OT. Illern inte kärleken.
Ja det är så jag känner just nu.
Det ska vara jag och Cinkajou, och ingen annan. Haha.
Cinkajou stinker (brunstig), och jag stinker (för att jag är med Cinkajou), det värsta är att jag har vant mig vid lukten, och känner inte den längre! Men det gör ju andra. Så jag vågar inte ta hit någon, för tänk om jag luktar jättestarkt! Nåja, det har inte så mycket med saken o göra 
Så har jag läääänge vart förälskad i en tjej, som nu för typ 2 veckor sen skaffade sig en flickvän. Jag blev lite förstörd. Men tur att min älskade Cinkajou finns där för tröst.
Och det är ju egentligen så, att en människa här ju så lätt för att lämna en för saker som egentligen inte har någon betydelse.
Men Cinkajou finns alltid där. Jag som lider av djup depression finner ett enormt stöd i djuren. De har lixom inga bra svar, men de lyssnar! Och så känner jag det här för Cinkajou, att när han mår dåligt, så mår jag dåligt, och när han mår bra, så mår jag bra. Även när han leker och är glad, så blir jag också glad.
Och det var för det där bandet som jag skaffade Cinkajou. Att få känna att han och jag har ett speciellt band. Livet får lixom en mening.
Så ja, nu ger jag banne mig upp tankar om flickvän, det går bara åt hellskotta. Men Cinka, ja han finns här, och ska göra i många många år frammåt (hoppas jag!). Och föressten… Cinkajous lukt är min lukt 
, HAHA!
Haha, behövde bara skriva av mig lite =)
hoppas du kan hitta en kärlek som står ut med din och Cinkas lukt=P *blink*
men efter kastrering minskar ju lukten oxå
Jag tycker hellre inte att hanar luktar illa, tvärt om, jag sätter gärna näsan i brunsthanes päls och tar djupa andetag mmmmmm hahaha. Hoppas inte att han börjar vkta dig bara, det hade jag en illervalp som gjorde när han gick i brunst. Det var så att han var såld upp till Skövde till en tjej där. När han så gick i brunst vid ca 6-7 månaders ålder, så började han vakte henne som sin tjej. Hon sa att han bet alla killar som kom in till henne, och av den anledningen så ville hon ha ett nytt hem till honom. Kahn kom till en annan familj, men då deras dotter på ca 4 år bar Kahn i pälsen så han nep till henne. Så ville dom inte ha honom kvar då tösen vägrade att gå in i samma rum som Kahn var i. Så vi hämtade hem honom igen när han var ca 8 månader eller så, men då var han kastrerad redan. Hans pappa Baloo var samma, han vaktade sin mamma så till den grad att han la sig över hennes fötter. Och nåde den karl som kom in till henne, men till sist så blev även han kastrerad och hormonerna rättade till sig rättså fort. Men vist luktar dom gott en brunst hane :-)
#2 Haha, jag håller med! Men resten av familjen håller inte riktigt med x). Jag får höra deras klagomål om lukten varje dag! Medans jag gosar med honom med näsan i pälsen, så jag säger helt enkelt att de får hålla ut tills på måndag 
. Föressten! Nu när jag är på det ämnet. Tänkte bara höra ungefär hur lång tid tar det innan lukten inte är lika stark längre efter kastreringen? Asså, tar det dagar eller är det nästan direkt? :)
det tar ett tag, det går ju ut genom huden liksom :)
#3 det är från individ till individ hur lång tid det tar tyvärr
Okej :)
Men… nu har du ju en pojkvän ;)
golf.ifokus.se
Kan ju även säga det att om man ber någon lukta på en iller och säger "men det luktar inte så farligt" så tar de bara ett ytligt andetag… gör man det så kan jag hålla med om att det stinker lite… borrar man däremot ner näsan i pälsen och tar ett djupt andetag så känns inte själva den "stinkande" lukten… bara så ni vet ;)
golf.ifokus.se
#7 Haha, sant!
Det är inte det könet jag egentligen vill ha på min partner men… ingen är perfekt
#9 Det kanske ändrar sig nu då… jag har ju börjat bli kär i Epona, och det är inte det könet jag är ute efter :P
golf.ifokus.se
# Jag tycker man får jättebra svar av illrarna, precis de man vill ha för de tycker ju precis som jag. 
Sara
Starta ny diskussion