Visst fick vi respons av att höra av oss om vi behövde hjälp med någonting, men de hade ju varken bit- eller lådträning. Men den biten var vi beredda på och det har vi lyckats bra med. När vi beslutade att köpa iller så var valpsäsongen över, och visst, vi kunde valt en omplacering oxå men ville inte ha det. Dessutom så var vi inte illervana och de flesta hemmauppfödarna har detta som krav. Därför valde vi att köpa från en farmare. och i båda fallen så har vi fått träffa föräldrarna till illrarna och uppfödarna har sagt att det inte finns några medfödda sjukdomar osv. (visst detta är ingen garanti men jag tror på deras ord)
Det enda tipset vi fick var väl att man ska ställa lådan i ett hörn. Vi fick även med ett informationsblad från svenska illervänner där det stod en del tips.

Och självklart tar man ju inte första bästa uppfödare heller. Vi ringde runt till en del och besökte dem som verkade "vettiga". Man kollar ju hur dom tar hand om djurhållningen och hur allt ser ut m.m.

Jag har köpt två illrar från en farmare och det var 10 och 7 år sedan.

Varför?

Den första illern köptes för 10 år sedan på en djurmarknad och jag visste inte då att det fanns olika "sorters" uppfödare. De här jagade med sina illrar. Det var helt klart ett impulsköp.

Med den andra illern blev jag rekomenderad att köpa iller av just den här uppfödaren/farmaren pga att han hade en kul efter två trevliga illrar just då.

Jag visste inte så mkt om avel och jag visste heller inte att han höll sina djur i minkburar. När jag väl var där så kunde jag inte åka därifrån utan Bilbo. Kärlek vid första ögonkastet.

Det jag har emot en del uppfödare är sättet de håller sina illrar på och att en del inte tar illrarna till veterinär tillräckligt snabbt.

Ofta är det små burar (minkburar) även om illrarna får komma ut i inhägnad någon timme om dagen.

Jag tror inte valparna tar skada av det men föräldrarna ska enligt mig inte bo i sådana små burar. Tycker 5 kvm är för litet oxå även om det är tillåtet i lagen.

Dessutom så är det viktigt för mig att valparna inte tas från mamman tidigare än 8 v och helst efter 10 v.

För mig är det viktigast att avelsillrarna bor på ett bra sätt, aktiveras, får bra mat, vaccineras och tas till veterinär när det behövs. Sedan kommer att det är en god stam på dem. Skulle inte köpa den friskast illern i världen om den är uppfödd av någon som inte har de vuxna illrarna på ett bra sätt.

Chippa/vaccinera tycker jag att man lika gärna kan göra själv. Registrera likaså.

Veterinärsbesiktningen visar bara om valpen ser frisk ut. Inre defekter syns inte på besiktningen.

Min första iller köpte jag hos en hemuppföddare men han hade sina illrar i bur. För farmare är ju en person som föder upp illrar i stor skala.

Fick inge info eller något om iller. Jag fick tipset att ge vanliga kattmat på burk. Men nu hade jag läst om illrar så jag visste vad jag skulle ge. Han hade lite hand om illrarna men det var inte mycket.

Min trejde som jag köpte var också från en hemuppföddare som också hade sina illrar i bur. Illern var bitfri och gick nästan på lådan. Så mycke som man kan begära ifrån en valp. Hon köpte sina illrar ifrån en farmare och hade kontakt med honom dagligen och fick tips ifrån honom.

Dom båda skulle ses som "dåliga" uppfödare men dom är ju hemuppföddare så det finns då allså "dåliga" hemuppfödare.

för mig är farmuppfödare all dem som föder upp sina illrar i bur. Kankse inte rätt definition av ordet. Men all illeruppfödning där djur tvingas att bo i bur är för mig omoralsikt och synonymy med farmare.

hmmm… läste någonstans att farmare tillhör bara människor som födder upp många samtidigt.

#6 det e nog vad de flesta anser. men nu pratar jag om vad JAG anser. jag drar farmare och de som föder upp sina illrar i bur över samma kam

#0 En fråga. Vad exakt menar du med "hur långt sträckr sig er moral" frågar ingen annan, bara trådskaparen, svar från andra ignorerar jag just nu

#1 får man fråga från vilken farmare du köpte av?

Med farmare med jag alla som föder upp djuren i burar, och håller sina djur i burar oavsett om dem får springa ute i ett hägn några timmar om dagen.

