Att inte kastrera-konsevkenser
En del kanske vet att jag funderar på att låta min Phoenix gå okastrerad. Som han är nu stör det mig inte de minsta att han är brunstig. Visst råkar han skvätta utanför lådan o vid matkoppen(!) nån gång ibland, men Chade gick aldrig på lådan så jag är van ;)
Så länge jag inte märker att Aviendha drabas för mycket av hans släpande så får kulorna sitta kvar.
MEN, nån gång kommer jag säkert att skaffa en till iller, och om de är en hane, så vill jag säkert inte kastrera denne heller. Hur blir de då när de båda är i brunst? Som jag förstod det igår så är de lättare att räkna tiden de INTE är i brunst våra herrar ;)
Måste man sära dem för att undvika slagsmål? Det vet jag ärligt talat inte om jag vill. Erfarenheter? Synpunkter? Anyone?
Paulina
Hade två okastrerade hanar här ett tag, gick bra till en början men efter en vecka var det så illa att blodet forsade om man säger så. Fick sära på dem och hålla dem i varsit rum. Fick mig då ordenkliga bett i fingrana…
"Chaos is a friend of mine."
Det är väl större risk för konflikter överlag med en brunstig hane och nya. Jag planerar ju hålla sid okastrerad, och han är fullt brunstig, stinker duktigt och pinkar en hel del lite här och var (iofs gjorde han det innan också). Har fått sära på honom och tuva nu, det funkade rätt länge men till slut blev det lite sår i hennes nacke och då tyckte jag det var dags… Även om hon sa ifrån bra och ändå verkade vilja vara med honom. Milton får leka i "två olika läger" varje dag så han får bra med motion nu :). Okastrerade hanar fungerar ibland att ha tillsammans, men det är nog rätt individuellt hur det blir…
Jag tycker än så länge att det är värt att ha sid okastrerad, det känns sundast och han är (även om mina beskrivningar kanske låter hårda) en ängel och pappas kelgris.
#2 Phoenix är än så länge ganska lugn med Aviendha, men han släpar på henne lite då och då, men än så länge har jag inte gjort mer åt det än att jag särar på dem i 10 min när det blir lite mycket, oh då verkar han het glömma bort det..
Men du har inte uteslutit kastration helt? Ifall det skulle kännas som att det behövs i framtiden, eller hur an nu uttrycker det..
Paulina
#3 nej om jag inte orkar åker väl kulorna… Men jag tror de är där för att stanna.
Jag skulle inte vilja ha någon hane okastrerad just för att jag vill inte ha mina uppdelade. Alla mina ska kunna vara tillsammans jämt annars känns det för mig fånigt att ha flera illrar.
ja här hemma har vi fått gjort två läger nu och även om jag kastrerar thyra senare så kommer ju kanske miilo ge sig på henne iaf=(
Ja om Miilo går okastrerad så gör han ju det. Förstår ju att folk som ska avla måste ha två läger men för mig skulle det vara ohållbart. Jag vill ha alla mina illrar runt mig hela tiden. Vill inte behöva gå från en till en annan.
#7 jo det känns jobbigt kan jag ju lova, men här är allt sabbat iaf tyvärr=(
Vad menar du med att allt är sabbat iallafall?
jobbigt att starta en uppfödning då den man bor med ändrat sig helt plötsligt =(
Starta ny diskussion