Ett basblodprov och igenomkänning är väl det vanligaste att man gör. Men kan göra ett ultraljud i buken men utan symptom känns det lite överkurs.

Ja du, tiden rusar verkligen iväg. Min Funny blir 6 år i år och nu börjar väl tiden löpa ut även om hon var helt frisk i oktober. Usch!

oj, ska man helst göra det redan vid tre årsålder på våra små troll   =( var har tiden tagit vägen undrar jag också.
Skrollan blir ju även hon tre år i maj. En sådan undersökning går inte på försäkringen? Måste man ta sparpengarna?

hoppas det var ok att jag kom med några små frågor aviendha :)

Fråga på du skrollan, ingen av oss blir klokare utan ;)

Nej, hon har ju inga symptom eller så, och hon är ju "bara" tre snart så då kanske ultraljud är överkurs? Jag vet inte när folk börjar göra koller, eller om de ens gör det, men det skulle lugna mitt sinne lite att ha kollat upp henne och sedan göra det varje år om inget annat kommer emellan.

Jag gissar rent spontant att det inte täcks av försäkringen, men det lär inte handla om flera tusenlappar heller. Har för mig att det står på hemsidan (agria) att man blir ersatt för undersökning, vård och behandling vid skada och sjukdom, vilket säkert inte detta räknas som.

Jag frågar mig samma sak varje dag, vart tog tiden vägen??? Jag har Elvis och Triss på 5 år som jag haft sen de var 1 men för mig är de lika gamla som när jag fick dem. Chiquita och Noel tyckte jag att hämtade i förrgår men Chiquita blir 4 och Noel blir 2.

Angående årliga hälsoundersökningar så har vi bestämt att inte göra några sånna på våra illrar. Chiquita kissar ner sig så fort hon kommer till veterinären, Noel hugger på allt och alla när han är där, Trissan skriker rakt ut så fort en veterinär tar i henne, ja ni kanske förstår hur mycket de gillar att vara hos veterinären. Elvis är den som skulle klara det bäst men kan jag låta dem slippa pinas så känns det bättre (även om det bara är en gång om året).

Tack Aviendha :)

Usch,känns som tre år är så tidigt. Är inte typ fem mera rimligt? Dem är ju fortfarande bara bäbisar=(

#4> Visst är det hjärtskärnade att tvinga dem till veterinären och tex ta blodprov, då skriker de flesta illrar och kanske pinkar på sig. Men jag som haft 4 gamla illrar skulle aldrig låta bli dessa blodprov, för det kan fånga upp tex insulinom eller cancertumörer på ett stadie då det fortfarande går att göra något, dvs då man fortfarande kan sätta in behandling. att vänta på sympromen, som vid många cancersjukdomar kommer först när det är kört och iller dör inom en vecka, är lite för sent anser jag. Så om jag vore du skulle jag kanske tänka om det ändå. Illern dör inte av att "plågas" i 2 timmar en gång om året. Och då är väl ändå där 1 gång om året och ger dem valpspruta och tex kolla skabb? Passa på då… :-)

#5> Vid 5 års ålder är det kanske för sent. Mångas illrar har ju redan fått cancer då och hunnit dö. Min statestik på mina 4 illrar är 5.5 år, 5.5 år, kanske 6år (en som lever än men som har insulinom och snart borde dö av den), och 7 år, och då räknas hon som blev 7 år som en rätt gammal dam i illersammanhang. Så jag tycker nog att 3-4 år är en bra tid att börja med rutinkoll med tex blodprov. Det är ju tyvärr runt dessa åldrar, 4-5 år som cancern dyker upp, de efterkommande åren handlar för många illrar om hur man kan behandla den cancer som dykt upp något år tidigare. Tyvärr… :-(

Melwin fyller också 3 i maj

Man kanske kan ta undersökningen samtidigt som man vaccinerar dem… man ska väl ändå vaccinera en gång om året?

#8> Precis, det är så jag gjort! :-)

#9 Haha, läste inte ditt inlägg innan jag skrev :D

usch vad hemskt det är! =( Dem är ju fortfarande våra bäbisar bara, inte ska dem redan kollas=( Men kan det rädda dem så självklart! Vill ju att dem ska leva så länge som möjligt! Så att ett basblodprov och igenomkänning är det man gör då en gång om året?

Ja, det är ju smart att ta det vid vaccinationen. Då slipper de komma innanför dörrarna oftare och matte slipper dubbel klinikavgift ;) Bara det att Avis nästa vaccination är i november. Så det tycker jag känns långt fram i tiden. Hade tänkt mig april-maj någonstans.

Får man betala extra för sån koll vid vaccination? Eller för blodprovet då förståss…
Förra året när jag vaccinerade mina så kollade han igenom dem, klämde och kände och så =)

Men det är dags nu igen i april tror jag.

#13 det beror säkert på vilken veterinär du går hos men man brukar ju få betala för allt.

Kanske en dum fråga.. Men vad ingår i ett basblodprov? Är det något standardiserat, så alla veterinärer vet vad jag menar om jag ber om det?

oj, vetrinären som vaccinerar våra kan väl inte såmycket mera än att just vaccinera och kastrera katter och sedan större djur. Kanske får boka in för vaccination till september på ett djursjukhus då..

Alla veterinärskliniker tar inte blodprov på iller.

