Promenad!
Hej på er alla illerägare.
Var ute och gick en runda med min Junior igår (som alla andra dagar) och fick konstiga kommentarer, bland annat:
"Är det en iller? Aldrig sett någon gå med en sån i koppel tidigare" (Brevbärare)
"Får jag fråga, vad är det för något?" (Ung kvinna med väska)
"(*skrik*) What is that????"
Så, min fundering är nu, är jag den enda i Uppsala (och Sverige) som brukar gå ut och gå med min iller? Han verkar gilla det, men det kanske inte är meningen att man ska promenera med dem?
Kan även tänka mig tips på "hur" man tar en promenad med sin iller på bästa sätt i denna tråd! :)
Hur långt vill/bör de gå?
Nya vägar varje dag eller vill de känna igen sig?
Kyla?
Kan de lära sig att "gå fot" eller kommer det alltid vara stanna-gå-stanna-gå?
Vi är ute med Bogey 2ggr per dag. Hur länge eller långt som är lämpligt vet jag inte, men våra ungefärliga tider får du nedan.
På morgonen blir det mest att nosa runt tomten (delvis naturtomt) och på grönområdet alldeles intill. Brukar blir runt 30min.
På kvällen blir det längre 40-60 och då blir det oftast en promenad runt området. Kan krävas en del lockande att få med honom från tomten. Brukade köra en slinga tills han verkade kunna den sen har jag bytt slinga. Numera blandar jag friskt mellan slingorna eller delar av dem samt utökar med lite avstickare då och då. Han brukar alltid känna på sig när vi är på väg hemmåt för då springer han raka vägen hem.
Väl hemma brukar han inte vilja gå in utan vill slå en extra lov runt tomten eller ut på grönområdet innan det går lättare att locka in honom.
Kyla verkar inte vara nått större problem, i.a.f. inte om de fått vänja sig med att vara ute redan tidigt på hösten.
Vi har varit ute när det var -22 och jag kan säga att det var inte Bogey som frös först.
Ibland kan han verka lite frusen och vill sitta innanför jackan, men efter ett tag vill han alltid ner och gå själv så han kan nosa och undersöka. Vill han själv så får han alltid komma upp och värma sig men har han väl fått upp farten så händer det ytterst sällan.
Du får nog leva med stanna-gå-stanna-gå….. :-)
Bogey är dock numera jätteduktig på att gå tillbaka och runda hinder på rätt sida ifall han fastnar med kopplet.
_____
Uffe
Hur långt vill/bör de gå? Tycker att detta är upp till illern, dom går olika långt har jag erfarit. Jag hade Laban som vid ca 10-12 veckors ålder gick streckor från några 100m till nästan 3-4km, och då ville han ändå gå längre än så. Hans kompis Aslan som då var ca 10 -11 månade gick bara ett par 100m som mest innan han ville upp i famnen eller ligga i hättan och sova.
Nya vägar varje dag eller vill de känna igen sig? Ny vägar bjuder på nya dofter och saker att undersöka, även om man inte bytar väg varje dag, så kan man ju göra det ett par gånger/vecka eller så.
Kyla? Jag har märkt på mina att dom inte har något emot kyla, däremot om där ligger salt som man inte alltid ser. Ta alltid för vana att skölja av tassarna i jumt vatten när du kommer in, och torka ordentligt även mellan tårna och tramdynorna. Smörj även in tassarna med någon fet salva, typ som försvarets hudsalva eller någon liknande sort.
Kan de lära sig att "gå fot" eller kommer det alltid vara stanna-gå-stanna-gå? Kanske inte lära dom gå fot, men vissa illrar vet jag kan gå utan koppel och kommer när man kallar på dom. Vet att jag ett par av mina valpar genom åren som har gått fria ute i skogen, och dom har kommit när deras ägre kallat på dom. Har själv aldrig testat detta på mina egna djur, men det är nog för att jag är för rädd för att dom inte ska komma tillbaka, eller att dom kryper ner i ett hål dom hittat och inte kan ta sig ur igen. Så mina har jag alltid i långkoppel så dom har minst 4-5 m att springa runt på.
