om blodsockret ligger lågt kan det tyda på insulinom, man såg ingen tumör vid bukspottkörteln då han ultraljudades? Angående att högra binjuren är förstorad så är binjureproblem ganska vanligt hos illrar, min albin operade bort vänstra binjuren. Högra är lite svårare så jag skulle rekommendera en illerkunnig veterinär för ingreppet.

Precis som hanna säger så låter det som Insulinom eller Binjuretumörer. Men även om man ultraljudade bukspottskörteln så kan tumörerna vara så små att dem inte syns. Det är ett vanligt problem. Insulinom kan man operera men vanligtvis väljer man medicinering. Man ger då Prednisolon och jag tycker att en iller som får sin medicin lever ett bra liv.

Vet du vad han hade för glykosvärde?
Vad är det för symtom du har sett hos honom?

Binjuretumörer är vanligt hos iller och det finns idag bra behandlingar mot det. Beroende på vilken binjure det är så kan man operera bort den förändrade/sjuka och en iller kan leva ett bra liv utan ena. Sen har det kommit en inplantat på marknaden som har visat sig vara väldigt effektivt på illrar med binjuretumörer/problem.  Så det finns 2 bra behandlingsmetoder. Är illern äldre så är inplantatet kanske det bästa. Det beror på hur stor risk man vill ta om man väljer att söva illern inför en operation.

Tycker synd om er!!

Trist… :-( Eftersom er iller är rätt gammal råder nog jag er att köra medicinering om han anses ha insulinom (vilket det troligtvis är om glukosvärdet var FÖR lågt). Vad var värdet?

En medicinerad iller kan ha turen och leva gott flera månder till, kanske tom 1-2 år. Tyvärr är största problemet med insulinom (och andra cancersorter) att cancerns sprider sig, och att illern därmed tillslut dör av andra värre cancertumörer, så en operation är inte nödvändigtvis ett botemedel utan endast uppskjutande av det onda. Inte nödvändigtvis bättre än endast medicinering, speciellt inte på en sån "gammal" iller.

Har själv min 2a insulinomsjuka iller just nu. Han är 5 år och fick diagnosen i somras. Medicineras och mår än så länge bra. Min hona med insulinom levde 8-9 månader ungefär efter diagnosen med medicinering. :-) Men vissa lever som sagt flera år med medicinering. Så, på sätt och vis är insulinom en av de bättre cancersorterna på det sättet, för de kan ändå leva gott en bra tid framöver.

Finns bra artiklar om olika cancersorter om du kollar runt lite bland artiklarna och kunskapstrådarna (kanske).

http://iller.ifokus.se/Articles/Read.aspx?MessageId=d789a08d-3a8d-4605-8573-e2423e0c4a8c&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup

Här är den där artikeln.

Som de andra säger så kan det vara insulinom. Chade hittade de inget på heller när de röntgade eller ultraljudade, men de ställde diagnosen baserat på sockervärdet. Minns inte alls vad hans låg på, men har ett svagt minne som vill säga att det var nästan hälften av vad det normala ska vara?

Jag fick inte veta att det fanns några andra alternativ än att medicinera, så det gjore jag, och förbättringen kom efter ett tag, men han hann inte bli gammal för det, han dog i en olycka.

Lite trixigt att pilla i dem tabletten varje dag, men man lär sig och får in snitzen, och de vänjer sig med att de måste stå ut med det ;)

#5 Man kan enkelt krossa tabletten och blanda med laktosfrigrädde och göra det till en bra upplevelse ;) Lucifer kommer springades varje morgon då jag öppnar kylskåpet :)

#5> Samma gäller här som för CiciliaLucifers illrar. Mina illrar kommer kutandes och tycker morgonfrukosten är det bästa som finns. Sen att det är medicin krossad i grädden verkar inte spela någon roll. Kan dock lova att prednisolonen smakar helvete, den smälter direkt i munnen innan man hunnit svälja den  och smakar tvål-världskrig. Har själv ätit den medicinen och det var inte kul, tyvärr kunde jag inte lura mig själv med att krossa den i grädde…hehehe…

Jag testade med laktosfri grädde, mjölk och andra saker han tyckte om, men han ratade allt, om jag inte tvångsmatade med sörjan i en spruta vilket han hatade.

Jag tyckte att det var medt humant att stoppa den i halsen på honom, då gick den ner fort, och han visste till slut att det bara var att svälja, för jag kunde lägga den långt bak i munnen bara utan att han spottade ut den, för då blev de ju bara mer tjaffs om det ;)

Han hatade det, även krossat med godsaker, så det gick snabbast. Hade han ätit det med ex grädden hade jag gladeligen krossat tabletter morgon middag kväll ;)

#8> Vad udda. Enda gången Leo ratar grädde är om jag har haft i plaque-off-pulver. Medicinen funkar dock.