jag ser ingen anledning att vänta tills tiken är 2 år innan man tar en kull på henne. Agnaz som har sin 3 kull på lika många år mår hur bra som helst både psykiskt och fysiskt och hon var 1 år när hon hade sin första kull, samma som nästan alla mina tikar har haft. Det är bara Lina som fick vänta tills hon var nästan 3 år, men det var pga att jag gav henne en P-spruta vid ca 5 månaders ålder och hon började sitt första löp. Sen första kullen efter det när han var nästan 2 år vara alla dödföda, så hennes kull föddes när hon skulle bli 3 år. Och jag får säga av alla tikar jag har haft så var Lina den som var mest hönsig och vaktade sina valpar mer än vad dom andra gjorde, blev tom biten av henne vilket jag aldrig har blivit av dom andra tikarna.

Nå driver ikke jeg oppdrett selv, men vet at de fleste norske oppdrettere anbefaler å vente til tispa er 2 år. Årsaken er at en for ung mor kan gå lei av valpene, gå tom for melk, osv. Vet flere kull som har dødd i Norge fordi mor har vært for ung.

Man anbefaler også å la ildern få et hvileår mellom hvert kull. Dette fordi tispa bruker 1 år etter en fødsel på å restituere seg helt.

Dette er faktisk krav som vi i avlsrådet vurderer og jobber med å sette en standard for, for å bli anbefalt som oppdretter av NIF.

Jag fattar inte heller resonemanget. Både Maya och Salsa har blivit mammor strax innan de blev 1 år. Båda har haft lätta förlossningar och varit underbara mammor.

Jag har en annan teori om varför vissa unga honor blir dåliga mammor. Om deras egen mamma inte varit en speciellt bra mamma, är det kanske inte så lätt att själv bli en bra mamma. I alla fall inte första gången. För mig känns det därför viktigt att veta att mamman till den hona jag ska ha i avel, har varit en god mor.

Detta är så klart bara mina egna teorier, men det känns logiskt enligt mitt sätt att tänka.

jag är mer på satmarans spår. Är en hona inte redo att bli mor, så löser naturen oftast det. Hur gör illrar i naturen är då min fråga? Väntar tills de är 2? Sedan får man ju själv göra en från fall till fall bedömning ocks

Kan inte tänka mig att illrar i naturen ägnar sig åt familjeplanering ;) Inte ens i Norge :)

Bara nyfiken på vad NIF då rekommenderar att man ska göra åt honan de vartannat år då hon går i brunst men inte ska paras? Det måste ju då rimligtvis finnas vettiga lösningar för dessa situationer innan man går ut med de restriktioner ni har.

För mig ser detta bara ut som ett sätt att begränsa aveln. Med Norska rekommendationer kan då en hona bara få max 2 kullar, vid 2 och 4 år.

Håller med satmaran här, hur ska man lösa det vartanat år då? "tillfällig" kastrering?

Det ända som jag vet kan hålla tiken från att löpa då är antingen att kemkastrerin och P-spruta, detta är inget som jag skulle göra på mina tikar. Är vis av lärdom som jag fick när Lina vid 5 månaders ålder började sitt första löp, ringde veterinär och hörde vad jag skulle göra. Han rekomenderad då antingen full kastrering eller att ge henne en P-spruta, jag gjorde det andra. Detta beslut ågrar jag idag så till den grad att jag blir förbannad på mig själv bara jag tänker på det. Veterinären sa att hon skulle börja löpa igen efter ca 6-8 månader, det gick nästan 1½ år innan hon löpte igen när hon var nästan 2 år gammal. Valparna som hon fick var 3 till antalet och alla dödfödda, vilket jag skyller P-sprutan för. Hon parades om samma år hon skulle bli 3 år och fick då en kull med 7 valpar varav 6 överlevde och är idag 5 år gammla. Jag har själv Sheere Kahn här hemma som lever och mår jätte bra. Så jag skulle inte rekomendera att låta antinge kemkastrera eller ge P-spruta, och tiken är inte för ung vid 1 års ålder att få sin första kull på. Man får räkna med att ett djurs ålder inte är den samma som hos oss människor, se bara på hundåren, där är ett 1-årigt djur ca 12 år i hundår andra året är den 10 år och sen alla år den lever så  den 7 hundår.

