Iller iFokus

Iller

Etikettavel
Läst 346 ggr
Sarah
0

Avelsmål?

Kan man säga att uppfödare som tar samma kullar flera år på raken har ett framåtsträvande avelsmål? Om man vill föra stammen framåt, är det vits att använda samma föräldrar varje år då?

Själv skulle jag aldrig ta en kull på samma hona nästa år eftersom jag anser att nästkommade generation är bättre. Jag sparar från kullen och använder de valparna nästa gång istället. Skulle nog inte heller ta en kull första året på en ny hona, utan vänta och se hur det utvecklas.

Endast genom att komma bort från det som finns idag kan man ju komma framåt. Men jag anser att de flesta står och stampar på samma ställe trots att de säger att de vill föra aveln framåt.

Det finns inga rena linjer i Sverige idag och att kräva det i avel är omöjligt. Däremot kan man hela tiden sträva efter att förbättra det man har. Det görs ju inte om man tar samma föräldrar år efter år.

Vad är er syn på det här?

sarae
0
#1

jag håller med i det att genom att ta valpar på samma kombination år efter år så kommer man ju ingen vart. Som uppfödare borde man ju sträva frammåt och hela tiden vilja förbättra helt enkelt och enda sättet att göra det är ju att avla vidare på den nya avkomman istället. Däremot kan jag se en vits i att ta en till kull på honan nästa år om man t.ex hittat en ännu bättre hane att avla på, eller en medannorlunda egenskaper än det förste,  som man är ute efter. Längre fram, om man besitter den enorma kunskap som krävs och har ordentlig koll på linjerna, kan man ju till och med försöka korsa tillbaka dessa linjer, för att uppnå något ännu bättre

men som sagt, långsiktiga avelsmål som verkligen försöks uppnå finns det kort om i sverige!

skrollan
0
#2

mycket smart tänkande! Har jag aldrig funderat över.

Sarah
0
#3

#1 Ja självklart om man hittar en ny och bättre hanne, men att använda samma föräldrar igen ser jag nästan som oseriöst. Eftersom det inte finns rena linjer så är det ju enda sätett att komma till ngt bättre.

Aviendha
0
#4

#0 o #1 Jag håller helt med.

Har haft flertalet disskussioner med mamma ang hundavel, då hon har en norsk vit älghund. Det är väldigt få sådana och tyvärr finns höftfel ofta hos denna ras. Länge har uppfödare tagit flera kullar på samma par, vilket leder till att det blir svårare att få fram olika blod eller vad man ska säga.

Samma sak bör ju gälla illrarna. Att försöa få en så bra linje som "möjligt" och tänka långsiktigt. Undrar eg hur mycket inavel som kan finnas i vår illerstam? *med tanke på den tidigare "oj vad söt o snäll den är-aveln"*

AlbaStiffler
0
#5

Fick det där syftet med att avla "långsiktigt" förklarat för mig av Robinsnel för ett tag sen… tror det är samma sak ni syftar på.

Man avlar alltså på samma par i flera år, men de valpar som tas i yngre dagar lägger man avelsförbud på. När valparna blivit några år (och så även avelsparet) så ser man om valparna samt avelsparet (och dess släktingar) fått några sjukdomar/dött tidigt/övriga problem. Har de inte fått några sjukdomar så kan man därefter avla fram en till kull från det numer gamla avelsparet, och från dessa kan man behålla valpar som kan kan avla vidare på (med andra släkten).

När man tänker på det så, så är det ju faktiskt ganska smart. Då gör man verklgien en långsiktig satsning. Men visst, att avsiktigt avla fram valpar som man lägger "avelsförbud" låter ju lite konstigt ibland…

bnoffan
0
#6

#5 som jag förstått det ska man helst inte använda samma par flera omgångar just för att man då står och trampar på samma punkt. Vill man komma framåt i aveln ska man ta en kull på ett par, spara några valpar för att avla vidare på dessa. Avlar du för att komma framåt och använder bra avelsmaterial ska ju valparna bli bättre än föräldrarna. Alltså är det valparna man ska avla på.

