Hoppas verkligen tösen klarar sig. Hoppas nu verkligen att folk läser det här och förstår hur viktigt det är att kastrera sin hona!! Man säger till folk att dess iller kan dö om den inte blir kastrerad och det enda man får till svar är: nä, kan den??

Ja, hoppas verkligen tösen klarar detta!! Bra skrivet Sofiemanne, det kan tyvärr krävas riktiga exempel för att fler ska förstå!

mycket bra när folk skriver ut vad som faktiskt KAN hända sin iller om man inte är tillräckligt påläst!

Ja jag har vart med varje gång hos veterinären och suttit med ägaren om dagarna när man bara kunnat vänta på ett besked. Hon ska upp om 10 dagar och ta ett blodprov och se hur det ser ut då. Man förstår inte hur illa det kan gå förren man ser det med sina egna ögon. Hon har inte vart dålig alls innan. Hon har sprungit runt och poppat och hoppat och haft sig här hemma. Aldrig att man kunde tro hon va så dålig. Hon va mer pigg och lekfull än Betty och Bianca och dom som vet hur dom är vet att det är full rulle nästan hela tiden på dom. Men pang sa det och då va det bråttom. Att hon gick till fel veterinär kunde/kan kosta tösen livet.

När jag första ggr mötte Groggie var hon 2 år. Hennes vulva var enorm och hon var inte kastrerad. Informerade ägarna hur viktigt det var med kastrering, tack o lov gick de väl för Groggie men jag har alltid kastrerat mina illrar så fort de börjat löpa…

Men det var som när jag ringde animalen i södertälje. Då ville dom inte kastrera henne eftersom att hon hade börjar löpa redan. Så att jag fick berätta att dom var tvugna till det för att jag inte visste hur länge hon skulle löpa och att hon kune bli mycket sjuk om dom inte jorde det. Det finns ju tyvärr vertrinäer till allt.

Fy så hemskt. Hoppas tösen repar sig ifrån det här nu.

Det är så viktigt som illerägare att läsa på om sitt djur och olika sjukdomar. Tyvärr är det ju många veterinärer som knappt vet fram eller bak på en iller.

#0> Oj vilken hemsk historia, hoppas det löser sig till det bästa. Har veterinären sagt att illern inte bildar nya blodkroppar eller kan de se att det fortfarande bildas nya blodkroppar?

Min iller Alba har/har haft grav anemi, pga andra orsaker. Antaglgien pga hennes insulinom, eller i värsta fall pga okänd canceranledning. I januari fick vi veta att hon hade anemi, men veterinräen såg även att blodkroppar fortfarande bildades, dock kanske inte i tillräcklig snabb takt som de bröts ner. Hur som helst gav detta litet hopp.

Enligt veterinärens ordination fick hon kortison mot insulinomet, kortisonen visar sig även ha bieffekten (berättade veterinären vid senaste besöket) att den stoppar upp nedbrytningen av blodkroppar. Jag började även ge Alba B-vitamintillsatser i stora mängder som är bra för bildandet av blod. På veterinärens inrådan köper jag öljästtabletter för människor som innehåller b-vitaminer. Tror människodosen är 2 tabletter om dagen, och jag ger Alba en halv tablett om dagen, dvs 1/4-del av människodosen. B vitamin är inte farligt i för stora mängder, så man behöver inte vara rädd att överdosera. Men vi kom fram till att denna dos borde vara ok.

Jag mosar sönder öljästtabletten i lite laktosfri grädde (som även fettar på henne lite extra, vilket jag tycker är bra för min lilla sjuka och rätt smala iller) tillsammans med prednisolen (kortisonen). Detta slinker ner utan problem och verkar inte smaka något illa. Hon får detta varje morgon! Dagens höjdpunkt för den morrontrötta illern som oftast vägrar äta om hon inte får sitta i mattes knä och äta. *flin*

Utöver detta har jag börjat ge henne rått kött dagligen, allt för att ge henne en sådan nyttig diet som möjligt, självklart tillsammans med illertorrfoder.

Och för att komma till poängen, sist vi var hos veterinären fick vi inget bra blodprov på henne, men lite blod lyckades vi få ut. Tillräckligt för att se att värdena verkade ha bättrat sig på 3-4 månader. Blodkroppar bildades fortfarande. Symptomen har hon fortfarande (spasper), men det såg ändå bättre ut. En lättnad för mig. Dieten fortsätter vi med resten av livet!

För att föra denna långa historia kort (eller inte :-) ) Så ville jag bara tipsa om mina anemierfarenheter, som du kan tipsa din kompis om. Kanske funkar dieten även för din kompis? :-)

#8 Hon ska med tösen till Roslagstull och ta ett blodprov. För dom va inte så illerkunniga på Bagarmossen så dom ville följa upp det. Så vi får se vad Roslagstull säger när dom fått provsvaren.

Håller tummarna att det går bra för tjejen!

*putt*

*puttar*

Oerhört bra skrivet Sofie. Hoppas fler läser detta och inser vad farligt det är.

Sänder självklart en massa lycka till och krya på tankar till den lilla tösen och hennes ägare.

Den här tråden är så viktig att jag puttar lite

Ja den är riktigt viktig så puttar lite till.

MIN TÖS ÖVERLEVDE =)

hon är helt galen vid mina fötter nu =) *leka leka leka är det ända hon tänker på..:P Oj nu kommer buster oxå, han är minst lika galen, men nu klättrar han på mina ben..:P *skrattar* *

 jag hade en riktig TUR, men nu vet alla hur viktigt de är att man läst på allt INNAN man skaffar iller. hade jag inte åkt in hade hon inte överlevt.

ETT STOOORT TACK TILL SOFIE SOM ÅKTE IN MED MIG VARJE GÅNG, Även när blodprovet skulle tas..

Även om jag ringde henne sent på kvällen hängde hon med. ! ETT STORT TACK!

härlig historia, eftersom den slutade bra. Men nog är det som du säger att man måste läsa på lite och kunna lite symtom på det mesta så att man själv kan motbevisa ev okunniga veterinärer. Man måste vara beredd att kräva den vård ens iller behöver… förr eller senare i illerns liv råkar man nog ut för detta, att man kan mer än veterinären… om man gjort sin läxa, vill säga!!!

Jag trodde inte att de skulle bli sjuka så fort. Tre fyra veckor är inte så lång tid. En del väntar ju tre veckor med att para för att de ska vara ordentligt i brunst.

Jag har iaf en enorm tur, Hade hon gått bort hade jag aldrig förlåtit mig själv.

Här kommer en liten bustöös, och hennes buskille..:)

*putt*

*putt*