Nej, jag tror inte att det stammer. De blir mer uppspelta nar de far ratt kott, javisst, men att det skulle paverka dem annat an nar de ater har jag valdigt svart att tro pa.

Det enda aggrevisa jag sett när mina förra illrar fick kött var att de gjorde dödsskaket på köttet innan de käkade upp det. Men vidare aggresivt tyckte jag inte det var. Visst, lite "jaktinstikt" kanske man kan kalla att man lockar fram, men inte i negativ bemärkelse.

Det är en gammal myt, som även gäller för hund och katt som de ges naturlig föda. Lika mycket sanning i det som att en iller hugger efter halspulsådern. Att ett djur blir aggressivt har inget att göra med vad den äter. Och folk som påstås ha haft aggressiva djur tillföljd av att de ätit kött kan ju börja fundera på hur de egentligen behandlade sina djur. Att de kan bli revirhävdande när de får mat de verkligen gillar är en sak, och som albastiffler säger att jaktinstinkten lyser igenom. Men det är faktiskt inte samma sak som aggressivittet.

Enligt en av dom som jag pratade med så hade hans illrar som fick rått kött, så bet dom mer, och var mer aggressivare mot varandra än vad hans illrar var som inte åt rått kött. Änså länge har jag inte märkt något på mina 2 som får rått kött, om något så verkar Otto piggare. Mr Miller är ju uppfödd på rått viltkött och torrfoder, men innan han kom hem till mig för ca 6 veckor sedan, så fick mina valpar bara torrfoder och kokt kyckling och vit fisk. Så det är Miller som har lärt mina valpar att äta rått kött.

Men klart att de ar mer aggressiva mot varandra om de vaktar den mumsiga maten, det ar ju samma sak med barn och godis. Och att illrarna biter mer har jag inte markt ngt av, bara att de kan missta mitt finger for en vinge ibland nar de ar ivriga om att fa tag pa den storsta forst, men det kan man ju inte klandra dem for.

av mina 8 så är 5 helbarfade, och äter alltså inget torrfoder. Ingen aggressivitet här över huvudtaget, mer än kasnke lite revirhävdande när det bjuds på något riktigt smarrigt. Och allvarligt, försök komma imellan mig och min påse med chips, jag hugger handen av dig!

#2 Haha…har aldrig vetat vad jag ska kalla huvud-skaket…men nu vet jag- dödsskaket =P

Samtliga här hemma barfas.. ingen är aggressivare än inna jag började med det. Däremot har dom mer energi.

En myt som tyvärr lever kvar. Att djur oavsett om de är iller eller något annat skulle bli aggresivare av att äta rått kött. Att låta ens djur få det mest naturliga för dem gör dm inte aggresivare. Men mer alerta oftast. Detta kanske kan tyckas aggresivt om man tidigare haft en iller som varit lite degig av sig. Att folk sedan sätter ner händerna mellan en iller och en riktigt smaskig köttbit kan få sig ett nyp. Men det är inte aggresivitet. Mina äter rått kött ihop med varandra. Visst de fräser till varandra om någon kommer för nära biten de har i munnen. Men de slåss inte om maten. De vet att det finns så alla blir mätta och belåtna. Jag har fått mig ett nyp i handen då jag råkade köra fram handen utan att illern såg att jag kom. Men det var garanterat ett misstag från illerns sida och skit klumpigt från min sida. Men hela illern visade att det inte var med mening. Och det vart inte mer än ett par små hål. Bettet slutade genast när illern kände att det var en människo hand och inte en bit vildsvin den fått i munnen.
Så lyssna inte på de som påstår att illern blir aggresiv av barf, det tyder på okunskap. Tyvärr så ger många år inte automatiskt alla svaren. Bara lite mer erfarenheter. Men har man inte barfat kan man inte få erfarenheterna av det heller oavsett om man haft iller i femtio år eller i fem.

Jag har oxo hört det av en kille som har ägt en zoo affär o då bara skrattade jag :).

Klart som fan att det inte e så….

Kanske med levande föda att man triggar upp instinkterna, men knappast en kött bit som inte luktar "djur"….

#10: Mina har inte ens blivit aggresiv fast de jagat evande möss. Så jag tror inte ens på att djurets lukt triggar fram något. Enbart en skröna med andra ord :-)

#11

Kanske är så….

