åsa- förstår att det känns jättejobbigt.. lider med dig och din familj! har ju träffat denna jättefina hund!

#1: Tackar så mycket. Och ja, visst är hon vacker min Bonita. ;-)

Usch vad hemskt! Är hon sjuk eller vad har hänt?

Du behöver inte berätta ifall du inte vill.

Nej vad tråkigt =/ Verkar vara en jättefin hund iaf =)

Usch vad nedstämd jag känner mig när jag läser det här Åsa. Inte på ett dåligt sätt utan ett bra. Du är så otroligt bra på att förmedla känslor när du skriver, det är nog därför många skrattar högt när dom läser om dina tokerier för att dom kan känna sig in i det. Känner verkligen med dig, förstår att det måste kännas oerhört tungt att behöva avlida någon som står en så nära. Att en jägare ska göra detta känns ganska läskigt, vet inte om jag någonsin skulle våga genomföra det på detta sätt. Det går säkert väldigt snabbt och hon hinner nog inte känna något, men allt blir så verkligt när man vet att hon blir skjuten och man kanske hör skottet själv.

Verkligen tråkigt Åsa, tror ingen dömmer dig för detta. Ta hand om dig

Bonita har under hela tiden haft ett jättefel på sin ena höft. Ända sedan hon var 2 år har veterinärerna sagt att hon är ett medicinskt under. Hon ska enligt konstens alla regler inte kunna gå. Men helt klart så har hon gjort det. Nu har Bonita blivit aggresiv mot andra och lyckats bita ett grann barn, flygit på en gubbe på cyckel var sista grejen. Jag vet inget annat råd i alla fall. Tyvärr.
För vem vill ta över en schäfer tik på 7 år som är dödsdömd sedan x-antal år och som inte kan leva utan matte. Sedan som dessutom visat sig aggresiv mot folk som hon inte tycker om.

Ajdå vad tråkigt. Ingen idé på varför hon blev aggressiv bara sådär? Hursomhelst förstår att det är tungt.

Vi vet faktiskt inte. Men jag börjar misstänka att hon har ont utan att visa det. Och det är väl det jag försöker hänga upp mig på lite.

Jio det är ju ofta därför dom ändrar beteendet till det. Synd. Lider med dig att behöva ta detta beslut.

Vet inte vad jag ska säga mer än att jag verkligen beklagar sorgen.

Det var det jag också började fundera på. Kan ju vara så att hon har ont =/ Det är ju lite tråkigt att hundarna eller djur överhuvudtaget inte kan berätta vart eller om dem har ont. Men men.

Jag lider med dig och din familj åsa. Finns här om du vill prata. Det vet du.

Det känns rent ut sagt för djävligt. Men den pina jag utsatte hennes mamma för kommer jag aldrig mer att utsätta ett älskat djur för.
Jag älskar verkligen Bonita och det känns som om mitt hjärta ska spricka.
Och mitt i allt så sitter min lilla päls och pussar mig och försöker trösta mig. Hon känner så väl av att mamma är ledsen och vill hjälpa mig.
Och har mitt i allt ingen aning om att jag är ledsen för hennes skull.

Vad ledsen jag blir Åsa. Bonita är ju en sådan fin dam.

*Kramar om* 

#13: Ja du har ju också träffat henne. Blir lite stolt mitt uppe i allt. För visst är hon fin.

Bonita är en underbar hund! Det gör ont att höra att hon måste få sluta sina dagar, även fast jag vet att du gör det, som är det bästa för henne.

Du behöver absolut inte ursäkta det sätt du valt åt henne. Ett tips som du/ni kanske redan tänkt på…ge henne något gott att koncentrera sig på, så distraherar ni hennes uppmärksamhet.

Många kramar till dig, din familj och alla djuren! Ammi

#14 Jepp Yran. Då var hon en riktig liten knähund. ;-)

Måste bara säga att jag inte alls tycker ditt sätt att ta bort henne på är fel. Känner du att hon lider minst på det sättet så är det ett rätt beslut.

Skall tänka på dig i morgon. Du vet att du kan ringa om du behöver prata av dig.

Happ däär kom första tåren ='/

En kram och orden "Allt blir bra" är vad jag vill ge dig just nu.

Önskar dig allt gott
- Jim Johansson

Tack så mycket.
Ett extra stort tack till dig Jim som just nu sitter och ser mitt dravel på msn.
Jag kan bara inte sova. Har legat i flera timmar och smekt hennes huvud, klappat och kelat. och jag känner att sorgen liskom tär mig innifrån.
Hela huset sover men inte Bonita och jag.

Vill bara dela med mig av några kort från i vintras. Inte de bästa men i alla fall. Sitter och kollar på dem nu. Och inser att jag måste knäppa bättre kort i morgon.

Ännu ett.

Och ännu ett.

och ännu ett.

stor kram på dig Åsa! Det är inget lätt beslut du tvingats att fatta, men jag tycker du gör rätt… Det visar hur mycket du älskar Bonita….

Tänker på dig å Stitch skickar en stor tröst puss

Ska tänka på dig hela dagen idag Åsa. Lider med dig och din familj.

