HEj!

Vad kul att du vill dela vår underbara värld med allsköns tokiga upptåg och hyss :)

Här på i.fokus är det lätt att få svar på de flesta frågor man har och det finns även många uppfödare här.

Mitt tips är att använda sökfunktionen tex och se vilken/vilka uppfödare som passar dig och vilka alternaativ som finns att tillgå.

Det finns även placeringskoordinatorer här, för iaf två olika föreningar, vilka kan hjälpa till med omplaceringar.

Ett annat tips är att läsa så mycket som möjligt och ställa frågor, inga frågor är dumma :)

Lycka till :)

Vi har faktiskt omplaceringskordinatorer för tre föreningar här inne. Senska tamiller föreningen, Svenska illervänner och Skaraborgsillern. Alla dessa tre kan hjälpa till om du vill ha en omplacering. Om det är en valp du vill ha så är det tyvärr så att man ofta får åka en bit för att hämta sin päls. Men det finns ju tåg. Just att hämta sin iller är nog det billigaste faktiskt. Det ska finnas pengar till inköp av illern allt den behöver och så försäkringar och sådant.
Men se till att fråga om allt du undrar över så kommer du få svar. Finns många kunniga här inne.
Mvh Åsa

#Ok, jag visste att det fanns två, men var osäker på den tredje :)
Men nu vet också jag :)

Hej! välkommen hit, själv är jag med ganska så ny. varit inne en del så man har väl kommit in i massan. jag söker just nu själv efter uppfödare. det viktigaste är att du inte tar första bästa utan verkligen väljer uppfödare med omsorg. det är bättre att du kanske får åka en bit än att du får en iller som kanske har andra problem som kommer blir mycket dyrare i längden.  jag håller tummarna att du hittar dig en liten ill(er)batting…:)

Jag är allergisk och har iller, vet att det finns flera här inne som också är det och har iller. Illrar fungerar i många fall för allergiker nämligen (om du vill veta :P)

Min iller kostade 2500:- och det är väl ungefär vad en valp brukar kosta. Omplaceringar brukar vara billigare

Men är det inte lite riskabelt att ta en omplaceringsiller? Jag gjorde nämligen det med en hund en gång i tiden, och det slutade inte vackert. Han var tyvärr tvungen att avlivas efter två månader, pga en skada i höften, så jag vet inte…

#6: Eftersom jag aldrig varit med om det vet jag inte, vissa tycker det är lättare att börja med en vuxen iller. Men köper man en valp får man ju å andra sidan vara med och forma den från början

Risker finns alltid med ett djur oavsett valp eller omplacering. Nu är det väl lite mer att man får vara med och forma djuret själv om man tar en valp. men annars så är det så att det kan vara lättare med en omplacering än en oupfostrad valp. Mycket när det gäller valpar beror på hur valpen blivit behandlad hos uppfödaren, hur mycket jobb uppfödaren lagt ner på varje valp individuellt och inte bara i valpgrppen.
Då det gäller omplaceringar kan man få världens lilla solstråle som har allt färdigt, bittränad och lådtränad men också ett litet huggmonster. Så man får kanske ge varje individ en chans. Och så självklart gå efter eget huvud.

Manne och jag tog två omplaceringar som våra första illrar. En hona som har okänd bakgrund och en hane med känd bakgrund. I början va honan bitig mot oss men hon har en anledning. Hon har blivit misshandlad och vanskött tidigare i sitt liv, men nu är hon helt underbar mot oss. Visst hon biter främlingar. Men det finns olika alternativ för olika situationer. Det är inget som gör att vi ångrar att vi fick bli hennes nya hem. Dom har inte vart sjuka under den tid vi haft dom och inte under den tid dom bodde i sitt förra hem. Hanen har ett otäckt ärr på sin mage efter att han blev bränd på en värma platta hos veterinären. Men han är lika underbar för det :) Vi har även tagit emot en tös som inte kunde bo kvar i sitt hem för hon gick inte ihop med dom andra illrarna. När hon kom till oss va hon väldigt rädd för dom andra illrarna. Men vi tog all i hennes tak och nu har hon fem "syskon" som hon busar och sover ihop med. Äldsta honan kan ibland jaga henne. Och det gillar inte hon så då blir hon lite rädd. Men vi har haft tur med våra omplaceringar tycker vi. Fast vi har fått lådträna lite med dom och arbetat med bitandet. Hoppas du hittar dig en liten vän :)

Jeg fikk mine to første ildere som omplassering, mor og sønn. Sønnen Merlin har jeg fremdeles og han er verdens snilleste! Hans mor ble alvorlig syk for snart to år siden og måtte avlives, men også hun var snill. Så har jeg to som jeg har kjøpt som valper. Speedy var en kjempesnill valp og trengte nesten ingen trening. Arinya derimot var en stor jobb å få bitefri. Hun er fremdeles en sta, liten sak som kan bite hardt av og til, men ikke til blods.

Ildere er såpass individuelle at hva som er best, kommer helt an på kombinasjonen mellom ilder og eier. Man må være forberedt på litt jobbing i starten uansett. Selv er jeg veldig glad for at jeg startet med omplasseringsildere, andre vil heller anbefale valper. Det viktigste er at du kjenner på det selv og finner ut fordeler og ulemper med begge deler og velger ut ifra det.

Lykke til! :)

Jag har bara haft omplaceringar, och tycker att det har funkat bra.
och jag kan ju säga att själva illern kostar mkt mer än resan för att hämta den :P
Våran första iller kostade runt 2400 om jag inte minns fel, och våran lilla Lea som vi har nu har vi faktiskt fått gratis. Det var min pojkväns kompis som hade henne innan, och min pojkvän ska väl betala tillbaka genom att bjuda på bärs någon gång och så ;P
Sen är det ju inte bara illern som kostar. Det kostar att kastrera, vaccinera, försäkra, foder kostar också och så är det smart att lägga undan lite pengar ifall det händer något med illern och den måste till veterinären.
men jag hoppas att du hittar en liten päls snart, för de är underbara. ^^

Båda mina ompplaceringar har funkat jättebra!

Dels är det ju min första illers förtjänst, då hon "uppfostrade" den andra =)