Här har vi lilla Querida, en lugn och nöjd tös. Viltfärgad med ganska ljus nos.

OJ så söt :)

Lilla Vida. Livlig till tusen och är som en hal tvål i händerna, ständigt på rymmen och med massor av energi. Viltfärgad med mörkare nos.

Här har vi grabben. Alltid hungrig, men somnar fort och ligger bara och småsnuttar länge… Typiskt grabbar, lugna och fina så länge de har sutten i mun ;) Pastellgrabben är i akut behov av namnförslag. Liksom syrrorna, vill jag att ida ska ingå i namnet och då blir det genast svårare. Det enda jag kan komma på är Hidalgo, men tycker inte att det passar.

Så jag är tacksam om ni här inne vill gnugga kreativiteten och hitta på något fint till prinsen :)

#4 Vidar finns ju :P Kanske inte så vackert, men det är ju ett namn iaf :P

Aww de är så söta!

Och du gör verkligen ett kanonjobb!

Kida , Fida . frida. grida. blida.xida å en massa fler

 Ida loca, blir baklänges Acoladi, hm?

Acoladi, kanske inte är så dumt ändå. Betoning på näst sista stavelsen. Till vardags blir det väl bara Cola.

Skulle kunna gå, men det går säkert att hitta på något bättre.

Idaho, kanske!!?

Jag tyckte om Vidar :P Men sa alskar jag ju gubb-namn ocksa ^^

Slida? Usch nej, nu var jag oanständig^^

Midas kanske?

Idefix

Midas gillade jag skarpt.

Vidar eller Reidar är en aning gubbigt men sött.

Midas ligger nu etta på namnlistan.

Det tror jag inte hon gör, hade en tik vars mjölk börjde sina när valparna var ca 10 dagar gammla. Hade en annan tik som hade fått valpar ca 1 vecka efter Lina. Lina hade fått 8 valpar där 7 överlevde första dygnet, och när jag upptäckte att Lina inte hade så mycket di så gjorde jag detta då en annan valp dog för mig. Så jag la in 4 av de 6 överlevande valparna till Tilly, som själv bara hade 3 valpar. Och där var inga som helst problem att lägga över 4 valpar till henne, och då skiftade jag ibland över även de andra 2 till Tilly så att alla skulle få samma chans. Hela kullen överlevde och är idag 4 år gammla, har själv kvar SheereKahn här hemma, och han är världen kel och puss iller. Så jag tror inte att det är någon fara att låta valparna dia på en annan tik, det är ju bara tills valparna är omkring 4-5 veckor då kan du ge dem katt/hundvälling och antingen blöta ut torrfodret i vällingen, eller så köper du burkmat för kattunge på djursjukhuset eller i djuraffären (ska vara den från Hills, och det ska vara den med kyckling, tror att den finns med tonfisk också, men av personliga själ så köper jag aldrig djurmat med tonfisk i) Så hade jag varit du, så hade jag nog testa och sett hur det går. Du ser på en gång om tiken accepterar att få nya valpar. Lycka till iallafall.

Dag 9. Allt går bra, små magar har blivit bättre och därmed sover de bättre. Nu går det 3 timmar mellan målen, så även jag hinner med att leva lite mellan varven :)

Flickorna äter disciplinerat och koncentrerat Querida vägde i morse 30 gram. Vida 28 gram.

Grabben "Midas" är besvärlig och de senaste 2 målen har jag varit tvungen att krusa och lirka med honom för att han ska få i sig de livsviktiga dropparna. Han väger 28 gram och det gör mig en aning orolig. Hoppas att han är hungrigare nästa mål.

#13 Jo, det kanske hade gått och visst hade det varit bra om de kunde få en illerfostermamma istället för en otillräcklig matte.

Men jag skulle inte förlåta mig själv om jag lämnade dem där utan tillsyn och de dog, för att ingen finns på plats och kan övervaka situationen och ev. tillmata om det skulle behövas. Uppfödaren bor långt ifrån oss och hans sambo skulle nog inte uppskatta oss som inneboende ;)

Jag tackar dig Ferretgirl, för dina goda råd och ska komma ihåg Hills kattungemat när det är dags för lite fast föda. Jag kan ju varva den och min egen blandning om inte annat.

Jag har haft kontakt med 4 uppfödare, och resultaten av att lägga till främmande valpar har oftast varit bra, men vid ett tillfälle har honan bitit ihjäl 2 valpar och det skrämde mig tillräckligt för att inte våga ta chansen. Jag får lita på min magkänsla i den här sitsen och hoppas på det bästa.

