mm, det är en knivig fråga. Visst, genom att ta omplaceringar backar man ibland upp och rättfärdigar vissa som helt enkelt inte kunde ta det ansvar djuret innebar. Å andra sidan bryr man sig om individen (djuret som behöver tas om hand). Ibland blir det kanske lite väl lättvindigt, kanske man t o m betalar pengar…

Men det är ju också sant att om alla skulle ta omplaceringar/rädda farmvalpar osv skulle det inte kunna finnas seriösa hemuppfödare…

Själv har jag nog oftare börjat luta åt att tycka att  människan får ta det ansvar de faktiskt har tagit på sig iom att de skaffade ett husdjur. många gånger handlar det om att djuren prioriteras bort helt enkelt, och det är lite tråkigt att se. Ett liv borde värderas högre, det ska ju t ex ganska mkt till för att folk ska adoptera bort sina barn. Men så skiljer sig ju vår syn på djurs värde, och de kommer alltför ofta i kläm 

#1 håller med dig..

Jag tror inte att folk slutar köpa billigare illervalpar pga att det skulle bli svårare att omplacera dem.

Med det menar jag att de som säljer billigare skulle ändå få sålt sina valpar och dessa valpar skulle sedan (om det inte gick att omplacera dem) släppas ut eller avlivas.

Så jag ser det inte som om att man indirekt stödjer farmare och oseriösa säljare genom att ta en omplaceringsiller som kommer därifrån från början.

Knivig fråga tycker jag med.
Alla är ju lika värda men för illerstammens skull så borde man ju stödja hemuppfödarna.
Samtidigt som alla är värda ett bra hem :S

Skulle jag ta en ung valp skulle jag otvivelaktigt ta den från en seriös uppfödare, men tar jag en omplacering så tar jag den som passar bäst (i lynnet) oavsett härkomst. Och som jag tänker nu tänker jag bara ta omplaceringar eftersomjag tycker dessa förtjänar en andra chans…

Men visst, nog är det en knivig fråga…

Kom på en helsjuk grej, satt på discovery för ett år sedan och kollade på ett program om djur (inte djurpolisen) utan inspelade interjuver (individen ovetande om att de filmades) med folk som skulle lämna bort sina katter, hundar, illrar osv..

Då kommer det in en tant i dräkt för att skriva på att hon avsäger sig ägandet för hunden osv osv och då i godtro om att den verkliga anledningen ska stanna mellan individerna i rummet (för det skrivs ej ned på pappret) säger hon "Det är så oerhört synd att det blev såhär, barnen älskar verkligen Chester och han har vart en fin familje medlem och vi kommer alla att sakna honom men det gick bara inte att ha honom kvar när vi skaffade den nya heltäckningsmattan det matchar inte alls i färg och jag var tvungen att damsuga rummet redan första dagen"!

Jag verkligen verkligen HATAR sånt folk, något jag hatar mer är djurmisshandlare och den idioten till politiker vi har i sverige som ansåg att tiderlag inte skulle förbjudas, usch vilka människor.

Sjukaste är Nuvarande lagstiftningen;

"Sverige är ett av många länder där tidelag inte är kriminaliserat. Ej heller pornografi som avbildar tidelag är kriminaliserat. Men handlingar av människor då djur utsätts för smärta eller tvång och sexuellt utnyttjande, faller under bestämmelserna mot djurplågeri och är brottsliga på denna grund i Sverige.

När man 1944 avkriminaliserade homosexualitet i Sverige legaliserades även tidelag, då de låg under samma paragraf, Denna gärning var tidigare belagd med dödstraff I Sverige vilket kvarstod till 1864"

Förlåt för att jag gick från ämnet men jag kom och tänka på det när ni snackade om detta hemska sätt att handskas med djur.

Jag kan hålla med ovanstående. En ska hade det vart om det aldrig funnits nämnt i lagstiftningen, men nu har man ju faktiskt gått från ett förbud till en tillåtelse.