Hej Åsa

Skickar härifrån oss alla massor med tröstekramar och illerpussar. Vi vet alla ditt beslut är noga genomtänkt och att du gör det för Bonitas skull. Det låter som om hon har väldigt ont

Detta beslut är det allra jobbigaste man tar. Man funderar alltid över om det är rätt beslut.

Visst är det Bonita som väljer ut sitt "folk"? Jag har för mig att du berättade det för mig när vi var på besök hos dig första gången. Jag berättade att jag hade stor respekt för hundar då jag inte kan läsa dom. Men det gick hur bra som helst. Det slutade med att Bonita låg i mitt knä och var jättegosig.

Många kramar från Anette, Anders och 20 tassar

Jag känner med dig och efter vad du berättar så känns det definitivt som rätt beslut du fattar. Därimot reagerar jag på sättet hon ska avlivas på. Förstår givetvis att du inte vill att hon ska genomlida samma sak som din tidigare hund gjorde men måste ändå påpeka att en avlivning i normala fall inte tar så lång tid. Kanske du ska testa med en annan veterinär ifall det nu gick snett vid förra avlivningen. I vissa fall kan det vara bättre ifall inte ägaren är med vid avliving, även om detta kan låta hemskt eftersom man ju gärna vill finnas ända in i slutet för dom, i en del fall kan dock avlivningen drygas ut då djuret inte vill släppa taget och kämpar mot då ägaren är med.

Varför jag anser att avlivning hos veterinären är bäst beror till stor del också på att djuret där ju får lugnande innan, om man själv ska avliva finns ju risken att djuret stressar upp rejält då dom ju är duktiga på att läsa av situationer. Men visst även veterinärbesök brukar leda till stress hos många djur, fast där får hon ju som sagt lugnande.

Jag skriver inte detta för jag på något sätt dömer dig utan istället känner jag verkligen med dig och vet hur oerhört ont det gör att missta någon man älskar. Jag bara vill ge dig min synvinkel på det hela. Vilket fall som hellst är det viktigast att du känner att sättet hon slutar sitt liv på är bäst för henne. Tänker på dig!

De va inte kul att höra Åsa.
KRAMAR i massor.

Vi lider med dig här hemma åsa och skickar en massa kramar och blöööta pussar ifrån valparna här.

Låt henne somna i frid så hon slipper lida mer

# 27 Visst kan det låta hårt att en jägare ska göra slut på det hela. Men jag vill verkligen poängtera att när en kunnig jägare gör sitt så är det över på några sekunder. Min svärfar är jägare och han har tagit bort en katt åt mig när den blev psykiskt sjuk. Inget lidande alls.
När jag avlivade min lilla Nala hos veterinären så fick hon inget lugnande först. Det var sprutan rätt in i magen direkt. Det tog 10 minuter för henne att somna in från det att sprutan gavs.

#30 Exakt den upplevelsen hade vi med en iller (det var inte vår ordinarie veterinär), vi fick tvångshålla henne hela tiden. URSÄKTA mig, men fy fan att tvingas ta avsked från en älskad vän på det viset.

Efter den gången kräver jag att mina illrar får, så mycket lugnande att hjärtat har slutat slå, innan dom ger sprutan i magen som en extra säkerhetsåtgärd. Vill dom ha extra betalt (har hänt), då får dom det. Bara mina djur får ett lugnt och fint slut!

Korrigering (fetskriften): Den sista sprutan ges i hjärtat, inte i magen.

Usch det är så hemskt att tänka på döden och veta att den dagen då man måste ta farväl förr eller senare kommer att komma. Även om det kanske inte är något man går och orar sig för varje dag så finns ändå tanken där någonstans. Det enda man kan göra är att ta vara på den tid man har tillsammans och göra djurets liv till det bästa och sedan se till så att det får ett värdigt slut. Inget annat djur i världen kan ersätta en förlust av någon man älskat så mycket men man kanske iaf kan få tröst, nya fina upplevelser att minnas och en ny vän att älska även om man aldrig glömmer den förra kärleken.

#32 det var fint skrivet!

Anette, ja hon väljer sina människor Bonita fast inte lika mycket som hennes mamma g´jorde. Vet att du var jättenerös första gången, och jag var nervös över Bonitas mamma Kessy, men det gick ju jättebra det med.
Men som sagt var, Bonita är en enmans hund och det märks verkligen.

Det er forferdelig at vetrinærer avliver dyr uten å gi dem noe beroligende å sove på først! Så vidt jeg vet, er det vanlig her i Norge ihvertfall at alle dyr blir dopet så de sovner først, og så får de overdosen når de har sovnet og ikke kjenner noe mer. Er eieren tilstede, får de det oftest sprøytet inn i en vene i forbenet. Hvis eieren ikke er der, bruker vi oftest hjertestikk da det går raskere, men ser brutalt ut. Men jeg har aldri hørt om noen som ikke doper ned dyrene først, og i tillegg krever ekstra betalt for det når de gjør det! Jeg har vært med på mange avlivinger(jobber på dyreklinikk) og samtlige blir dopet ned først… Er det ikke noe i eden til en dyrlege når han/hun er ferdig utdannet at man skal gjøre alt for å minske dyrs lidelse? Eller har enkelte vetrinærer bare 'glemt' det?