Med moralfrågan handlar om varför ni valde farmare vilket leder till uppmaning till att föda upp djur i bur.  Söker mer en förklaring till erat val.

Nattis för ikväll!

#10 anledningen till att jag köpte av farmare var att jag visste inte så mycket om skillnad mellan hemmauppfödning och att det ens fanns farmare, så det blev en lite dålig överaskning när vi kom dit. Men jag är nöjd, ska självfallet inte avla hans gener, och aldrig mer köpa av farmare. Hade gärna betalat mer för en "bättre" iller. Men nu är det gjort, men jag ångrar inte mitt val då jag är helt förälskad i min lilla kille

Jag bara kom på en sak..
Om nu lagen säger att en iller ska ha minst 5kvm, och man vet farmare som inte har det utan tex använder minkburar som de sitter i hela dagarna. Är detta inte olagligt?
eller går de förbi någon regel om man är uppfödare? eller hur är det?

annars kan man väl anmäla det ?

Inte för jag tänker göra det men kom att tänka på det:P

#12 jag har glömt antalet gånger jag har anmält diverse farmare…tyvärr händer inte så mycket. det värsta som hände var att en faramare fick tillsägelse om att bygga ut, samt minska sitt djubestånd..hände något? icke…..tyvärrr gäller även andra regler vid grupp hållning. du kan ha 5 illrar på 5 kvm..och farmarna kommer undan genom att ha påstådda gångar som binder samman burar, och påsåvis upfuller utrymmes kraven. vad so däremot går inspektörerna förbi är att dessa gånga sällan används, då de spärras av under brunst, parnings och valpsäsong…vilket i slutändan leder till att de är avspärrat under större delen av året. men farmarna har en otrolig förmåga om att övertyga folk om att de gör rätt, och de är duktiga på att rättfärdiga sin djurhållning

då ska jag börja med att åka hem till faramre bara för att anm¨lla dem! :) rätt sjysst ;)

Jag skaffade smeagol av en farmare eller hur man ska uttrycka det?? Har ju ingen aning om vart han kommer ifrån, så bra koll har jag. Har köpt honom via en djuraffär, och smigge kom i en hemsk transport som bestod av en trälåda med lite morötter i. Man kan ju undra hur långt han hade åkt utan vatten!?? :(  Han var då väldigt törstig när vi gav honom vattnet. Om kan ju lova att han inte ens hade rört morötterna!!! Knasigt värre :(

Det var helt enkelt ett spontan köp. Jag hade läst på jätte mycket om illrar och sett i någon bok att man kunde få tag på illrar i djuraffärer, så vi ringde runt och kollade. och fick napp!

Med det jag vet i dag så kommer jag ALDRIG att göra ett så dumt misstag igen. och det är ju klart att jag aldrig kommer ångra att jag skaffade smeagol!!!

Hjälpen att ta hand om en iller har jag fått genom böcker och från massa illerforum men de mesta jag lärt mig har jag gjort på denna sida :)

Bruno är en sk farmariller/jaktiller.

jag gjorde nog alla fel man kan när jag köpte bruno. jag mötte uppfödaren på tågstationen å han hade med sig bruno i en pytteliten trälåda:( jag tog ut honom och gjorde en hälsokontroll och allt såg bra ut.

Bruno var 9 veckor, ovaccinerad, jag fick inte träffa föräldrarna och han var den sista i kullen. visst jag talade med uppfödaren om lite praktiska saker men han visste ingenting om hur det var att ha en iller inomhus., och han blev förvånad när jag sa att jag skulle ha honom lös i hela lägenheten.

som tur var hade jag läst på allt jag kunde om illrar innan köpt böcker osv.

när vi kom hem fick vi ett rent he*vete. Bruno var GALEN! han HÖGG! som en galning allt som rörde sig. han fick ta sovrummet och jag fick ta soffan å sova där i 2 månader! under dom 2 månaderna var det träning och försöka få hans tillit som gällde. för att ens komma i närheten av honom var det tjocka arbetshandskar som gällde:( det var jätte hemskt och jag tyckte så synd om honom men jag ville inte ge upp.

nu är bruno helt underbar å mammas gris:) blir nog ingen mer farmariller dock men jag skulle aldrig byta bort min lilla älskling, som nu är bitfri, går på lådan och i koppel som en hund:P

Kul att ni delar med er!!