iller som bitts
Hej. När jag köpte Charlie så sa hon att han var jätte snäll, När jag kom till henne så satt han i en katt transpotr bur, så jag sa till henne att släppa ut han. hon sa att han satt där för lugna ner sej. Ok ja jag, men hon släppte ut han å han for över stolar å bord. Jag tänkte att han var bara busig för han var bara 5 månader. å när han kom fram till bena så började hon hoppa som hon var rädd för han. men men tänkte jag jag har ju åkt så långt så jag får ta med han hem. Glömde säga att han är jackt iller. när vi kom hem fick han gå in i sin bur å de är en stor bur han åt lite sen sov å efter en tim ville han ut. han bet i gallret å hade sej, så jag släppte ut han, han for å fräste å riktigt tog fart å anföll bena. han kunde gå in å ut som han ville till sin bur, sen blev be kväll å jag skulle gå lägga mej å roppar på han å ta han. Å han bitter mej i knogen på fingret å jag säger nej till han. Känner hur han bitter hårdare å hårdare, känner hur blodet rinner hela vägen på hella hande å på golvet eftet ett tag så får jag släppa ner han för han ville inte släppa mej. När jag släppte ner han så släppte han fingret, då åkte grillvantarna på å han åkte in i buren. Å sådan var han väl en månad anföll å skulle bitta sen kunde jag inte ha han i buren för han förde ett jädrans liv. Så han fick ett eget rum i tvättstugan. Men nu så är han den bästa illen, skulle inte byta bort han. Ta upp han på morgonen pussa han på näsan å han slickar på munnen eller näsan, ibland så nafsar han men inte hård å då säger jag aj då slutat han. Å någon gång kan han bitta hådare då får han en liten smäl på rumpan å åker in på sitt rum. me jag tror hon var rädd för honom därför ville hon sälja han så fort. Han har olika ljud för sej skulle vilja veta vad dom betyder, :-)

Vad skönt att han slutat bitas 🙂
Det är väldigt vanligt att nya illerägare blir rädda för sina illrar, ingen räknar med att det ska vara som en liten testande hundvalp med sylvassa tänder.
Minst lika vanligt är det med stora lögner om hur illern är, när man är ny är det inte lätt att genomskåda dessa men man lär sej med tiden.
Jag tror att killen är supersnäll i grunden, både hur han haft det i första hemmet och hur du valt att hantera hans beteende skulle annars fått honom väldigt svårhanterlig.
Jag förstår att det här är din första iller och då är det inte alltid så lätt, kan vara bra är att ta hjälp av någon med vana.
Stänga in illrar, smälla dom på rumpan och tvångshålla dom är inget som rekommenderas, det bygger man ingen bra relation med.
Att ha dom instängda i burar eller på små ytor skulle skada vilken iller som helst, det är heller inte lagligt förutom vid transport och liknande.
Kul att ni har en bra relation nu!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
Hej :-) de är inte min första iller. min första var 2 år när jag fick han, då visste jag inget om dom. men när jag låser in han så är de på hans rum, har ingen bur till han ;-) han bor i tvättstugan å de är hans sov plats å mat å vatten, annars är han lös i lägenheten hella tiden. Men inte när jag inte är hemma ;-) hur ska jag straffa han då när han bitter för hårt, de gör han inte ofta nu, men kan hända någon gång. å jag slår han inte hårt :-( Men de har funkat den metoden. Hon jag köpte han av att jag skulle låsa in han i en katt bur utan filk eller leksak..men de har jag inte gjort. Jag kan ju inte så mycket om iller som du kan, men jag kan ju lära mej mer å läser här hella tiden :-D
Man behöver inte straffa djur. Du kan markera med rösten genom att säga nej, men fysiska bestraffningar leder sällan till en bra reaktion/relation. Du berömmer istället bra beteende. Om illern bits i vissa situationer så berömmer man massor de gånger illern inte bits i en sådan situation. Bits den för hårt säger man ifrån med rösten och ger inte det resultat går man helt enkelt bara ifrån illern, ignorerar den.
Sajtvärd på Iller.ifokus