absolut! tycker det är mycket tänkvärt!

Jag tycker som DU!

Om jag ska vara ärlig trodde jag pengarna gick till föreningen som har hand om omplaseringarna. För omplaseringskoordinatorerna är väll med i förening o hjälper den? Eller är jag totalt ute o cyklar

mycket tänkvart och bra, håller fullständigt med!

Föreningen som omplaceringskoordinatorn jobbar för tar ut en summa som jag tror nu är höjd till 500kr. Den summan ska gå till föreningen och dess arbete. Men de flesta som numera vänder sig till en omplaceringskoordinator för att omplacera sin iller vill ÄVEN ha betalt själv för sin iller!! Så om man hittar det perfekta hemmet till en omplaceringsiller så ska de nya ägaren betala 500kr vilket för de flesta är helt ok. Sen är det ju tyvärr ofta så att illern varken är chippad, vaccinerad eller kastrerad så då ska den nya ägaren betala det vilket de flesta också tycker är helt självklart. Men sen vill den gamla ägaren kanska ha 1000kr själv också. Det är då det inte är rätt längre!!

Omplaceringskoordinatorn arbetar på föreningens uppdrag och får inget för allt jobb de lägger ner.

Har liknande tankar som du Rikki.

Det här är något jag reagerat länge på. Något som stört mig väldigt.
Kan inte ens förstå att de olika föreningarna går med på detta. Om det nu är samma inom alla ska jag låta vara osakt. Är inte insatt i alla tre föringarnas omplaceringsverksamhet.
(bara så ingen blir arger här om de inte gör så här)

Men en omplacering borde fungera på detta sätt enligt mig. Lite olika i vilka situationer men jag tar ett par olika exempel.

Exempel ett:
En iller upphittas, lämnas till polisen som tar kontakt med omplaceringskordinatorn/kontaktpersonen för en förening. Den personen lämnar ärendet vidare till omplaceringskordinatorn om det inte är den som tog emot illern. Illern placeras i ett akuthem, om inte omplaceringskordinatorn själv kan ha den.
Det tas pengar från omplacerinsfonden om illern behöver vård. det annonseras i media efter ägare. Om ägaren inte kommit fram inom tre veckor skriver polisen över illern på föreningen. Föreningen äger då rätt att omplacera illern i passande hem. Det hemmet betalar en summa för illern som är fastslagen av föreningen.

Exempel två:
Samma som ett, bara det att ägaren dyker upp. Då betalar ägaren det djuret har kostat föreningen. Vilket torde vara ett lågt pris för att få sin älskling tillbaka.

Exempel tre:
En ägare kan inte ha kvar sin iller. Tar kontakt med omplaceringskordinator inom någon förening och ber om hjälp. Ägaren får skriva över illern på föreningen och betala en fastslagen summa för att lämna illern. Summan sätts in på omplaceringsfonden.
Omplaceringskordinatorn placerar illern i akuthem elelr har den hemma vilket som passar bäst. Sedan lämnar omplaceringen ut illern till lämplig ägare där personkemin fungerar. Den nya ägaren betalar en summa för illern som går till omplaceringsfonden.  

På detta sätt behöver man aldrig vara rädd för att inte ha råd med veterinär räkningar när det dyker upp illrar som hittas med allvarliga sjukdommar, eller bara något så enkelt som skabb, vilket de flesta kommer dragandes med om de är upphittade ute. Föreningen ska ha råd att fixa grundläggande veterinärvård utan att stå akut utan pengar. På detta sätt skulle det fungera.

Skönt att höra att det är fler som tycker likadant. Hur gör man för att ändra på den situationen som vi har nu? Hur går man tillväga?

Det sitter väl i föreningarnas styrelse, att lägga till bestämmelser som dessa? Kanske också i föreningarnas medlemmar att "trycka på" styrelsen..Eller något i den stilen kanske? Folkomröstning? Majoritetsval? Kanske…:S

Iller-myteri kanske?

Ja ett iller myteri vore inte dumt. Men ärligt alat måste nog föreningarna inse att det måste till en ändring snarast om de inte ska agare gratis förmedlare åt folk som inte vill/kan ha sina pälsar kvar.

#0 Håller med dig fullständigt!