Tar du alltför många kullar på samma par blir det väl ändå svårare att komma bort från inaveln..?

AlbaStiffler
0
#7

#6> Bara för att klargöra, så sysslar inte jag med avel, har bara fått det förklarat för mig att vissa gör så. :)

Jo, visst, håller med ditt resonemang. Men nackdelen med att avla vidare på valparna "direket" är att du egentligen inte vet hur pass bra parningen blivit. Ingen av  valparna (eller avelsparets syskon) har ju hunnit bli sjuka än (då man oftast avlar på unga djur). Du chansar ju alltså och hoppas det blivit bra, men resultatet får du först x antal år senare (säg när illern är 5 år), och innan dess har man kanske hunnit ta 3-4 generationer till på deras valpar.

Om man tar alltför mång kullar på illrarna man vars valpar man i början ger aveslförbud på,  så finns såklart risken att någon struntar i avelsförbudet på valparna och därmed blir det massa inavel. MEN OM det rent hypotetiskt sköts rätt, så avlas det ju inte på de tidiga valparna… :)

Det enda problemet med denna metod, som jag ser det, är att det tar lång tid att få fram nästa generations avelsvalpar. Säg att det tar minst 5 år (men helst längre i en ideal värld) mellan varje generation från just denna familj. Men fördelen är att dessa då bör vara friskare än övriga då de bevisligen inte har massa sjukdomar i släkten som släktillrar dött av (innan dessa 5 år). Så om många uppfödare körde denna metod, skulle många friska illerstammar komma fram säg kanske redan om 5-10 år? Kanske?

AlbaStiffler
0
#8

Sen har jag en liten privat undring, hur gamla illrar är det av hälsoskäl rimligt att kunna avla på? Säg att du har en riktigt fin iller, som (i efterhand visar sig) lever hela 8-10 år. Då borde man väl kunna avla på dem när de är 5 år åxå?

Ni som avlar, hur gamla har era honor fått bli innan ni slutat avla på dem? *lite intressant att veta*

Guteillern
0
#9

#8 Illerhonor anses vara fertila till 5 års ålder. Undantag finns, det har förekommit att honor fött friska valpar vid 6 års ålder.

Hur gamla mina honor är när jag tar dom ur avel, beror på flera saker.
* Honans mentalitet när hon har sin första kull, är hon för vaktig (enligt min bedömning) kastreras hon när valparna slutat dia.
* Sedan inverkar 'viloår' (år då honan inte paras), samt hälsostatus.

Jag tar minst en kull, där ingen valp går till avel, innan jag släpper eller behåller en avelsvalp. Det går endast en valp till avel från en linje och en valp från samma linje spar jag som reserv. Reserven kan under vissa förutsättningar komma att ingå i aveln.

Ammi

klarsferrets
0
#10

Vi tar i regel bara 3 kullar på en hona men vi kan sträka oss till 4 kullar det beror lite på hur honan mår efter varje kull. men det är bara 1 kull per år för honan.
Efter detta får hon gå i pansion och bara leka eller göra vad hon vill,

Hanen går lite längre kan gå 1-2 år mer men vi tar endast 2 kullar per år på hanen

Hannen lånas endsat ut mot ett kontrakt som ska följas.

Honan ska oxå vara vaccinerad o försäkrad och man ska veta  bakrunden om honan.