Sen om så sker, så ska det bedömas om djuret tillfogats skada.. Hur kan det INTE tillfogas skada är min undran.

Halkade irån ämnet jag med.

Tillbaka till ursprungsfrågan.. Det är ju verkligen som så, att ju fler illrar en farmare får ut på marknaden, ju större vinst. De är en stor konkurrent till hemmauppfödare, då de är billigare, och en del skräms kanske av kraven som hemmauppfödare har. Helt vettiga krav i mina ögon, men dock lite skrämmande när man skulle skaffa sin första iller.

Hur kommer man till bukt med problemet? Få vett i de som massproducerar. Vilket inte är lättt, för skulle de bry sig i välmåendet skulle de inte hålla sina djur osm de gör..

Tror inte att farmande kan stoppas, de har ju bara svårt med importhundar för tillfället som säljs i påsar på sergelstorg i sthlm och det är olagligt som satan :S

#7 Var går gränsen för massproducerande då?

Ofta är det ju så att det skiljer på kullstorlek hos hemuppfödare och farmare/storuppfödare. En hemuppfödare får kanske 5-8 valpar/kull, dvs med tre honor så blir det 15-24 valpar på en säsong ibland t o m färre, dom som ni tycker massproducerar får ofta uppemot 10-11 valpar per kull och ibland mer, dvs minst 30-40 valpar på en säsong. Så dom får alltså dubbelt så många valpar  på exakt samma antal honor. Är det att massproducera?

Som uppfödare så känner inte jag att sk farmare/storuppfödare någonsin  varit en stor konkurrent. Och bara för fem år sen så såldes betydligt fler "farmade" illrar än vad som säljs idag. En stor konkurrent är däremot dom "engångsuppfödare" som tar en kull i hemmamiljö och sen säljer dom och dumpar priset på "hemuppfödda" valpar och ställer faktiskt inte heller speciellt stora krav på köparna, det räcker med att man betalar. Jag välkomnar fler och nya illeruppfödare på marknaden, men inte såna som inte ens har en tanke på att fortsätta längre än ett-två år.

De flesta (inte alla såklart) hemuppfödare tar väl ändå bara en kull per hona och säsong. Medans "farmare" tar två kullar per hona och säsong. Det blir ju dubbelt så många valpar än en hemuppfödare per säsong gånger två. Om man tar Pirjos exempel att en "farmare" får 30-40 valpar på 3 honor så får de ju egentligen 60-80 valpar per säsong.

Ska inte utala mig om uppfödning har ingen tanke på att föda upp några som hälst djur förutom människor (ohyggliga djur)för egen familj, när det gäller uppfödande av iller/hund osv så lägger jag det i händer på folk som är kunniga.

Nädå, det är inte alls kutym hos farmare/storuppfödare att ta mer än en kull per hona.Precis som hos hemuppfödarna så har deras honor löpt gång på gång på gång dom senaste åren, men till skillnad mot hemuppfödarna så använder man inte P-sprutor utan hellre parar en gång till om honan är i bra skick. Utöver det så brukar kull nummer 2 på samma hona bli betydligt mindre än kull nummer ett (varför det är så har jag ingen aning om, vet bara att så sker). Så oavsett så blir det inte 60-80 valpar per år. 60-80 valpar blir det bara om man har fler honor än 3 och en del har ju faktiskt inte fler än kanske en eller två honor som dom tar valpar på. Så genomsnittligt kan man inte räkna med mer än 30-40 valpar /säsong och uppfödare.

Har inte p-sprutor väldigt negativa effekter på illrar eller är det bara något jag fått för mig?

Eller så är det bara för jag mår skit av sånna preparat :S

Oja, vad jag vet så ökar P-sprutor risken för cancer och för livmoderinflammation.

Då kommer ingen av mina illrar nära en sån iallafall!