Tyvärr kan ingen lova att illern kommer vara snäll i ditt hem även hon den varit det i tidigare hem. En iller testar ofta sin nya ägare genom att bita.

Häng gärna här inne ett tag så att du får så mycket kunskap som möjligt om dessa djur innan du tar hem en iller. För det är inte alltid de lättaste djuren att leva med

Om du köper en valp är det större chans att den fungerar med de övriga djuren så den slipper vara instängd.

När man läser runt här känns det ju som att illrar inte gör någonting annat än att bita tills blodet sprutar. Det kanske är tryggare med en tamråtta ;)

Tss, det är trevliga djur men man ska inte glömma att de kan vara tuffa i början och kräver en del uppfostran vilket även hundar gör exempelvis. Är man rädd för att bli biten så är det nog bättre med ett annat djur. Vill man inte riskera att behöva plocka massa bajs är det också att rekomendera ett annat djur. Sen finns det självklart helt bitfria illrar som aldrig skulle missa lådan. De är individer helt enkelt och man vet aldrig vad man får.

#3 Då får du allt ta och läsa lite till ;) Hur kommer det sig att du är intresserad av iller som husdjur om dem har gett dig det intrycket? ;)

Jag skulle rekomendera en valp. Och en iller biter inte mer än andra djur. En råtta bits tills du uppfostrar den. Det gör även en hund. Så om du tänker dig att en illervalp gör inte så mycket mer ont än en kattunge eller hundvalp så förstår du att det kanske är lättare för dig att klara av bett från en liten valp n en omplacering. En äldre iller har starkare tryck när den biter. Säger dom de andra, läs omkring lite så kanske du ser om illern passar dig. Be också om att få komma hem till folk med iller så du får träffa dem i sitt eget element liksom.

Jag hittade inte till detta forum förrän efter jag skaffat mina tre (omplacerade) illrar. Visste att de kunde bitas lite ibland men var nog inte beredd på att det skulle bli så mycket just i början, blev lite chockad. Lite extra säkert också för att de kom tre stycken samtidigt… Men bara man har tålamod så går det över, jag upplevde det som att bitandet minskade avsevärt i takt med att jag inte var rädd för dom längre, som om de tyckte att "om du litar på oss kan vi lita på dig". Det är ju svårt att läsa sig till på förhand utan något varje illerägare måste träna fram själv. Det är lika mycket illerägaren som måste tränas som illern…

#6 Råttor och hundar bits i allmänhet inte, ens i ung ålder, då dessa arter inte kommunicerar på det sättet. Vilket dock illrar gör. De flesta illrar tycks behöva bitträning, emedan det är väldigt ovanligt att hundar och råttor behöver det. Vad gäller hundar så ska något ha gått fel för att de ska börja bitas (såvida det inte är en liten valp med kliande lösa tänder som tuggar på precis allt). Jag har haft både hund och råtta och har aldrig vare sig blivit biten av dem, eller behövt träna bort något sånt beteende - det har helt enkelt aldrig funnits. (Bara klarifierar så trådstartaren inte får fel uppfattning om råttor. Finns bra info på rattor.ifokus.se och de är - liksom illrar - härliga djur :)

Dock är det kanske lika ovanligt att en iller biter för att skada som t ex hund eller råtta? Illrar nafsar ju däremot (under lek, för att få uppmärksamhet m m), vilket dock kan upplevas som bett av oss människor iom vår känsliga hud.

#8: Ledsen om jag formulerade mig dumt angående råttor. Men det jag hade läst mig till om råttor är att de om de inte uppfostrats ordentligt kan bli elaka och bitas de med. Men jag är livrädd för råttor så jag är absolut ingen expert. Men hundvalar bits och det gör inte ondare med en illervalp som bits. Lite det jag var ute efter. Då trådskaparen verkar vara hund och rått van innan.

Ha ha ha, Åsa du har väl inte fördomar om ett djur du inte vet så mycket om… Tänk om folk höpp på så med illrar ;)

#10: Finns det något djur som har så mycket fördomar som iller? Trodde jag inte.
Men jag sa inte att jag inte läst på om dem. Jag är inne på råttor och läser rätt ofta faktiskt. Och har också kompisar som har råttor. Jag åker aldrig hem till dem, men jag är en tålmodig kompis och lyssnar när de talar om sina husdjur precis som de är när jag talar om mina. Men det gör mig som sagt var inte till någon expert. Och som jag försökte förklara så hade jag uppfattat det så att en råtta som inte hade blivit uppfostrad rätt bet.

Kan det vara så att när det gäller illrar räcker det inte med att spendera mycket tid med dem, man måste dessutom bitträna, men med djur som inte kommunicerar med tänderna lika mycket kanske det räcker med att de blir tama och människovana? De flesta djur biter ju när de är rädda eller oroliga.