I norge är det som jag förstått det vanligt med p-spruta första året.

Noen bruker v-hob, noen setter p-sprøyte og noen bruker lysregulering.

Hva som blir utfallet når det gjelder disse restriksjonene er ikke helt klart enda. Men årsmøtet som var konkluderte med at det burde settes restriksjoner. Dette for å sikre avlsilderes velferd, ikke for å begrense oppdrettene.

Det blir også vurdert å sette begrensninger for hvor mange kull ei tispe/en hanne skal ha etter seg. Dette for å sikre at man ikke får for mange ildere med samme opphav. Dette for å bedre ilderstammen.

En förening som förespråkar p-sprutor på unga honor, skulle jag personligen hålla mig långt bort ifrån!!!!

Tycker att det låter som hipp som happ och ingen har någon egentlig erfarenhet, när det gäller varesig avel eller honor i brunst. Ursäkta att jag trampar på i ullstrumporna, men det finns inget av detta som jag kan hålla med om och jag anser definitivt att ni ska se över era restriktioner. Ju mer ni stryper aveln, desto snävare blir den!!!

Vill vi ha en avel som ser ut som på katter /hundar?

Det finns faktiskt folk som strävar efter att illern ska kontrolleras  på samma hemska vis.

Den dagen det krävs licenser för att avla illrar på samma tokiga vis, då ger jag upp! Ingen ska någonsin få tala om för mig hur jag ska  välja mina avelshonor/hanar!!! Ingen ska heller få tala om för mig när en hona ska paras! Det är endast jag och honan som kan känna av detta bäst. Just nu känner jag en stor lättnad att jag inte bor i Norge!!! Med all respekt för dig Nina och din uppfödning, men du agerar efter ditt huvud, eller hur? Varför vill du att alla andra ska rätta sig i ditt led???

Kliv ner från dina höga hästar och acceptera att det finns folk som kan tänka själv och som kan känna av sina egna älskade ;)

#14 Med all respekt Satmaran: Du burde kanskje lese hva jeg skriver før du uttaler deg som du gjør. Om du hadde gjort det hadde du fått med deg at det ikke er mine tanker og meninger, men den generelle oppfatning i det norske ildermiljøet. Jeg skriver at det ble stemt over på forrige årsmøte. Dette er et årlig møte for alle NIF-medlemmer. Du hadde også fått med deg at jeg ikke driver oppdrett og at det ikke er jeg som står for restriksjonene og utarbeidelsen av disse, men et avlsråd. Dette avlsrådet består faktisk av en god andel seriøse norske oppdrettere. Vil ikke akkurat kalle det hipp som happ, da mine uttalelser representerer det de seriøse oppdretterne i Norge står for. Men de har vel ingen erfaring når det kommer til hverken brunst eller avl  ???????

Legger ut forklaring: Det er medlemmene i foreningen som har stemt for at NIF skal involvere seg i avl. Det er også medlemmene som har stemt inn de 9 personene i avlsrådet. Dette består av privatpersoner, oppdrettere og representanter for NIF.

Det er også medlemmense som har kommet med forslag til hva som bør reguleres, og stemt over disse forslagene.

Deretter er det avlsutvalget sin oppgave å legge fram et forslag til betingelser man må oppfylle for å bli godkjent. Etter dette skal det på nytt stemmes over betingelsene.

Om man ikke vil ha den samme tragedien som innen avl på hunder, er det kanskje lurt å sette visse restriksjoner. Dette før vi får ekstreme tilfeller som f eks krøllete ildere ol som allerede fins i USA. Restriksjonene er også ment for å unngå matadoravl, avl på ildere med helt ukjent bakgrunn (helse, gemytt og sykdomshistorie), avl på villildere som er utryddningstruet, uhemmet spredning av linjer osv. Om Sverige ønsker denne formen for avl, så får jo det være opp til Sverige. Vi i Norge anser det som skadelig for ilderstammen.

Hele tanken bak er å unngå å få samme tragiske avl som på hunder og katter

Ser at Ulrika skriver at de fleste ildere i Sverige er i slekt med hverandre, og at det derfor kan være lurt å søke etter en hanne utenlands.

Med noen få restriksjoner hadde man unngått dette, og hatt bra avlsmateriale også i Sverige

Har inte denna tråden spårat ur lite?