Lät faktiskt helt sjukt, ungefär som att min pappas hundar skulle bli killing machines efter att dom jagat (jakt hundar) dom är fan dum-snälla, farligare än en iller ^^

Det tycker jag också #13# men jag kan bara återge vad han sa. Själv kommer jag att fortsätta ge dom 2 av mina som vill ha BARF-mat, och det får dom ca var annan dag så dom gå inte fullt på det. När dom inte får BARF-maten så får dom torrfoder i sina skålar, och änså länge har jag inte märkt nåt på vare sig Miller som har fått det längst tid, och Otto som har fått det sedan han var ca 14 veckor gamal.

Det ända är väl att Oliver tror att det finns en mus i handen på mig var gång jag varit i terrariet och han är berädd att sätta tänderna i vad hellst som kommer i närheten av hans mun som liktar mus. Han brukar dock bara hinna sätta tänderna emot inna han missnelåtet inser att han blivit lurad på konfekten och fortsätter tigga och tråna upp mot "matlådan".
Annars har de bara varit positiva effekter, de är piggare, mer lekfulla, gladare och helt annorlunda i pälsen. Det går inte att jämföra torrfoderpäls och BARF-päls, även om mina bara är mini-BARFade.

Precis en sån där korkad myt som att de hugger om de ser pulsådern eller biter sig fast om dom får smak av blod… Det mest komiska i det här är att många gamla illerägare (jaktiller främst) själv tror på alla dessa myter som det inte ligger det minsta sanning i.

Om någon säger åt sånt brukar jag referera till våran huskatt som faktiskt fångar möss, fåglar och andra djur och ändå inte blir de mer agressiva… :)

#16 Fin poäng, har också använt mig utav den ;)

mina valpar är helbarfade från start…och om jag inte missminner mig så är de inte särskilt aggressiva mot människor ;)

Om, det skulle vara så att illrar som äter naturlig kost är "mer" än andra tror jag att det snarae handlar om att de öär mer hälsosamma än andra illrar och därför orkar busa mer.

Kan bara gå på Miller, då han är den som är uppvuxen från första början på BARF-mat och torrfoder. Mina egna valpar började inte äta BARF-mat förren dom var ca 11 veckor, så 2 av dom fick aldrig börja på det. Dom som fick av mina egna valpar är Stumpen (som just hann att smaka på den en eller 2 gånger), My och Otto. Av dessa är det nu bara Otto som är kvar hemma tillsammans med Miller, dom får BARF-mat varannan dag då jag inte är redo att ge dom det fullt ut. Dels för att jag är rädd för att dom inte får i sig all näring dom behöver, men också för att jag tror att dom behöver den näringen som finns i torrfodret.

#18 Här äter Chaos bara BARF o det enda jag kan säga är aggressiv…no no.
Enda "nackdelen" då med att han inte äter torrfoder är att blir han hungrig tidigt på morgonen o det inte har kommit någon ny mat i skålen sedan kvällsmålet så blir han…hyper.

Kan bli galen på en iller kl 4 på morgonen som står på vardagsrumsbordet på reklambladshögen o puttar ner blad efter blad i golvet, klättrar upp på husses dator så den låter pling-pling, tar sig ett morgondopp i vattenskålen o gör sitt bästa för att välta den, släpar runt på brickan den står på…osv, osv.
Då går man upp o hämtar mat till grisen ;o)

Hahaha, det där med kl 4 på morgonen känner jag igen. Både Miller och Otto vaknar nästan alltid vid den tiden om jag inte har hällt upp torrfoder i den nedre av skålarna i sovburen. Som tur är så äter dom båda även torrfoder, och det har dom gjort hela tiden. Miller är som sagt uppvuxen på veterinärsbesiktigat viltkött och utblött torrfoder. Men hör fick han snabbt lära sig att äta det torrfoder som det kommer från påsen, för är man 10 veckor när man hämtar valpen, då bör den kunna äta fodret torrt direkt från påsen, och inte blött som jag vet inte vad. Det tog mig 2-3 veckor innan jag fick över honom på torrfoder, han stenvägrade att äta det torrt till att börja med. Men till sist så såg jag att han åt av Ottos och Mys torrfoder istället från sitt eget blöta dito.

#20 vilken är näringen de behöver i torrfoder som de inte kan få i sig på naturlig väg? Då utan spannmål och socker.