Bra tecken?
Precis alldeles nyss gick jag ner till badrummet för att göra iordning mej. Wilma följde som vanligt med och där inne låg redan Melwin och sov.. Hon gick fram till honom och la sej bredvid honom och nosade på honom. Han vaknade men låg alldeles still. Plötsligt började hon slicka honom på pälsen, och sen klättrade hon på honom så att han fick säga till :P
Grejen var, att de brukar jämt kivas när de kommer varann för nära och Wilma har aldrig visat så stort intresse för Melwin förut.
Är detta som jag tror, ett väldigt bra tecken? :)
Att tillägga kom Melwin först hem till oss förra lördagen, så de han inte vant sej vid varandra riktigt än.
Att vänja illrar med varandra kan ta olika lång tid. Vissa går ihop på en gång, medan andra kräver låååång tid. Har exempel på båda delar. Sheere Kahn, Agnez och Lina är 3 illrar som till 99% går samman med vilken iller som helst. Sen har jag Lilleman som tog hur lång tid som helst för att bli go´vän med Kahn. Det har tagit mig ca 3 år att få dom 2 att vara i samma rum ens, men Kahn vill gärna vara vän med alla. Så han har lite svårt att acceptera att Lilleman inte vill leka och busa med honom som dom andra gör.
Jag ser det som ett bra tecken. Det kommer nog ordna sig ska du se;-)
Hur kan hon motstå en sådan sötnos i längden. Omöjligt ju;-)
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
#2 Jo, jag har hört olika exempel på sånt tidigare. Åsa berättade om hennes illrar som vande sej först efter ett halvår.
TRE ÅR? Kan det ta så lång tid? Hur är de under tiden mot varandra då?
Starta ny diskussion