Intressant faktiskt Rikki, detta är inget jag har reflekterat över på just detta sätt men nu när du säger det, så tänker man ju till, och om.. =)

Hoppas att detta är något att spinna vidare på och kan komma upp till diskussion i föreningarna..

Låter ju helt sjukt. Har länge funderat på varför det i illervärlden hela tiden heter att man omplacerar en iller när det inte längre är en valp som uppfödaren säljer. Jag tycker att just omplacering ska gå till så som nämnt ovan, det är en akutsituation och ägaren ska inte kräva några pengar utan gör det som är bäst för illern. Annars är det ju en helt vanlig försäljning, fattar inte varför det ska heta omplacering!! Ni som vill sälja era illrar, gör det då men skriv att ni säljer den o inte att ni omplacerar den om ni inte gör detta genom en omplaceringskoordinator. Fattar inte hur folk begära så mycket pengar efter att de bett om hjälp att sälja/omplacera sin iller. Visste faktiskt inte att det gick till så, borde sättas stopp för tycker jag. Vill folk ha ut köptesumman av illern tillbaka så kan de sälja den själva tycker jag.

Sen är det också det här med akuthem som folk slänger lite hur som helst omkring sig. Det finns faktiskt en plan bakom det hela. Om du placerar en iller i ett akuthem pga att du inte kan ha den kvar så ska man ju ha ett samarbete med en omplaceringskoordinator. Man kan inte bara söka upp ett akuthem själv, säga varsågod och hoppas att resten löser sig av sig självt. (skulle det väl i och för sig göra om jag var akuthem då, men….) Annars är ju akuthem precis vad det låter som, ett akut hem helt enkelt. Och under tiden illern bor där jobbar ju omplaceringskoordinatorn för fullt med att hitta ett bra hem. Så att illern kan flytta och akuthemmet kanske ta in en annan iller som behöver hjälp. Sara har skrivit i en tidigare tråd om hur det fungerar att vara akuthem. Så om man går med på att vara akuthem åt något djur iller, katt eller vad som helst då ska man också ta reda på vem det är man ska hålla kontakten med och vilken förening det är som står bakom. Jag är akuthem för katter emellanåt och där har man ett kontrakt med vad man förbinder sig att själv stå för och vad föreningen bakom ska stå för. T.ex att jag står för mat och sand men föreningen står för veterinärvård. Kan vara bra att veta från början så man inte tar sig an ett djur som tex blir sjukt och kostar massor med pengar och helt plötsligt finns det ingen som betalar. Ett akuthem är ju en mellanlandning och man bör då ha helt klart för sig vem det är som betalar för illern under tiden. Förra ägaren, föreningen eller den blivande ägaren.

Så många sanna ord, håller med om precis allt som Rikki och Åsa sagt. Tror jag utmäner denna tråd till den vettigaste på länge! *tar fram dubbarsvärdet och dubbar Rikki för att hon startade tråden*

Det är en fråga om moral vad gäller omplacering. En omplacering ska förhoppningsvis mynna ut i att illern får ett bättre/tryggare/seriösare hem än vad en blocket-såld iller kanske får (säger inte att det är så, men chansen bör vara större). På blocket är det rimligt att ta en liten summa för att "skrämma bort" oseriösa, men dyker rätt ägare upp så bör även denna få åtminstone rabatterat pris. Gäller det däremot en omplacering via en omplaceringskoordinator ska självklart pengarna bara gå till illerföreningen/fonden, och då både från förra ägaren och från nya ägaren. Då är det ju faktiskt en tjänst som omplaceringskoordinatorn utför, varför även gamla ägarenska betala… Annars kan den sköta jobbet själv!!!

#16 Tror knappast att det är rätt väg att gå, att den som vill omplacera sitt djur ska betala. Omplaceringsfonden får ju trots allt in pengar från den nya ägaren.

Om man börjar ta betalt så skrämmer man iväg människor, vilket leder till att alla hamnar på blocket och att det i sitt led säkert leder till ännu mer girighet. (En trend som jag tycker man kan se då många höjer priset beroende på hur många som hör av sig)

#17> jag tycker nog man som före detta ägare kan betala en hundring för att någon annan gör en en tjänst och säljer ens djur. Det gör man ju för allt annat här i livet. Varöfr ska omplaceringskoordinatorn/föreningen göra allt gratis? Egentlgien, rent moraliskt, borde förra ägaren betala fonden, men nya ägaren borde nästan slippa. Dock tycker jag nog det handlar om symboliska summor, typ 500 spänn för båda.