Här i Falun har vi fått väldigt få dumma kommentarer. Som mest "Vad är det för nått?"
Däremot väldigt många nyfikna "Nämen är det en iller!" "Åhh vad söööt" "Är det en iller du har där?" "Titta en iller!"
Sen har man kommit i samspråk med flera och lite frågor har man väl fått som "Bits dom inte?" och "Är dom inte bitiga?".
Brukar svara att visst dom har vassa tänder och dom testar en speciellt i början, men med ordentlig uppfostran så får man en riktig liten myspäls.
Själv har jag faktisk sämre erfarenhet av katt än av iller.
____
Uffe
Haha, dumma kommentarer får man leva med. Allt från "har du fångat den själv?" till "kolla Joel, en bäver!".
Jag går några gånger i veckan med mina. Phoenix är riktigt duktig, men det finns ju perioder då han ångar på så han drar i kopplet, och gånger då han bara fryser fast och stirrar/luktar.
Om det är kallt brukar jag "varköra" hemma, dvs busa lite så de har fått upp tempen, då är det ingen fara. Det märks rätt väl när de börjar bli kalla eller inte vill mer. Då blir det till att åka jackan hem.
Hur länge vet jag inte, det beror väl helt på iller i fråga, men precis som med oss människor kan det kanske inte vara så smart att gå i över en timme flera dagar i rad om illern inte gått tidigare. Men som sagt, knata på du bara, du är säkert kapabel till att avgöra vad som är lämpligt för er.
Paulina
Tack för era tips och erfarenheter
Det är mycket man inte vet när man är relativt färsk illerägare!
Vilken sorts koppel är det ni har? "Rullkoppel" för katt?
Går mest på cykelbanor, osaltade men trafikerade. Skulle säkert vara jättebra med att 5 meters koppel, men är lite rädd för vad som kan hända om han springer över vägen när det kommer en cyklist…
Har ett rätt kort koppel, 2 meter, o sele på Jonior (sjävklart).
nu när jag är arbetslös brukar jag knalla på skogsstigarna med Ricky och alltid avsluta med att gå till stubben vid min tomtgräns så att han får markera och gräva ur boet han har bygger (stubben är nästan helt tömd på jord under numer) sen lyfts han in på tomten och jagar eller jagas över gräsmattan till dörren.
Han blir bara bättre och bättre på att gå ´fot´och jag har haft funderingar på att prova släppa kopplet för att testa. isynnerhet i början vill han komma upp efter några meter men det är bara för att vända och sen ska han ner igen. våra turer brukar ta ca 1/2-3/4 h.
behöver jag handla så hoppar vi in i bilen och kör ner till affären och då vilas det under passagerarstolen för att sedan sitta innanför jackan medan jag handlar och skolungarna tittar och viskar om den lille söte illern (jag vet att det handlar om det för det är väldigt mycke AAAAAA och titta. och senast idag fick jag frågan om dom är svåra att ha av han i kassan.
så han fick det vanliga svaret :Hundar gör som du säger ,katter skiter i dig , och illrar utmanar dig hela tiden.
och i illerns huvud väger han inte 2kg och är 1/2m lång utan han är större än en elefant och farligare än ett lejon
Jag har aldrig testat rullkoppel. Har själv ett 2,5meters med lite flex i så det inte tar tvärstopp när kopplet är slut ;) Mina kan få lite suiciddrag och kuta rakt ut när man går på trottoarer, och det känns därför inte säkert med ett längre koppel.
Dessutom så bli Phoenix (Aviendha åker i princip bara luva) osäker om jag är för långt borta, så då är det ju ännu ett plus med ett lite kortare koppel.
