Som ni vet fick jag för tre veckor sedan hem en iller till mig, Tigra. Tigra var oerhört överviktig och högg ALLT!! Mina händer är fulla av ärr…

Men nu är hon på bättringsvägen. I dag höll jag mitt finger precis framför hennes nos och för första gången högg hon inte. Numera går hon att kela och klappa, även om hon inte är helt återställd- vi har mycket kvar att arbeta med.

Ryktet har gått att jag tog på mig denna illern och en hel del människor har hört av sig och vill att jag ska hjälpa till med deras illrar som är liknande Tigra- otama.

Jag måste koncentrera mig på Tigra nu och kan inte ta på mig fler illrar för tillfället. Men en av dessa personer som har hört av sig har gett mig tillåtelse att be om hjälp här.

Det finns en illerkille i Västervik som är i ENORMT behov av hjälp!

Killen är några månader gammal. Hos första ägaren var han inget problem, tyvärr blev hon allergiskt och var tvungen att sälja sin pojk vidare, hos sin nya blev det kaos!

Han hugger hela tiden, mot allt! Numera bor han ensam på toaletten. Han är okastrerad och går därför inte ihop med ägarens andra illrar.

Ägaren har blivit rädd för illern och vågar inte ta upp honom utan handduk.

Vill bara säga att Tigra var precis lika dan och hoppet finns för att han kan bli en riktig gosiller som Tigra börjar bli.

Finns det någon som kan öppna sitt hjärta för denna lilla killen som hamnat fel?

Någon som har tid och tålamod? Någon som förstår varför han reagerar som han gör och någon som har viljan att vänja honom vid mänsklig beröring igen?

Vi kan föda upp valpar, men vi får inte glömma de illrar som redan finns här och som behöver vår hjälp.

Tänk er själva att bo på en liten toalett, helt ensam hela dagarna. Att inte få beröring eller kärlek.

Halva jobbet är redan gjort om man ger kärlek till ett djur som så mycket behöver det.

Finns det någon godhjärtat själ som är villig att ta emot denna lilla pojken?

Ge honom ett stadigt hem där han kan känna sig trygg och välkommen…

Där han får stanna….

Hjälp mig, hjälpa honom…