Jag åker helst inte längre än nödvändigt när jag ska vaccinera och på ett ställe av 3 närliggande veterinärsstationer så tar dom blodprov, inte på de andra 2.
Som tur är så är mina illrar ändå relativt lugna när dom ska på vet.undersökning.
Dexter och Pegasus har jag tagit prov på tidigare och då hade dom stora problem att hitta ett bra kärl att ta provet i. På Dexter fick dom sticka både i fram och bakben. Denna gången (på en annan klinik) stack dom på undersidan av svansen. Han reagerade inte på sticket utan gnydde bara lite över att vara fasthållen med järnhand.
Pegasus fyller 5 i år men jag tog inget blodprov på honom, det får antagligen bli i Norge i vår istället. Dexters prov var mer "akut" eftersom jag sett små förändringar på honom. Triton fyller 3 år men honom kommer jag nog inte kolla förrän i höst när jag troligen är i Sverige igen.
Min veterinär (en liiiten klinik) tog endast 470:- för undersökning (palpering av buken), lyssna på hjärta och lungor och blodprov (glukos, lever o njurar). Jag anser att hon kan iller bra, är inte rädd för att ta i dom och hon är lyhörd på vad jag har observerat och vad jag tror är problemet. Henne är jag nöjd med.

#4 Du känner dina djur bäst och vet förmodligen vad som är bäst för dom.

jossan, finns det vetrinären runt linköping? För såna fall åker jag hellre dit där dem kan detta med en rutinkoll när vi ändå svänger ner till småland:)

Jag har gjort kontroll på Djurdoktorn i Linköping, men är inte nöjd med deras service. När jag kom dig med Dexters hudtumör kollade dom knappt på den och skickade hem oss med orden "läker det inte så får ni komma tillbaka så ska vi se vad det kan va".
Sen finns Valla djursjukhus och Jägarvallen. Valla hjälpte oss fint när Dexter var inlagd för flera år sedan med en liten bit boll i magen. Dom fick jag ett bra intryck av men har ändå fått bäst mottagande av min mest lokala veterinär i Mjölby. Dom är 2 st och den ena är betydligt mer insatt i iller än den andra (hon jobbar både på djurdoktorn och Mjölby smådjursklinik, men har aldrig sett henne i Lkpg). Lena, den bra veterinären, tar väl inte väldigt gärna blodprov på iller utan skickar hellre vidare till Djurdoktorn men mig har hon hjälpt bra och hon är mycket lyhörd på vad vi ägare har observerat och så.

Jag tycker att det är en billig försäkring att ta sin iller till årliga kontroller hos en illerkunnig veterinär. Tänk vad 5 minuters igenomkänning kan spara månader av lidelse och tid?

När jag åkte in på en rutinkontroll med Tigern i nov 2007 så var han jätte fin i päls, humör och allmäntillstånd. Inget gjorde att jag kunde ana att han var sjuk och skulle behöva låta honom somna in i januari 2008. Veterinären tyckte att han lät fin på lungor och hjärta, och att han såg väldigt frisk ut. Men jag bad verkligen om att ta ett vanligt rutinblodprov och det gjordes. Tack vare att jag och veterinären kom överens om det här så fick jag reda på att Tigern hade insulinom. Vi upptäckte det här i ett väldigt tidigt stadium så vi kunde behandla sjukdomen innan symtomen yttrade sig. När jag tänker tillbaka så känns det underbart att han aldrig han "insjukna" för det hade varit en process av onödigt lidande. Att även vara äldre och insjukna tar hårt på krafterna. Trots vår tidiga upptäckt levde han bara i 3månader efter sin diagnos. Det gör så otroligt ont att se tillbaka på den korta tid jag fick ha honom. Men i efterhand så ångrar jag absolut inte att jag tog honom till en rutinundersökning.

Att ta dessa blodprover avskräcker många, just för att det är svårt att få ut blod ifrån en iller. Men en del veterinärer ger lite gas och tar sedan blod ifrån en ven i halsen. Dom känner ingenting och det är snabbt över.

Jag besöker hellre en veterinär i förebyggande syfte än i ett akut skede då jag inte vet om min iller kommer att överleva. Många gånger är det för sent att göra något när man akut får reda på att sitt djur har fått insulinom/lymfom/binjuretumörer etc.

Sen måste jag även tillägga hur viktigt det är för alla som har haft iller ett tag, men som ändå har haft turen att få ha friska illrar att förstå att det är vi som har haft sjuka illrar som har fått kunskapen genom den hårda vägen. Vi har åkt in med våra Älsklingar, fått höra dom hemska orden, varit med om lidelsen, maktlösheten och den förtvivland man inte visste fanns.

Var glad att ni har möjligheten framför er, att ni hinner leta efter sjukdomarna innan dom jagar er. Kampen mot tiden är den värsta. Man kan tro att beskedet är värst, men då vet man inte vad man har att vänta sig.

Hellre en gång för mkt än en gång för lite, man kan aldrig förlåta sig själv annars. Iallfall inte jag.

om dem tart blod ifrån en ven i halsen så söver dem med gas? Har jag förståtträtt? Tar det lång tid innan dem vaknar då?

När det är med gas så har jag för mig att de vaknar ganska omgående.

#19 Okej :) då är det klart med värt att åka ner dit. Är dte lena som du gör rutinkoll hos?

#23 japp det är Lena. :)

#24 men då kan jag kanske kontakta dig när det är dax för en rutinkoll på skrollan för att åka förbi henne om hon ärkunnig på detta :) här har vi inga bra vetrinärer =(