Paulina
jag har rullkoppel och det är suveränt. det går ju att trycka in knappen och låsa den så att kopplet är fast om man vill

Tycker det har kommit jättebra svar här. En riktigt suverän tråd då den tar upp sådant som många faktiskt funderar på som första gångs ägare.
Sedan att du får dumma kommentarer, det får man bara lära sig leva med. Det händer jämt. Brukar ha mina med mig till just Uppsla ofta så mina brukar synas i stan i alla fall. Men som sagt var, oavsett vrt man är i vilken stad eller by så kommer frågorna. Till och med i min lilla by där de borde vant sig efter att ha sett dem varje dag. men det dyker alltid upp något eller någon som lyckats missa oss tidigare liksom. De dagar jag inte känenr för att svara på dumma kommentarer eller prata iller då traskar vi ut i skogen.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Det är nog väldigt olika från iller till iller hur det är under promenader. Min Maja är en liten mes när hon kommer utomhus. Vill helst upp i jackan nästan hela tiden. Men lite då och då får hon sina ryck och vill springa runt, gräva, krypa, upptäcka, jaga (matte).
Har ett flexikoppel på 5 meter till henne, jättekäckt tycker både hon och jag. Matte har liksom inte lika stor lust som Maja att dra sig in i snår och nosa runt. Hon har aldrig fastnat med kopplet, utan är väldigt duktig på att backa tillbaka om det tar stopp.
"Dumma" kommentarer har faktiskt varit väldigt få. De flesta har faktiskt sett att det är en iller. Mest positiva och nyfikna frågor. Träffade även på en man som berättade att han själv hade haft en iller.
Det som är roligt med att promenera med djur är att människor tar sig ut från sina bubblor. Helt plötsligt är det helt ok att bara stanna till och ta en pratstund med en främling. Tycker det är trevligt.
_No way! Yes way!
#6 Ett 3meters rullkoppel kör vi med.
#8 Vill man ha mjuk inbromsning av en ivrig iller kan man hålla hela rullen i handen och bromsa linan med fingrarna så det inte blir så hårda ryck..
#11 Sista stycket: Håller med. Är en av de stora behållningarna. Minns särskilt en gång jag kom i långt samspråk med en äldre herre som var mycket nyfiken. Bogey blev mäkta otålig och for runt så han höll på att sno ihop oss med kopplet :-)
De "dumma" kommentarer man får är i allmänhet bara roliga, under dagens promenad fick jag nog den bästa hittills:
- Hej, är det en apa? (glad kille i 12 årsåldern)
Dessutom 3 pratstunder med glada människor som var mycket intresserade av det "gulliga lilla djuret", men som alla var förvånade över att jag hade honom på promenad i koppel.
Kände dock att jag ljög lite när jag sa att han är jättesnäll till en man (junior satt på min axel då) , och tre meter senare så satt den lille busen fast i mitt öra… Att man alltid ska gå på det där tricket när han låtsas vara snäll och i nästa ögonblick så… AJJ! Roligt för de som såg det åtminstone…

Haha, apa!
Igar fick jag fragan om det var tva opossums som jag hade pa axeln nar jag var ute och gick :P
// Amanda
Vi har rullkoppel och snören beroende på var jag eller sambon ska gå med dom, är det otrafikerade platser kör vi rullkoppel, är det typ trotarer osv blir den snören, mardröm om någon iller springer ut och man inte hinner låsa kopplet :S
De dumma komentarerna skrattar man ofta åt, har även blivigt förvånad, överaskad över att en hel del yngre vet vad det är + att många har kännt någon som haft iller men tröttnade snabbt (as usual) men iallafall.. så har vi bara fått riktigt dumma komentarer när man vart in till örebro tex som när vi var på väg hem från illerträffen hos madde "åååh kolla vilken söt, en sån har jag tänkt köpa länge istället för chiuavua men jag vet inte vad det är för något".. (att jag råkade vända mig om och säga att man inte ska ha djur som man inte ens vet artbenämmningen på är ju en annan historia)