jag har som många vet problem med att få in min valp i flocken. Tidigare har jag bara släppt in den nya familjemedlemmen utan problem, bara på en gång.

Jag körde ranghögast först, och resten återstår att se ;)

blir det valp? :)

Kanske, kanske..

nu blev jag ju nyfiken :D

Den nya individen måste väl jobba sig uppåt i hierarkin? Därför borde det ju bara vara problem att träffa den svagaste individen i den redan rangordnade gruppen. Fast om man ska börja med att "bocka av" de som valpen inte kommer förbi först, eller behålla dom till sist vet jag inte :) (Bra svar, haha)

Jag har satt ihop valparna med de som jag anser ger dem minst problem först. Detta för att de illrarna ska kunna hjälpa valpen sedan när den träffar de riktigt bitchiga individerna.

Så länge valpen varit tillräckligt ung för att alla våra illrar ska uppfatta den som valp så har vi inte haft några som helst problem utan bara kunnat sätta in valpen hos dom andra. Har valpen däremot varit "för gammal" för att ses som valp så har vi testat först genom att låta valpen sitta kvar i transportburen när vi kom hem så att vi kunnat iaktta hur dom andra reagerar. Därefter har dom vuxna fått träffa valpen en och en och bekanta sig med henne/honom ensamma ett litet tag var.Eftersom vi har två gäng hemma pga okastrerade djur så har vi också två hierarkier hemma, och då har vi haft möjlighet att välja sen grupp som valpen ska gå med, valet faller ju då på den gruppen där valpen fungerat bäst med dom flesta.Problemen kommer då istället när valpen blir könsmogen, men då är h*n tillräckligt stor och tillräckligt "hemma" för att kunna ta för sig.

När blir valpen för gammal för att uppfattas som valp ungefär?

Dookie satte jag ihop med Marwin direkt då han var ensam iller innan.
Gick strålande o han tog hand om knyttet.
När Chaos kom för 4 veckor sedan så trodde ju jag att det skulle gå lika bra (vet…godtrogen)
Satte ihop alla tillsammans.
O först gick det bra tills…Chaos började pipa.
Dookie är för korkad för att bry sig om rang…faktiskt.
Hon bryr sig inte om makten o går o lallar i sin egen rosa värld.

Nu har vi inga problem längre.
Chaos piper väl till lite…men jag tycker han gör lika när han uppmanar till lek.
Han kan fula sig… kryper upp bakom Marws rygg när han ligger o sover o så sätter han igång med gnället "matte kom o rädda mig…han biter så håååårt"
O då ligger Marw o sover!!!
De sover ibland ihop allihopa i en enda hög så jag skulle vilja säga att vi är igenom trubbelfasen.

Hoppas så att det löser sig med de som har problem med pipisarna i kullen.
För de är ena tuffa små gnällspikar ;o)

Jag har bara satt ihop mina och övervakat. Ted tyckte Fiona va lite jobbig i början hon hade ju så mycket energi och han va 6år och en farbror med begränsad energi men det gick ändå hur bra som helst han sa till när han vekrlighen inte orkade med henne..

Harley ocj Fiona satte ja bara ihop aldrig några problem.

Fiona harley och ravage satte ja oxå bara ihop inga problem så länge vi inte va hemma men när vi kom hem började harley kaxa sig lite å än i dag (3 veckor på sön) så smågnabbas harley och ravage lite dagligen. Dom kan helt enkelt inte bestämma sig för vem som ska bestämma.

Så jag har bara kört på den taktiken sätt ihop och pröva :) Bråkar dom för mycket vilket vissa semesterhemsillrar har gjort så har jag delat på dom tillfälligt och sen försökt igen eller bara haft dom ihop då jag är hemma och kan ha koll..

#7 Det är olika för olika illrar var gränsen går. Sen har det såklart också betydelse hur stark rangstrukturen i en grupp är eller hur stark ranginstinkten hos individen är.

Hos oss accepterar alla rakt av valpar på ca 8 veckor, 10 veckor ligger på gränsen, men allt över 11-12 veckor är inte längre "liten valp". Sen har det spelat stor roll från vilken slags hem valpen kommer ifrån. Har den kommit från ett hem där rangstrukturen varit svag så har en sån valp fått mer "däng" än andra valpar i o m att h*n inte heller uppträtt på ett korrekt sätt i mina gruppers ögon. Rangstrukturen hos oss är väldigt stark och den som inte gör enligt "reglerna" blir hårdhänt korrigerad av dom andra.Valpar som kommer från hem med svag rangstruktur har inte lärt sig hur viktigt det är med rangen, altså går dom över gränsen ibland. Dom ranghögsta tolererar övertramp relativt länge innan dom reagerar men sen är det tvärstopp. Buddha t ex tolererar att valparna hoppar på hans huvud och drar honom i öronen, biter honom i näsan osv hur länge som helst (med bara små "tillsägelser)  så länge dom är små (dvs runt 8 veckor gamla och yngre), men efter att dom är tolv veckor så tycker han att dom ska veta bättre och då säger han ifrån ordentligt om dom är respektlösa mot honom.

Men, som sagt, det är olika från flock till flock och från hem till hem.

Senast jag satte in en valp var ju en 10 veckor gammal Triton (som var klart lägst i rang av 9 syskon) och då fick dom hälsa direkt. Det gick bra i ungefär 1-2 minuter sen blev det bajs/skunk/skrik inferno hemma… Visste att Pegasus (lägst i rang av dexter och honom) skulle bli den tuffaste biten så kämpade med Dexter en hel del. i början bajsade triton på sig så fort han kände sig trängd eller om han blev jagad…
Räddningen var våran sommarstuga o så fort vi kom dit var det 3manna fest i badrummet med vattenspruta till hands för de 2 tigrarna så den lilla gnun fick det lite lindrigare.. 1 vecka där gjorde att jag kunde börja ha dom ihop hemma senare..

Triton var inte accepterad som valp när han var 10v gammal!