Efter träffen hos oss i gävle så var tess riktigt dålig i magen, vi trodde först att det var vanlig stressmage och att det skulle gå över. men  när hon hade vart dålig i magen i en vecka så förstod vi att det var något som inte stämde då hon hade börjat att spy med. Vi tvingade i henne mat och vatten ur en medicinspruta.

På väg hem från skolan så gick jag förbi veterinären och fick råd om att ge henne en magpasta för djur med upprörd mage. Det hjälpte en dag eller två, sedan blev hon värre. Iväg till veterinären igen för undersökning. Då fick hon antibiotika och vitaminer i en spruta, och vi fick pencilin med oss hem för att mata henne med.

Den kvällen bröt helvetet lös. Tess spydde som aldrig förr, hon bajsade något som såg ut som svart kloakvatten. Vi fick panik och ringde runt till alla vänner för att få skjuss, då ingen av oss har körkort och alla veterinärer här i gävle hade stängt, klockan var trots allt 19.00 en fredag.

Snälla rara elin_n ville så gärna ställa upp men hade ingen egen bil. Men som tur var så kunde min pappa köra oss. 

vi ringde till strömsholm djursjukhus och berättade att vi var på väg. dom sa att det var bara att komma dit för undersökning.

klockan 20.00 far vi iväg. tess sov hela vägen dit, en resa på två timmar.

när vi kom fram så fick vi sitta i väntrummet tills klockan 12. under den tiden så hade tess börjat knapra lite grann på maten och vi kände oss lättade att hon börjat kämpa för att återhämta sig.

Dom tog röntgen för att kunna utesluta främmande objekt, samt vägde henne. hon vägde 700g, bara några veckor innan så vägde hon 950g, en väldigt stor viktförlust altså. veterinären verkade vara rädd för henne då hon kröp omkring på undersökningsbordet. trots att hon var så pass dålig så tog hon sig orken att bita den elaka sköterskan när hon försökte hålla fast henne på röntgenbordet, och hon bajsade på golvet hos veterinären.

röntgen visade att hon hade gaser i tarmarna som hade uppkommit av en inflammation.

klockan halv 6 var vi hemma igen utan att vara klokare. men tess hade återhämtat sig och det var ju det viktigaste. 

Idag har hon gått upp till nästan ett kg igen, och har aldrig varit piggare. så det är inte bara valpar och gamla illrar som kan drabbas hårt av olika magsjukor, även dom starkare djuren. 

Vi vill tacka Sarae, Madde och Elin_n för erat stöd och att ni stog ut med alla våra frågor!