Eftersom vi då för statestick över våra egna valpar och om något skulle poppa upp ex dålda sjukdom eller dyligt så måste vi få reda på detta .
Vi vill även dela ansvaret för de valpar som den ev honan får.

sarae
0
#11

I vissa länder gör uppfödare som så att honan tas först i avel under sit tandra levnads år, därefter får hon inte sin närsta kull föräns efter ytterligare 2 år där man kanske behåller en valp till avel, detta för att förlänga generationstiden för att lättare kunna stoppa spridning av vissa sjukdommar. Så när illern är 4 år har den max fått 2 kullar, varav de äldsta valparna är 2 år. Oftast avlar man inte på någon ur älsdta kullen, utan man väntar tills kull nummer 2 har blivit 2 år, alltså är mamman 6 år (och pappan runt samma ålder elelr äldre)..på så vis har man ett bättre hum om hur linjen är, och vilka sjukdomar som finns, och man har tid att "stoppa" aveln

Sarah
0
#12

Finns det inte fler uppfödare här som har funderingar?

Gustav-o-Linda
0
#13

Men Sarae …

Jag hörde att du hade tagit 130 valpar på 1 hanne förra året…

Stämmer det ?

E inte risken för inavel jävligt stor då ?

Sarah
0
#14

#13 är det ett skämt eller går det sådana rykten?

Gustav-o-Linda
0
#15

#14

Det va va jag läste härromdan.

Men jag vet inte om det e sant.

Kommer inte ihåg vilken tråd det va faktiskt…

Jag bara undrade…

Madde
0
#16

Nej det är inte sarae som har tagit en hane till 130 valpar. Det var ett exempel på en iller som är pappa till så många kullar och den illern är inte saraes.

Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Gustav-o-Linda
0
#17

ok…

Hette inte hanen Atlas ?

Madde
0
#18

Jo det är atlas. men det är fortfarande inte saraes iller.

Tycker inte man behöver nämna uppfödaren vid namn.

Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Gustav-o-Linda
0
#19

Nä, jag bara undrade …

Tyckte bara det va lite mkt valpar på 1 o samma hanne bara :)

Menade inget illa…

Sarah
0
#20

#19 Vi är många som tycker att det är på tok för mycket och att det endast skadar den svenska stammen. Men, nu återgår vi till ämnet ;)

Gustav-o-Linda
0
#21

Heheheh….

Guteillern
0
#22

Många illrar har samma namn (registrerade eller kallas för) och då uppfödarprefix och av uppfödaren registrerat namn inte används, när man 'pratar' avel, blir det lätt felaktiga uppgifter som florerar om både illrar och uppfödare.

Har uppfödaren inte registrerat valpen, kan man använda uppfödarens initialer som uppfödarprefix när man reggar sin iller.

Det skulle inte 'ta död på' alla felaktiga uppgifter som florerar på Internet eller sprids på annat sätt, men det skulle minska risken för sammanblandningar och spridning av felaktiga uppgifter lite.

Sedan är det ju så att många väljer att tro det dom läst på Internet eller hört från så kallad "säker källa", isf. att kolla upp hur det verkligen förhåller sig.

Ammi

sarae
0
#23

#13 SUCK! återigen, INTE jag..jag gav det som ett exempel i en avels diskussion. Du får ursäkta att jag blir otrevlig nu men det här är tredje gången du insinuerar samma sak, läs innantil för jissenamn!!!

Gustav-o-Linda
0
#24

Bara undrade…

Tyckte bara det va mkt valpar…

Men nu vet jag ju att det inte va du :)

sarae
0
#25

#24 det var just därför jag tog upp det som exempel, för att det var mycket valpar och för att påvisa att det inte misnkar på hanens fertilitet.

Gustav-o-Linda
0
#26

#25

Men e inte risken stor om man tar så många valpar på samma hanne ?

Sverige e ju så litet, tänkte jag.

Kanske inte spelar så stor roll för USA med 20 miljoner illrar…

Allt började med att jag undrade :)

Sarah
0
#27

Igen, vi är väldigt många som tycker att det är dålig avel som denna farmare gjort. Glöm inte att lägga del av skulden på de som köper dem bara. Men det hör inte till denna tråd.

