Iller iFokus

Iller

Etiketterskötselbeteendeuppfostran
Läst 460 ggr
[Nininosen]
0

Någon som har koll?

Hur är det med den kognetiva förmågan vad gällande illern. Finns det någon som vet hur pass mycket den förstår, känner osv?

Aviendha
0
#1

Intressant fråga. Efter en supersnabb sökning så kan jag iaf säga att det verkar variera med hormonerna, iaf hos hanar, men eftersom jag inte läst det så kan jag inte säga till 100% säkerhet att så är fallet, även om det verkar troligt.

ferretgirl
0
#2

Dom kan iallafall lära sig en hel del om man själv har tid till det. Har en kompis vars illrar har lärt sig att både spela död, sitta vackert och tigga med framtassarna. Så jag tror att dom förstår mer än man tänker på att dom kan.

Sara
0
#3

De är ruskigt smarta iaf. även om det inte märks på alla. Flört

De kan klura ut hur de ska ta sig upp på och förbi saker när det inte fungerar första gångerna. Min Norpan är fenomenal på att lista ut hur hon ska ta sig dit hon vill.

De har bra minne (de lär sig ofta snabbt var godiset finns, vad som ska hända när selen kommer fram osv), de märker om man är ledsen eller på bra humör (flera av mina illrar har upprepande gånger kommit och vill gosa just när jag är ledsen), de visar glädje och ilska (de kan vara riktigt långsinta) samt har en enorm problemlösningsförmåga.

Sara

ferretgirl
0
#4

Det har jag också ett prakt exempel på att dom är smarta som få. Det gäller min Aslan som vid tillfället var ca 1 år gammal, jag hade städat och var klar så jag satte mig i soffan för att läsa lite. Medan jag satt där och läste såg jag Aslan i ögonvrån liksom, såg att han upptäckte att föstret stod öppet i storarummet. När jag städade så hade jag satt deras papplåda under soffbordet och jag satte inte fram den igen. Aslan går ut och sätter sig på bakbenen och nosar i luften, sen tittar han på fönstret och sen på lådan och tillbaka på fönstret. Sen tittar han på mig och sen på lådan igen och sen på fönstret, sen går han bakom lådan och börjar föra den mot fönstret. Lådan flyttade sin inte hela tiden mot fönstret, utan fick ändra riktning då och då för att komma dit. När han hade ca 1 m kvar så reste jag mig och stängde till fönstret så pass att han inte skulle kunna hoppa ut. Där vi bodde då hade jag en låg fönsterkarm, den var bara ca 40-45 cm ovanför golvet. Så jag hade inga blommor där dom illrarna ofta var där uppe, och jord på golvet ville jag inte ha.