#14 som burkmat rekomenderar jag A/D också.. Väldigt högt näringsinnehåll. Sen kött såklart=)

Vilka sötisar, förstår att du backade när du fick höra att sånt hade hänt, den här kullen är som sagt väldigt speciell särskillt för dig och Alex *kramar*

#15 Känner inte till A/D. Kan det vara något som bara finns hos vetten???

Jag brukar annars börja med färs blandat med ersättning och det brukar ju vara mums! Men nu dröjer det ju ett tag tills de ska börja med fast föda.

Nu har de fåt lunch och alla 3 åt så fint så. Querida äter tills hon bokstavligen storknar och liknar mest en glödlampa när hon är klar. Hon behöver minsann inte krusas :) Nu är jag ledig i 3 timmar, så vi ska rusa ut en stund.

#16 Ja som sagt! Magkänslan säger att vi fixar det här på egen hand ;) och denna trio är verkligen speciell!!!

Ja A/D finns hos veterinären. Det är mat man brukar ge djur efter operationer för att dom ska återhämta sig snabbt. Lättsmält och högt näringsvärde. Men färs är inte dumt det heller=)

R.I.P  Midas

Det sista dygnet, ville Midas inte äta.

Han hade inte viljan att leva och fastän jag trugade och envisades,

så hjälpte det inte. Vår lille pastellpojke, lämnade oss i stor sorg och saknad, mellan 22 och 23 i går kväll. Han vägde då bara 31 gram. Nu hoppas vi att han har kravlat sig fram till sin mamma vid regnbågsbron och har funnit trygghet och värme hos henne.

Lille Midas, vi ska alltid minnas din söta lilla rosa nos som du rynkade så gulligt. Hälsa din mamma att vi saknar henne så det gör ont och att jag kämpar på med dina systrar.

Nej :( Hoppas att de andra kampar pa!

Dag 11.

Så tungt att förlora lille Midas, jag saknar ett tredje pip vid matdags.

Flickorna kämpar på! Dagens vikter: Vida 35 gram och Querida 38 gram. De är fortfarande för små, men de ökar sakta men säkert i vikt. De växer mest på längden, men det finns inget hull att ta av om de skulle bli dåliga.

Små nosarna har fått morrhår och pälsarna växer ut fint. Små klor, krafsar mig på tuttarna innan de faller till ro och somnar i min urringning. Jag låter den som får vänta på maten medans den andre äter, ligga intill min hud för att känna någon sorts närhet.

Nu känns de mer gosbara och man är inte så rädd att ta i dem längre. Även om man vet att mamman inte är speciellt mild med dem, så känner man sig som en mastodont dinosaur som kan krossa dem, bara man petar på dem.

Jag känner av sömnbristen och känner mig lite som en krigsfånge utsatt för sömntortyr. Jag erkänner snart vad som helst bara jag får sova en hel natt ;)

"Tzatu" har haft vänligheten att erbjuda sin hjälp. Så imorgon är det tänkt att töserna ska flytta till Lund för ett dygn, så att jag kan vila ut.

Liselott "illercafé" har också erbjudit sin hjälp och kanske vi kan utarbeta en plan för nästa vecka, när jag ska börja jobba.

Jag har lyckats ordna så att jag startar på 75%, så förhoppningsvis ska det räcka med att jag behöver hjälp med 1 - 2 mål om dagen den första veckan. Sen ska de ju börja äta fast föda och kan klara sig längre stunder på egen hand.

Håll tummarna för att töserna ska klara sig!!!

Vilket hästjobb du gör!! Har gjort detsamma för chilla-bebisar som förlorat sin mamma vid födseln. Det är ett evigt matande dygnet runt. Men bara de klarar sig så gör man ju allt som står i ens makt. Håller alla tummar och tassar härhemma.

Tack Ulrika!

Ja då vet du hur jag känner mig just nu.

Jag kämpar på tills jag stupar om det ska vara så!!!

Jag väger dem efter varje mål och blir löjligt lycklig för varje gram de gått upp. För att inte snacka om lyckan när nu äntligen Querida blivit bra i magen och bajsar fint och krämigt :)

Vida är fortfarande hård i magen, men det rättar väl snart till sig, hoppas jag.

