
Ett år utan Bubskrutt
Idag är det ett år sedan min soffhaj Bubbisen fick vandra vidare. Usch vad jag saknat honom. Kan fortfarande börja gråta då jag tänker på hur vi jagade varandra i ridhuset i stallet. Eller som nu då jag bara saknar honom innerligt.
Lägger in bild då jag kommer hem.
Huvva, vad hemskt det är. *tröstpopp*
Paulina

Stackare, Vad hemskt det måste vara ;(
*tröstkramar*
Känner med dig Sarah…i söndags var det 7 månader sen albin fick somna in, och tårarna kommer titt som tätt här oxo..
har det verkligen gått så lång tid? Ändå långt ifrån tillräckligt för att sorgen skall vara mindre att bära. *tröstkramar*

Tack alla, ja det går sjukt fort.
Det är så orättvist att man ska förlora det man älskar frågan är bara när och var.
Jag tänker på Bubs ganska ofta och jag känner med dig..
krama

Tack Cilla, det värmer.

Skickar en stor kram.

Nu kommer bilderna… på tiden! Den här är ca två veckor innan han dog.

Den här är sista gången han lekte… några dagar innan jag tog bort honom bara.

Hans andra höst. Håller på att få vinterpälsen. Han var så ljus då. Skitos ligger på honom för att hindra honom från att attackera Iris.




Skit vad jag saknar honom…
Fina pojken :)