Bonitas mamma fick lugnanade som skulle söva en häst, hjälpte inte mycket. Efter tredje lugnande sprutan gick hon fortfarande med mig in i rummet där avlivningen skulle ske.
Hon fick sedan 3 stycken dödliga sprutor efer de tre lugnande sprutorna. Och det tog tid innan hon dog.
Hon led av andnöd och mådde skit dåligt. Hennes död drömmer jag mardrömmar om ännu.

#36: Usch vad hemskt att ett djur ska behöva genomgå något sånt på under så lång tid.

#35 Det hamnar nog under rubriken "glemt".

Svaret jag fick när jag tog upp det som hände, med den veterinär som ansvarade för avlivningen av min iller var att "Så har vi alltid gjort, det fungerar alldeles utmärkt på katt och iller. Dom stretar lite först men lugnar sig". Jag kan lova att jag nära nog "rev mottagningen" när jag fick det svaret.

"Min egen" veterinär var delägare i veterinärmottagningen och hade tagit bort en iller åt mig tidigare. Han sövde illern och jag fick sitta med den en stund, medans hon somnade. Sedan kom han in och kollade att hjärtat hade slutat slå (om det inte gjort det, skulle hon få mer lugnande). När han konstaterat att det inte slog, då men först då fick hon sprutan i magen, en (egentligen onödig) extra säkerhet.

#37: Ja det är riktigt hemskt, att sitta och se hur ens vän lider till döds. Visst de drog av på priset men ärligt talat, vem bryr sig om det. Jag betalar gladeligen massor med pengar för att min vän ska få sluta värdigt och utan smärta. Men i detta fall tror jag bara inte på dem längre och jag tänker låta henne somna på det mest naturliga sätt jag kan tänka mig.
Jag har sökt efter rätt jägare länge kan jag meddela, inget som är förhastat. Och jägaren har skjutit både hundar och katter förrut och det har varit ett skott och de har inte märkt ett dugg.
Han vill heller inte stressa något djur så han åker till oss i stället.
Men usch, nu ska jag ut och knäppa kort. Inte lång tid kvar.
Kram på er.

Åsa: Jag förstår att du inte litar på dom. Det gjorde inte jag heller efter det som inträffade. Ta hand om dej och var med Bonita, den stund som är kvar. Vi klarar oss utan dig, tills du orkar komma in igen. Sköt om dig vännen - en bamsekram!

Ja, Ammi antingen blir det så att jag inte alls orkar med denna dumburk ett tag framöver. Eller så kommer jag sitta här massor bara för att få någon att prata med.
Hur som helst lär ni märka hur det blir.
Mattias och jag har nu varit ute och fotat hunden lite i alla fall. Så några nya bilder kommer ni få se sedan.
Men, men, nu ska jag fortsätta med min sysselsättning en stund. Krama vovven och dricka kaffe och kedjeröka. Hmm, låter sunt va? Men allvarligt är det vad jag sysslar med nu. och så gråter jag massor.

Kramar till er alla för att ni är så underbara.

Nu springer min tös på de eviga gröna ängarna.

Stackars dig, jag vet att jag inte känner dig eller din vackra Bonita (hon levde verkligen upp till sitt namn på bilderna) men när jag läste det här så grät jag. Tycker så synd om dig och din familj, många kramar

#43: Japp hon var vacker, precis som hennes namn uppgav;-)
Tackar för kramen, den behövs jag lovar.

Kram tillbaka

Som sagt, ett vackert liv och ett vackert slut vill ju alla ha, och Bonita fick det. *stoolt* för hennes skull. Men nu får jag tårar. Kram På er alla där hemma, och spec dig Åsa, eftersom att det var ju din "Body Guard" Tänker på er Massor.

Det är sånt här som kallas äkta kärlek. Att göra det man vet är bäst för djuret och de runt omkring, även om det gör ont för en själv. Beundrar dig Åsa. Hur gammal blev hon?

Hon blev bara 7 år. Det känns så otroligt orättvist. Min bebis.

Skönt att allt gick bra. Tycker det var mycket starkt av dig att tänka på hennes bästa istället för att hålla henne kvar i ett liv hon inte mår bra i. Är alldeles säker på att hon har det bra nu, var hon än är.

Ush, känns hemskt att läsa era upplevelser angående avlivning hos veterinär, kan inte förstå vad det är för veterinärer som avlivar utan lugnande. Kan därimot förstå den rädsla och sorg ni måste ha känt av att se era små lida så i sista stunden. Har man jobbiga upplevelser angående avlivning som varit mycket långdragen hos veterinär vare sig med eller utan lugnande så förstår jag att man undviker det.

Nu får hon ju vara frisk och springa omkring utan att ha ont på de stora gröna ängarna.

Måste bara tillägga att det var en jättefin hund, hon såg så snäll ut på bilderna. Beklagar verkligen sorgen.