Stackars lilla midas :( *håller tummarna för de andra två*

Starkt kämpat!! Jag vet vad du går igenom då Zuki fick mjölkstockning vid båda sina kullar.. Hajen blev ensam överlevande i första kullen, henne handmatade jag från 6 dagars ålder. I andra kullen klarade sig Fat boy och hans syster tack vare ihärdigt matande och stark vilja! Hoppas allt går bra med tjejerna, det är klart värt allt besvär i slutändan!!

Huga lilla Midas=´( håller tummarna för töserna så hårt att det blir blodstopp i tummen. *tröstkramar från mig och tussarna*

Dag 12.

Natten har varit förtvivlad!!!

Flickorna har vägrat att äta. Jag har trugat och trugat, men de ville absolut inte ha någon ersättning. Svettig och frustrerad, slocknade jag vid 04:00 och vaknade med ett ryck 07:30.

Inte ett pip från korgen… Jag var övertygad om att de också skulle ligga döda. Men när jag tog upp dem kravlade de tysta omkring. 

Nu ville de ha mat och åt med god aptit. Så de 2 grammen de förlorade under natten tog de igen, tack o lov.

Vida 36 gram. Querida 39 gram.

Kl 10:30 var det samma visa, ingen ville äta!!!

Lyckades ändå få i dem så pass att de håller samma vikt.

Jag sliter mitt hår och gråter för mina flickor.

Är trött, såååå trött!!!!!

Jag kommer fortfarande inte åt mina pm. Vet ju att Madde och HannaM har skickat till mig + en som jag inte kan se alls.

Maila mig istället om ni har någon viktig info eller tips om hur jag ska få i dem maten, eller bara vill heja på i kampen.

 la-ida-loca@hotmail.com

Liten Querida.

Kladdig Queridanos efter mycket trugande.

Liten Vida.

Ännu en bild på Vida.

#28: Så där, då har jag mailat dig. =))

Gud vad du har fått till fina bilder på töserna. Håller tummarna att de överlever.

De är så söta!! Här hålls det tummar och tassar från mig och banditen, nu när maria inte är hemma.. 

Hoppas verkligen att det kommer gå bra för töserna!

*stora kramar till dig lillan*

Håller tummarna för töserna!

Oj, bra kämpat!!

Tack för alla hållna tummar!

Vid senaste målet, åt Vida, men Querida verkar snabbt ha tacklat av. Hon är slö, blek om nosen och vill absolut inte äta. Midas, var precis så innan han dog, så jag tror inte att Querida klarar natten.

Om hon väljer att lämna oss för ett bättre sällskap med mamma och bror, så är frågan om Vida orkar kämpa alldeles ensam?

Jag känner mig så uppgiven!!

Jag har verkligen kämpat med de små, men jag förstår att det är tungt för dem att leva utan sin mamma. Kanske de bara ger upp!

Livet med en värmeflaska och en envis matte är ju ingen dans på rosor precis.

Håller ett par tummar till.

Gick en rond till med Querida. Nu åt hon äntligen!!!!

Jag är fortfarande envisast!!!

Hon åt massor!!! Konstig tjej, det verkar som att hon bara vill ha mat var 6:e timme och då äter tills hon nästan sprängs.

Det kan inte vara bra det där? Visserligen är jag glad att hon äter, men hon är ju så liten. Hur kan hon klara sig på bara 4 mål mat om dygnet?

Vida vill inte heller äta så ofta som jag tycker, men hon går att övertala var 4:e timme i alla fall.

Här kastas man mellan hopp och förtvivlan mest hela dagarna!

Stööön!!!!

Satmaran, har du inte lärt dig någonting om illrar på alla dessa år? ;) De är ju födda till att göra en orolig stup i kvarten..

Det här klarar du galant =) Är det någon som klarar det så är det du, precis som så många andra har skrivit över, banditen håller oxå med.

Imorgon ska tjejerna åka tåg och buss till Tzatu, som ska ta över ett dygn, för att jag ska få sova.

Det ska bli underbart!!! Sooooova!!!

Hoppas att Maria gör ett bättre jobb och att jag får hem stora pigga tjejer på torsdag, he he.

#41 Va skönt för dig att Tzatu kan hjälpa till så du får sova ut lite, de är du värd.

R.I.P Vida och Querida.

Inatt beslutade sig båda flickorna att lämna jordelivet och följa efter sin bror och mamma. Querida låg död kl:02:00, vår lilla kämpatös orkade inte längre. Vida fick då i sig några droppar ersättning, men var slö. 05:00 fick hon i sig några droppar till, men hade gett upp. 08:00 var hon livlös och hon drog 2 tunga små andetag och dog i min hand.

