
parning med mera
jag undrar lite saker hur ni andra uppfödare gör i vissa saker.
om ni äger både hane och hona och dom går tillsammans hemma hur gör ni då när parningen är avklarad?
jag vet att vissa låter naturen ha sin gång och särar inte på dom utan låter dom gå tillsammans.
hur gör ni?
vill bara vad andra tycker, finns så många uppfödare här jag inte hört något om detta ifrån.
kram
tja naturen har inte sin gång om honan och hanen bor tillsammans hela tiden då illrar är solitärt levande och möts egentligen bara under parning. Hanen hjälper inte alls till eller befinner sig inte tillsammans med honan under dräktighet/valpning.
Mina honor får bara möte hanen vid parning, de bor inte tillsammans med varandra.

#1 nej det vet jag ju men som sagt vet jag många som har sina avelspar boende tillsammans och hanen bryr sig varken om honan eller valparna efter så jag ville mest se om det fanns fler sådanna uppfödare här på ifokuset.
okej jag fattade frågan som mer allmän hur alla uppfödare håller sina "avelspar" och inte bara hur många som har sina avelspar tillsammans dygnet/året runt.

#3 jo även om man inte håller dom tillsammans får man ju skriva, men var mer nyfiken på dom som har det =)
Många okastrerade hanar dödar valparna, och/eller fortsätter para sig med honan, vilket är ganska plågsamt för henne egentligen. Så har jag fått lära mig.

#5 jo vissa hanar fortsätter ju para sig och vissa ger sig när dom fått göra sitt. och det med att döda valpar har jag hört från många kan bero på svartsjuka med mera.
svartsjuka existerar bara bland människor det är en naturlig instinkt för illrar att döda ungarna. det är naturligt för dem att leva själva, och med en hona blir ju hon ofta utsatt för "våldtäkt" om hon ej kan dra sig undan. Vissa hanar nöjer sig efter några dagars parning -andra inte. De fall jag varit med om brukar honan tröttna på hanen först.

nej svartsjuka finns även hos djur i vissa fall faktiskt

Så honan kan säga ifrån trots allt? Låter ju som hanen kan göra hur han vill och honan ger sig.

nej en hona kan säga till rejält men det är ju från individ till individ
#8 nej det håller jag inte med om. svartsjuka på de vis vi människor upplever som svartsjuka inns inte hos djuren möjligtvi du tänker på överlevnadsinstinkt? Annars får du gärna nämna exempel på djurs svartsjuka…
#9 ja vissa honor fräser ifrån, mer eller mindre. men tänk själv en hane med kanske mer än dubbla vikten biter tag i nacken ocg drar iväg -tja då finns det inte mkt för honan att sätta emot. jag har hittills bara stött på en enda hona som kände att hon var klar med hanen att hon blev riktigt förbannad på honom och rent ut sagt fintade honom och vägrade låtade honom ens komma nära henne utan att hon väste och lät halvt hysterisk.

#11 ja miilo kan texempel sura hur länge som hellst på mig om jag gosar för mycket med thyra och när det är miilo jag gosar med kan thyra göra något för att visa att hon oxå vill. finns fler exempel

#11, okej jag tycker det är intressant för i djurvärlden har honan ofta en helt annan status än i vår mansdominerade värld. Ta bara vissa insekter där honan käkar upp hanen efter parningen ;)