
Sjukt trötta illrar
Efter en lång tur i skogen med Monty och Boston så är det helt tyst i lägenheten ikväll. Gick tre kilometer med dom små liven, Boston pinnade på och sniffade på varenda grässtrå och löv på vägen, men Monty gav upp efter två kilometer och ville bli buren resten av vägen, han somnade i min famn 
Vi mötte ett gäng vuxna med barn och Boston berättade lite om hur det var att vara iller, att han inte bits (så ofta) och faktiskt luktar gott. Både vuxna och barn var väldigt glada att ha fått se en riktig iller på nära håll.
Vad jag inte kan förstå är hur Boston kan vara så pigg, han springer, sniffar, lyssnar, hoppar, gräver och verkar aldrig bli trött. 
Både Boston och Monty fick tillåtelse att ligga hos Linus idag, han var väl inte så nöjd med att dom bökade runt under honom men när dom väl la sig till rätta så somnade han om.

Men visst är det lite roligt med illrar som Boston. Här hemma blir det numera lynchstämning om matte inte tar ut vissa av dem på långpromenad.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
hos mig e de me lugnt ikväll :) blev en långpromenad i parken idag :)
alla tre ålade sig i de blöta gräset.. jättekul tyckte jag när de börja bli lite kinkiga och ville bli burna 
vi träffade en liten tjej som tyckte att dom var såååå söta :)
"dom klättrar som en katt och gräver som en hund" de var vad hon kunde konstatera efter mötet iaf :)

det är vad jag kallar en Lång promenad! :O Hade aldrig orkat gå så långt.. går hellre länge en kortare sträcka.

Det är roligt det där hur olika de är. Jag har några, som bara orkar ta sig runt huset i snigeltempo och bara det tar en timma. Sen har jag bl.a Nolita som kan gå hur långt som helst tror jag. Hon går fot som en hund och har samma tempo. Oliver är också ganska snabb. Sen har man då Snuffe som efter två år fortfarande tycker att det är lättast att backa sig fram i tillvaron. För att inte tala om Molly som anser att promenad är lika med att klättra i träd.

"Sen har man då Snuffe som efter två år fortfarande tycker att det är lättast att backa sig fram i tillvaron."
hahaha, Lucifer är likadan :P
#4 Släpp lite på selet så kanske han går framåt? Theo gick också bara bakåt ett tag ;) och då kände jag på selet och då var det lite för trångt runt halsen, när jag lättare på selet så flööög han fram :)

#6 Vi har gjort på alla sätt och vis i över två år nu, tror han har bestämt sig helt enkelt.