#13 Bra sagt, det var precis det jag ville ha fram.

#14: Jo, jag upprepade väl egentligen det du redan sagt med andra ord för att bekräfta att jag förstått…

Asså man får räkna med att en iller bits och kan vara dum i det nya hemmet,,. alla skaffar iller för tidigt för att den är söt ett coolt djur.. människan måste ju fatta att man kanske borde läsa på forumet minst ett halvår.. men många som ser en iller skaffar den dagen efter veckan efter.. man kan inte bara skaffa ett djur  bara för att man vill ha det..det kräver mycket kunskap.. man måste ju kunna allt om mat.. m,m bättre att kunna det innan än att skaffa sej ett djur och sen börja läsa då hinner djuret börja må dåligt av att den får fel skötsel.. och sen för att man inte har uppfostrat djuret rätt blir den omplacerad ,, det är fan inte rätt så jag tycker plugga här inne ett tag. och kan du inte acceptera dett djur som bits  så,,  så ska man inte ha en iller för en iller biter fast den är valp eller vuxen till en början vissa blir aldrig bitfria,, kan man inte som jag sa ovån acceptera ett bitande djur då kan ma skaffa sej en guld fisk eller en vandrande pinne.

Min uppfattning efter att ha läst runt här i några månader och umgåtts med en väns illrar är att de är djur som kräver otroligt mycket mer än kärlek ;) T ex en bra rygg (torkandet), konstant hänsyn (kliva över avgränsningar, aldrig glömma fönster öppna, offra blommor och ljus osv) och en ängels tålamod (alla. dessa. hyss.) :D Men visst är de charmiga och roliga djur :)

Det som många tipsar om - att träffa någon annans illrar för att se hur det är - är jättebra. Det ger en verklig inblick i hur det är att ha iller (och hur man själv funkar ihop med illrar). Det kan vara svårt att greppa enbart genom att läsa.

alla djur kan bitas mer eller mindre jag tror bara det beror hur mycket hanterade dom är helt enkelt

#18 Mer eller mindre - exakt. Hos många arter krävs det rädsla eller att de känner sig hotade för att de ska ta till tänderna (det undviks genom socialisering). En iller behöver ofta bitträning, till skillnad från andra djur där det räcker med socialisering. I o m att illrar använder tänderna för kommunikation och lek, inte bara som försvar. Av min kompis tre (välhanterade) illrar är det en som, trots träning, verkligen inte inser att han inte får bita. Medan en är nästan helt bitfri utan nån träning alls. Jag tycker inte faktumet att det ibland behövs bitträning är värre än t ex att behöva träna in rumsrenhet, det är en del av vad illern är naturligt, och något vi bör anpassa oss efter. Om jag skaffar iller kommer jag, som några andra på forumet, låta den nafsa vid lek och såpass löst att huden inte går sönder. Illrar tycks förstå och anpassa sig efter vad vi visar är okej, så.. då finns det ingen anledning att helt dämpa det naturliga beteendet, tycker iaf jag.

#19 katter biter oxå varandra vid lek och även små valpar är duktiga på att bita både vid lek och på texempel skor med mera. så jag anser inte att illern är mer kompliserad i bitträningen

#20 Personligen tror jag inte att det handlar om att 'anse' något utan om att ha god kunskap om socialiserade djurs generella förhållningssätt till att använda tänderna, samt gärna insikt i hur vanligt det är att folk har problem med bitande djur. Att studera iller-, katt- och hundforumet här på iFokus ger en hyfsad överblick.

Att spekulera, som vi gör nu, leder ingenstans. Kan avsluta med att säga att mina erfarenheter bottnar dels i mitt intresse för hundpsykologi och dels i mina erfarenheter av att ha varit kattägare i 13 år och hundägare i 10. Har för övrigt aldrig blivit biten, trots total avsaknad av bitträning ;)

Valpars tuggande på prylar beror för övrigt på utbytet av deras tänder, det kliar och tuggandet lindrar och hjälper lossningen av de lösa tänderna. Beteendet går inte att träna bort. När det gäller att katter och hundvalpar biter vid lek så är det inget jag upplevt. Har varit med om att vissa individer (dock sällan katter) nafsat eller markerat men aldrig bitit. Ibland kan det förstås bli lite upphetsat, men var gränsen går lär de sig självmant.

Ger mig som sagt ur denna diskussion nu då jag inte anser att den leder någon vart - det är upp till den som undrade från början att ta ställning till om h*n vill bilda sig en uppfattning eller ej.

ja jag har haft både katt och hund sedan jag föddes och haft iller i 6 år och min erfarenhet är att dom kan bitas lika mycket. sedan så har jag läst extremnt mycket om djur beteende då jag pluggade till veterinär med mera