Tack, små töser för att vi fick behålla er hos oss några få dagar. Ni hjälpte mig och Alex att hålla oss på tå fastän vi sörjde Ida så.

Vi ska aldrig glömma er.

Nej, beklagar verkligen :'(

Beklagar sorgen enormt. Vi tänker på er. Kram madde och Xena och resten av mullermaffian.

Beklagar sorgen!

Beklagar verkligen!! Ibland är inte ens allt tillräckligt.. *tröstkram*

Beklagar sorgen :(

*kramar om en massa*

beklagar! du har gjort ett jättejobb

Åh nej vad hemskt! Beklagar sorgen. :( Du gjorde ett riktigt bra jobb Lillan.

Nej, vad tråkigt. Hade så hoppats att dessa skulle klara sig. Men du gjorde verkligen allt som en människa kunde göra för dessa små. Beklagar verkligen.

Tack!!!!

Tack alla ni underbara människor som stöttat mig i min sorg och i min kamp för att hålla de små vid liv.

Hur man ändå vrider och vänder sig och kämpar mot alla odds, så hjälper det föga när de bestämt sig för att gå vidare.

Jag undrar bara nu, i mitt stilla sinne om det inte varit bättre att låta dem gå, när deras mamma dog.

Det enda jag gjorde var att tvinga dem kvar ett litet tag till!!!

Man lär sig kanske någonsin, att tänka på ett mer djuriskt sätt

Just nu gör det bara ont och jag har proppat mig med diverse alkohol. Ska SOOOOOOVA 120 minuter/timme inom kort.

Godnatt.

Jag tror så här att om du hade låtit dem gå med sin mamma så hade du för all framtid undrat över ifall du inte kunde räddat dem iallafall. Jag tycker personligen att finns det den allra, allra minsta chans att rädda ett liv så ska man försöka. Inte så till den milde grad att man försöker rädda djur som uppenbart lider och far illa och skulle må bättre ifall de fick vandra vidare. Jag hoppas du förstår vad jag menar. Dina valpar hade ändå en liten chans, även om det är en otroligt liten chans att flaska upp illervalpar så fanns den där ändå. Och du tog den chansen. Det tycker jag är så jäkla bra gjort och jag önskar att det fanns fler som var villiga att sätta sig själv åt sidan en stund och göra allt för sina djur. Som du!! Hoppas du får sova nu ett tag iallafall.

Hade inte jag tagit den fighten så hade jag inte haft varesig Hajen eller Fat boy.. Det sista som överger människan är hoppet sägs det ju..

#54 Hur gamla var dom när dom förlorade sin mor?

Dom förlorade aldrig sin mor, hon fick mjölkstockning.. Hajen var 6 dagar och Fat boy & Sheherazade (Sassa) var 1½ vecka..

beklagar, men du är en strakt människa ska du veta!!

#43 Nä=´( beklagar verkligen Lillan men glöm aldrig att du gjorde ditt bästa, det är inte det lättaste att flask uppföda illervalpar..

#52 Du ska absolut inte ha dåligt samvete, om du hade låtit bli att agera och dom hade fått somna in så skulle du undra mer och mer om, tänk om ja hade försökt få dem att överleva och dom tankarna kan inte va de roligaste… Tycker du förtjänar en medalj för det du gjorde för dom tre valparna, det är så otroligt beundransvärt i mina ögon ska du veta. *kramar om från mig, Saga, Saffi och Rasmus*

Tack alla underbara!!!

Nu så här i efterhand, så slår det mig att jag aldrig tänkte tanken att det skulle vara hopplöst. Jag kastade mig in i något som jag förmodligen inte skulle klara ut, med en kämpaglöd som inte alls är likt mig. Jag är av naturen realist/pessimist och förväntar mig att det som kan gå åt helvete, också i regel gör just det.

När nu värsta sorgen gett med sig och jag fått vila ut, så vet jag att om detta obeskrivligt hemska skulle hända igen… Så kommer jag att kämpa lika förtvivlat igen. Men med mer erfarenhet i bagaget och många goda råd i bakfickan.

Denna gången vann döden, men om han vågar utmana mig på en kamp igen, så ska han ta mig f*n få smäll på fingrarna!!!!

#59 du e så jäkla härlig lillan! :) hejja du! :)