
Framsteg mellan Blight och Lucifer!
Lillkillen Bliht har nu varit hos mig och Linus i några veckor och gjort livet surt för stackars Lucifer. Jag hade, naivt nog, förväntat mig en ganska lugn sammanförning eftersom Blight ändå är valp, men oj så fel jag fick.
I början var det bråk på högsta allvar och Lucifer blev förbannad så fort Blight vistades i samma rum. Mycket berodde på att Blight fortfarande luktade brunstig hane efter pappa Ludde. Så det blev till att bada killen flera gånger om dagligen. Dubbeldusch, och Loreal schampoo - allt för att få honom att lukta hallon. Jag är fullt medveten om att detta inte är bra för huden, men nöden har ingen lag. Trots ansträngningarna verkade ändå Lucifer hata denna nya lilla sak som vi tagit med oss hem. Han jagade Blight som flydde i panik. Det gjorde ont i hjärtat att se honom försöka göra sig onsynlig bakom t.ex vatten skålen, så det blev till att sära på pojkarna. En i köket och en i sovrummet. Eftersom Blight var ny och fortfarande bebis fick han bo med oss i sovrummet så vi kunde hålla bättre koll på honom. All ledig tid från jobbet och den lilla sömn man fick spenderades på att leta nya sätt för att få grabbarna att leka snällt. vad som verkade funka bäst var badkaret. Lucifer låg och njöt och sket fullständigt i Blight, medan Blight panikartat försökte ta sig upp. I vissa fall använde till och med Blight Lucifer som flytboj och detta var helt okej. Men så fort dom kom upp ur badet så börjades bråket igen.
När jag väl gick emellan bråket fick Lucifer spel och högg mig. Han kunde till och med jaga mig bara för att få bita. Varje dag kom jag till jobbet med nya sår och kollegorna tittade mer och mer konstigt på mig (speciellt eftersom jag fick grova rivsår på underarmarna a la självmordstankar). Skunklukten hängde över hela lägenheten och tvättmaskinen gick varm, inte minst efter det att killarna börjat bråka i min garderob och skunkat av bara den..
Nu efter några veckor har ändå Blight växt till sig och börjat känna sig mer och mer hemma här, så det känns mer okej att faktiskt låta dom bråka. Vi började med att bara öppna dörrarna till köket och sovrummet och låta dom gå ut om dom ville, omedvetna om att den andra också kunde göra samma sak. Förundrade av denna nya värld, så glömde dom av varandra ett tag, tills vägarna korsades och bråket var i full gång. men det var ändå bättre än förut och helt igenom en "clean fight".
Nu till helgen bestämde sig jag och Linus för att låta dom "göra upp" och stängde in dom båda i sovrummet. Och det som var till störst hjälp var det jag misstänkt minst - filtar! Har aldrig tyckt om att ha filtar i närheten när dom bråkar, eftersom jag inte kan kontrollera bråket om dom gömmer sig. Men nu visade det sig att när Blight kom i närheten gömde sig Lucifer under filten och bara låg och poppade lite argt. Blight smög efter under filten och grävde gångar. Tillslut mötte dom varandra under filten, men då var det alltid nått lager filt emellan och allt dom kunde göra var att skälla lite på varandra och göra utfall, men dom bet inte! Filt var tydligen inget roligt att ha i munnen..
Jag sov med lampan tänd den natten. Skulle åka till jobbet vid 5 tiden på morgonen och sov knappt nåt alls, men det gjorde ingenting, för jag blev så stolt över killarna. Blight hade mardrömmar under natten och jag vaknade till av att han skrek, men jag lugnade honom lite och la tillbaka honom. Då sökte han sig istället till Lucifer, för det var ju läskigt att sova själv. De har tre sovplatser i sovrummet, en puff, en korg med filtar och en hängmatta i transportburen. Blight närmade sig Lucifer försiktigt och långsamt, ett steg i taget. Och det var nästan okej för Lucifer - till Blight kom för nära. Då sa Lucifer ifrån och antingen så backade Blight eller så flyttade Lucifer till en ny sovplats. Sen var det lugnt fem minuter till innan Blight återigen försökte krypa intill Lucifer. Samma sak hände hela natten, men det som förvånade mig var att det aldrig blev nåt stort bråk. Visst att dom skrek och poppade, men dom biter inte varandra.
De har nu gått två dagar av sovrums-lockdown-metoden och några bråk har uppstått. Skunkar gör dom fortfarande rejält men så fort det är sovdags så återupprepas samma slags lugna följa John. Så, dom är inte helt nöjda med varandra än så länge, men det har gjorts stora framsteg, och jag tror att i detta fallet var det gånggrävandet under filten det som fick allt att vända. :)
Åh va härligt att läsa!! Alla framsteg är bra, och nu verkar ju grabbarna vara en bra bit på vägen! Jag fortsätter att hålla tummarna! Ni vet vart jag finns om ni behöver låna en slagskämpe elelr två ;)
Vad kul! Sov-perioden verkar ändå vara den lugnaste perioden för dem. De är de gånger Phoenix inte frsker släpa Aviendha..
Men grattis och ett fortsatt lycka till!
Paulina

Vad skönt att höra att det börjar fungera bättre.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Hurra! Vet hur allt det där känns! ;) lycka till!