Jag förstår din frågeställning, om att det kan skrämma iväg vissa, men då får dessa väl sälja djuret själv på blocket om de är så intresserade av att gå i vinst. Dessa männsikor skulle kanske ändå inte vända sig till omplaceringskoordinatorn, ens om det vore gratis.

Som sagt, omplaceringskoordinatorerna är ju inga säljare/mäklare utan de gör fd ägaren en gigantisk tjänst för att de själva inte klarar av att hitta ett nytt hem till sin iller.

Jag kan bara konstatera att vore det rätt så gör man så, båda betalar en fastslagen summa. Speciellt om man måste ta illern kut så bidrar det ofta i mer kostnader för föreningen. Många ids inte ens själva lämna av sin iller utan vill ha allt serverat.
De som säljer på blocket gör det ändå.
Och de som i dagens läge använder sig av omplaceringskordinatorerna för att de själva inte lyckas få ut pengar av köpare det känns inte rätt heller.

Håller med 17, Vi glömmer bort illrarna. Vist drömläge för omplacerare/föreningar att gå lite vinst att kunna ta betalt innan man tar sig an en iller för omplacering. Men det är fel tänkande om vi vill undvika och få bort alla annonser på blocket och div. annonsidor, även hitteillrar skulle förmodligen öka i samma takt. För de som inte är specielt seriösa och som ej anstränger sig vill knappast betala 100-500:- för att få sin iller omplacerad de släpper ut den om de ej får hjälpen. Det är sanningen som vi ser idag o skulle vi ta betalt för våra tjänster skulle de förmodligen öka antalet hitte illrar. och det är väl ändå det VI omplacerare är till för, att hjälpa VÅRA illrar?!…Jag tänker dok fortsätta likt jag gjort det senaste året som omplacerare, följer mina krav och kriterier genom omplacering av iller/illrar och det har funkat bra hittills.

Men vad jag undrar över är om de som släpper ut sina illrar istället för att omplacera verkligen är såna personer som söker sig till en omplaceringskoordinator, oavsett pengar eller inte?

Och hittar dessa folk hit/föreningshemsidan? Eller mer precist, orkar de söka sig hit för att hitta omplaceringskoordinatorer?

#20: Jag anser inte att vi glömmer illrarna för att omplaceringskordinatorerna inte sitter och förmedlar försäljningar.
Om den som lämnar sin iller till en omplaceringskordinator och ett akut hem sedan ska efter att omplaceringskordinatorn har hittat rätt hem ska ta betalt för att illern kommer rätt. det känns inte som om man gör det för illrarnas bästa utan för en massa giriga illerägare.

Innan har det varit så att i STIF att den som har placerat om ett djur genom föreningen skall betala en viss summa, har för mig det var 300kr. Den som illern placeras till skall också betala in 300kr. Dvs 600kr skall oavkortat gå till omplacerings- och obduktionsfonden. Vet inte alls hur det fungerar nu, men så var det i alla fall för  ca 1 år sedan. När vi hjälpte till att omplacera en iller.

#23> Tycker jag låter alldeles utmärkt. Det är billigt för det jobbet som ändå görs!!! Och som sagt, det går till fonden och för att hjälpa illrarna, inte till någon specifik person!!!

#24 Tycker också det är bra men som jag skrev så vet jag inte om det är så längre.

#23 det är så det ska gå till ja. Vet dock inte om det bidrar/bidragit till att ingen vänder sig till stif ang omplaceringar längre. Vi har ju inte haft en enda sen jag o elin tog över..

Nån måste ni ju ha haft eftersom Molle omplacerades till Sarae genom er.

Skills har oxå infört nya regler som reglerar "köpesummorna".

#27 javisst det och ett fall till på drygt åtta månader.. Det är alltså två som bett stif om hjälp på åtta mån..

Visst är det tråkigt att en del inte inser det positiva med att omplacera sin iller genom en förening, men det verkar som att de flesta egentligen vill sälja sina illrar och få tillbaka en del av köpeskillingen.

Att de sedan kallar det omplacering är bara ett sätt att få det att låta trevligare. Omplacerar man sitt djur så tar man bara en symbolisk summa för djuret.