FerretCrow
0
#28

#24 men snälla du både jag och sarae har förklarat för dig flera gånger att den hanen inte var hennes. för detta satt du och disskuterade i en tråd med oss.

#27 ursäkta mig men vadå skulden??? för..n var och varannan på detta forum har valpar både från den hanen och från den farmaren och det avlas ju till och med vidare på dessa men i dom trådarna har du aldrig sagt denna sak tidigare.

cannaydia
0
#29

oj först tänkte jag svara på tråden efter jag läst huvudinlägget sen läste jag alla svaren och kom av mej helt, vad var det jag skulle svara på? fnurrig*

jag har hittills bara tagit 1-2kullar per hona, och det var under deras första/andra säsong. I år blir första gången jag tar en tredje kull på en 3årig hona. Jag skulle nog inte para en hona över 4år och då är det ett krav att hon ska ha fått minst en kull innan för att veta att hon vet vad hon går igenom +att en hälsokoll med veterinär utlåtande innnan parning skulle vara ett krav för mej på en sån "gammal" avelshona. Absolut 3kullar är max för en hona i avel tycker jag.

Hur många kullar tycker ni det är rimmligt att en hane gör under sin aktiva tid som avelshane? Hört 2-3kullar/år men om man har en okastrerad hane i 8år kan de bli många valpar om man låter han paras varje år…så hur ställer ni er mot det?

*gick tillbaka o lästa huvudinlägget* Att använda samma avelspar till två kullar om man tycker första kombinationen blev lyckad så varför inte. Tre kullar vist men då gäller det att man verkligen har koll så att avkommorna inte används i avel till höger o vänster. Är det en lyckad kombination ser jag ingen orsak att inte använda samma avelspar. man sparar förmodligen iaf en till vidare avel *annars kan vi diskutera hurvidare det är bra avelsplanering* Man får inte glömma att det är naturligt för en hona att få valpar och en otroligt bra miljöaktivering (säger inte att man ska para sin hona för miljöaktiveringens skull men det är inte onyttigt för en hona att ha valpar. djurparker tex använder sig av parning och ungar som aktivering för djurparksdjurenom avelsarbete inte finns på de arterna).

att endast para honan en gång och sedan ta en valp och avla vidare o fortsätta på de sättet känns som att kanske gå lite väl snabbt fram. kanske var inte just den kombinationen den rätta utan man kanske hittar en bättre hane till sin hona och kan ge det ett nytt försök och kanske en avkomma där ifrån lämpar sig bättre. snurrigt att bara sitta och spekulera runt tänk si och sänk så, men jag hoppas mitt tycke framgått. att matcha ett avelspar kräver kunskap och är oftast inget man lyckas med första gången vad jag sett och erfarat. känner mig inte helt på att sitta och djupdiskuetera just nu -sent. =)

Sarah
0
#30

#28 jag har alltid sagt att efterfrågan styr utbudet. Om ingen köper så säljer ingen.

FerretCrow
0
#31

#30 nej och det är ju inte fel på dessa illrar det har folk själv sett då dom vare dit och sen fått stam uppgifter genom telen. men då är det många uppfödare på detta forum som inte du gillar då.

Sarah
0
#32

#31 Om och om igen måste man berätta för dig att det inte är illern det handlar om. Jag är övertygar om att det är trevliga illrar. Det är hur man föder upp jag inte stöder. Köper folk illrar som sitter i bur, ja då kommer det säljas illrar som sitter i bur. Du hävdar alltid hur underbara de illrarna är och det är ingen som tvivlar på. Men om du fick välja ett bra liv för en iller tror jag inte att du heller skulle välja burar. Hur lagliga de än är. Men nej, det finns många som jag tycker gör felaktiga val.

Cannaydia, håller med dig i mycket. Men, för att det ska kännas seriöst så måste man ju behålla från någon av kullarna precis som sarae skrev. Det är många som INTE gör det utan fortsätter med samma hona utan att gå vidare.