Jammen smeller det ikke litt på forummet også! hehe!

Jeg mener virkelig at man bør vente med å sette kull på tispene sine til de er 2 år. Selv om de kommer i brunst ved ca 1års alder vil ikke dette si at de er klare for å ha kull.  De er ikke mentalt klare for å få kull.

Men dere mener at tispa er klar  for å få kull  når hu er ca1år. Vil det da si at de jentene som kommer i pubertet og får mensen i en alder av 11-13år er klare for å få barn?

9# Hvorfor er det så krise å bare ha 2kull per tispe? Er det ikke bedre å faktisk ha litt kontroll på linjene sine? Eller er det best å spre linjene over hele sverige fortest mulig? 
Hvis  det er vanlig i sverige å ha kull hvert år på den samme tispa, er det ikke rart det er dårlige linjer og avlsdyr i sverige.

En annen ting er at tidpa bruker ganske lang tid på å komme seg etter et kull… Så det er ganske fort gjort å avle tispene ihjel hvis man bare parrer og parrer… Stakkars tispene som aldri får kommet seg ordentlig etter hvert kull…

Det å sammenligne de parring av vill og tamilder blir for dumt. Ute i naturen får de en helt annen syke. De må klare seg selv, å blir de fortere modene. Tamildere blir jo dullet med fra de er små, vi serverer dem alt dem trenger til en hver tid.. Dermed blir ikke de så for modne, fordi de blir behandlet som menneske babyer!

Løsningen på å få tispa ut av brunst det året hu ikke parres er v-hob, lysregulering eller p-sprøyte.
Vi bruker p-sprøyte. Ser ikke noe galt i dette.
Vet det er ildere som har fått 6-8 sprøyter gjennom hele livet og de har ikke tatt noen skader av dette. Ingen kreft eller noe.

Kjære vene, dere må gjerne gjøre som dere vil for min del… Men dere bør kansje stige ned fra deres høye hester  å faktisk innse at det er mange andre som sitter på ganske mye kunnsakap.. Og dere bør kansje prøve å åpne øynene for at det finnes andre løsninger også!

Kanskje denne tråden heller burde deles?

#14 Katt och hundavel? Menar du avel på rasdjur då?? För det finns en STOR avel på både katt och hund som sträcker sig förbi normer, raser och andra människors tycken.. Vore all avel på tex katter så strikt som du vill få den att låta skulle det idag inte finnas alla dessa sommarkatter och ladugårdskatter, då skulle det endast fina dyra raskatter.. Endel folk tänker igenom och parar mellan raser och med huskatter och så finns det de som helt sonika struntar i att kastrera sina djur så de får föröka sig precis som de vill- En okastrerad honkatt som får föröka sig fritt får i genomsnitt 100-120 kattungar under sin livstid, vad tror du händer med alla dessa?
Att ha restiktioner behöver inte betyda att man ska avla på djur med abnormaliteter eller djur med finaste stamtavlor, det kan faktiskt vara ett steg att försöka hjälpa att minska djurs lidande.
Och för att bo i Norge måste du vara medlem i NIF lika lite som du som bor i Sverige måste vara medlem i STIF.

Ingenstans är det förbjudet att avla eller föda upp djur utanför avelsråd och restriktioner, och jag tror verkligen inte att någon här inne som sysslar med illeravel för ett gott syfte skulle göra något för att plåga eller orsaka sina djur lidande. Avelsråd uppkommer oftast av en anledning och det är när det krävs förbättringar som ska förbättra för djuren nu och i framtiden.
Detta är en viktig diskussion! Att det inte görs på samma sätt i Norge och Sverige måste inte betyda att det ena är mer rätt än det andra- du Satmaran brukar vara först att påpeka att det inte bara finns ett rätt sätt, vad är skillnaden nu?
Men de som faktiskt föder upp illrar kanske ska börja fundera över hur det kommer sig att ni tycker och tänker så olika. Grundar det sig i erfarenheter skadar det väl inte att iaf öppna öronen och lyssna på den andra åsikten istället för att be den andra parten att kliva ned från sina höga hästar. Ska vi lära av varandra eller låta samma misstag göras gång på gång på gång- och vem blir då den stora förloraren.. Jag skulle säga djuren..